@mackan_markus Härligt! Välkommen!

11 hrs ago

Twitterbird
Små barn är känsligare för hormonpåverkande kemikalier i vardagsprodukter

Dags att miljösanera dagis

Forskare vid The Mount Sinai Medical Centre i New York har för första gången kunnat visa på ett samband mellan halten av ftalater i urinen hos barn och förekomsten av barnfetma, både i form av ett högre BMI-tal (Body Mass Index) och ett större midjeomfång. Nu är det dags att börja miljösanera daghem och skolor.

Ftalater är hormonpåverkande kemikalier som liknar de kroppsegna hormonerna och därför griper in och påverkar på olika nivåer i hormonsystemen. Ftalaterna återfinns överallt omkring oss i vardagsvaror som schampo och balsam, hudkrämer och kosmetika, liksom i PVC-golv, vinyltapeter och plastleksaker.

Självklart är för mycket och fel kost samt för lite motion grundorsaken till barnfetma. Men kemikalierna kan bidra till att förvärra situationen. De amerikanska forskarna undersökte 387 sjuåriga skolbarn och gjorde om undersökningen ett år senare. De fann då att de barn som hade högst halter av ftalater i urinen också hade ökat sitt BMI och sitt midjeomfång mest.

97 procent av barnen hade mätbara halter av ftalater i sin urin. (Det är fråga om ämnen som bryts ned relativt snabbt i kroppen och förekomsten i urinen skvallrar om en kontinuerlig tillförsel från miljön). Högst var halterna av MEP monoetylftalat, en lågmolekylär ftalat som tidigare har visat sig kunna interagera med det mänskliga hormonsystemet.

Forskarna fann bland annat att BMI var 10 procent högre hos de flickor som hade de högsta ftalathalterna, jämfört med dem som hade de lägsta värdena.

– Tidigare forskning har visat att exponering för dessa vardagskemikalier kan skada barnens neurologiska utveckling, men vår forskning är det första beviset för att de också kan göra barn fetare, säger ledaren för studien dr Susan Teitelbaum vid Mount Sinai School of Medicine, i en presskommentar. Vår studie understryker vikten av att minska exponeringen för dessa ämnen överallt där det är möjligt.

Med andra ord är det hög tid att börja miljösanera dagis och skolor. Tidigare tyska och svenska studier visar att ftalathalterna i damm är upp till tre gånger högre på dagis än i privat hem. Det är inte så konstigt om man vet hur det brukar se ut på dagis, med lättstädade vinylgolv, vinyltapeter och plastmadrasser, liksom lekmattor, regnkläder, bordsdukar och leksaker i plast eller konstläder med ftalater i.

Småbarn är många gånger känsligare än vuxna för dessa hormonpåverkande ämnen. Ut med vinyl och in med trä- och linoleumgolv. Det finns PVC-fria alternativ för inredning, regnkläder och leksaker med mera, men det gäller att personal och inköpare är på alerten och ställer strikta miljökrav i upphandlingen.

flattr this!

  • Linden

    En fråga som inte rör detta. Hur gör man om man vill hamna med i bloggar-vi-gillar-listan? Jag är aktiv i naturskyddsföreningen och har en miljöblogg där jag då och då länkar och skriver om ämnen som ni tar upp. Vore så himla trevligt om ni gillade det jag gör.

    http://frokenekoreko.blogspot.com/ 

    • http://blogg.naturskyddsforeningen.se Naturskyddföreningen

      Man gör precis så som du gör nu, och uppmärksammar oss på att din blogg finns. Har faktiskt följt dig ett tag och gillar det du gör, så det var bra att få en påtryckning.
      Tack och på återhörande!

  • Förskolläraren

    Jag vill inte vara ”den som är den”, men det heter faktiskt förskola. Dagis är en förkortning på den gamla omsorgsformen daghem, som numera ersatts med förskolan (som är en skolform).

    Jätteviktigt ämne i övrigt, och något jag och mina kollegor över hela Sverige behöver ha i bakhuvudet när det är dags att köpa in och byta ut materiel i förskolan.

    //En förskollärare

    • http://blogg.naturskyddsforeningen.se Naturskyddföreningen

      Det har du alldeles rätt i och om inte du är ”den som är den” så kommer ju ingen vara det. Vi ska också kunna lära oss att ändra benämning.
      Bra att du läst dock, och toppen för personal och barn om ni gör det ni kan.

  • Forskare

    Kort fråga: Har man lyckats utesluta ”indirekta” kopplingar, där en annan faktor egentligen är den som avgör? T ex inkomst och/och eller utbildningsnivå hos de mest exponerade barnens familjer. Det kunde ju vara så att ftalat-halten bara är en signal, inte det som orsakar fetman. Hittar inte riktigt det i studien i Environmental Research