Alla kan inte bli norrmän

Norge är världens bästa land att leva i, enligt årets upplaga av Human Development Index (HDI). Som tas fram av FN-organet UNDP. Demokratiska republiken Kongo är det sämsta landet att leva i enligt indexet, som mäter framsteg inom hälsa, utbildning och inkomster för 187 av jordens 194 länder. Sverige ligger stabilt på en tiondeplats.

Human Development Index gör också en justerad ranking där man tar hänsyn till graden av jämlikhet i länderna. Då stiger Sverige från tionde till femte plats, medan USA sjunker fjärdeplatsen till att bli 23:a i rankingen, främst beroende på de hastigt ökande inkomstskillnaderna i finanskrisens spår.

Afrika söder om Sahara är den fattigaste delen av världen. Samtliga av länderna i denna region ligger på den allra nedersta delen av indexets lista. Här spelar både fattigdom och utbredningen av HIV/AIDS in. De senaste decennierna har dock de afrikanska länderna trots detta haft en relativt snabb välståndsökning, men från väldigt låga nivåer. Nu riskerar klimatförändringar och naturförstörelse att istället göra Afrika fattigare i framtiden. De fattigaste av de fattiga, framförallt kvinnorna, drabbas allra värst av torka, översvämningar och andra extrema väderfenomen. Redan i dag har hälften av all undernäring i världen miljörelaterade orsaker.

Och värre lär det bli. Innehållet i en ännu opublicerad specialrapport om extrema väderhändelser från FN:s klimatpanel IPCC har redan läckt ut i media. Bland slutsatserna nämns bland annat att det är så gott som säkert att de rekordheta dagarna kommer att bli fler och vara allt varmare. Värmeböljorna förväntas också bli långvarigare och intensivare, med maxtemperaturer dagtid som är uppemot tre grader högre än idag redan till år 2050. Torkan väntas breda ut sig allt mer på redan torra ställen som runt Medelhavet, på Nordamerikas slätter, i nordöstra Brasilien och i södra Afrika.

Rapporten pekar också på att kraftiga regn kommer att öka i tropikerna, vilket kommer att leda till fler jordskred. Den stigande havsytan kan också förorsaka många svåra situationer, särskilt i samband med orkaner, som beräknas bli fler och allvarligare. Orkanerna kan ge stormfloder och översvämningar längs kusterna. Ökad glaciäravsmältning och ökad nederbörd kommer också att bidra till allt värre flodöversvämningar, i stil med dem vi nu ser i Thailand.

Eftersom inte alla människor kan flytta till Norge för att leva gott behövs en gigantisk insats för att anpassa i synnerhet de afrikanska samhällena till de klimatförändringar som vi inte kan hejda. Det handlar om nya grödor och odlingsmetoder, att fånga vatten när det väl regnar och att odla vattensnålt, anpassa betestryck och val av betesdjur efter en förändrad vegetation med mera. Anpassningsfrågorna finns med i klimatförhandlingarna, men ingen verkar riktigt förstå varifrån de enorma summor av nya och additionella resurser som krävs för detta ska komma ifrån. Utmaningen är gigantisk, och samtidigt måste världen också åstadkomma utveckling som leder till ett bättre liv även i denna del av världen. Enligt HDI-rapporten är 90 procent av Afrikas fattiga är beroende av ved för matlagning, 85 procent saknar tillgång till rent vatten och toaletter och 60 procent saknar tillgång till elektricitet.