Men kärnkraften orsakar också koldioxidutsläpp. Här brukar kärnkraftsivrarna lyfta fram olika energibolags studier, men i Naturskyddsföreningen föredrar vi forskning. En av de bästa sammanställningarna av olika energislags klimatpåverkan är gjord av Benjamin Sovacool, som gick igenom 103 livscykelstudier från såväl bolag som forskare och myndigheter, och fick resultaten publicerade i Energy Policy, en ledande vetenskaplig tidskrift på energiområdet.

Sovacool landar på ett medelvärde för utsläpp av koldioxid på 66 gram koldioxidekvivalenter per kWh. Naturgas landar på över 400 g/kWh och kolkraft på omkring 1000 g/kWh, så det är förstås sämre. Men i andra änden av spektrat finner vi vindkraft, biogas och vattenkraft på omkring 10 g/kWh och biomassa av olika slag på 15-40 g/kWh.

Alltså, kärnkraft ger inte bara ett livsfarligat radioaktivt avfall som förnybar el inte alls medför, den är också sex gånger mer klimatstörande än vindkraft.

Skönt därför att veta att effektivisering och förnybar el räcker mer än väl för att avveckla kärnkraften i Sverige.

Sprid artikel

Eller för att formulera det med professor Stephan Thomas ord på debattsidan i Dagens Industri idag:

“Ny kärnkraft har en ohållbar ekonomi om den inte hålls undan marknadens villkor. Det gäller även svenska kärnkraftsplaner.”

Den logiska slutsatsen blir att de borgerliga ledamöter i riksdagen som respekterar energiöverenskommelsen röstar nej till regeringens kommande lagförslag om kärnkraftsutbyggnad.

Sprid artikel

Återigen har regeringen gått jägarna till mötes, denna gång med licensjakt på lo utanför renbetesområdet, där på sin höjd en begränsad skyddsjakt borde kommit ifråga, som en lösning i andra hand när regeringens anslag till när rovdjurssäkra stängsel inte räcker.

Avskjutningen är mer än dubbelt så stor som vore rimligt för att undvika att stammen riskerar att minska, men jakten ligger tyvärr ligger i linje med regeringens politik att minska antalet lodjur i landet till en nivå som sannolikt inte är livskraftig, att döma av forskares uppskattningar.

Naturen mår inte bra i miljöminister Carlgrens Sverige.

Sprid artikel

Samtidigt står det klart att det saknas stöd bland vissa organisationer för inplantering. Ett par jägarorganisationer som Carlgren gjorde upp med om den stora licensjakten i januari har redan sagt eller tvekat om att de inte stödjer inplantering. Det är till och med så att organisationer i de län där jakten var som störst - exempelvis Svenska Jägareförbundets regionala avdelningar i Värmland och Dalarna - tillhör de mest kritiska till inplantering. Så mycket för Carlgrens idé att skapa acceptans med bössa istället för dialog. De som fick skjuta mest skjuter nu även uppgörelsen med Carlgren i sank.

Nu har Carlgren burrat upp sig och säger att inplantering är en förutsättning för jakt. Men - och detta avslöjar hur tom miljöministerns retorik återigen är - i Svenska Dagbladet idag säger Carlgren att licensjakten i vilket fall ska fortsätta i två år till:

“Jakten kommer dock att pågå två år till, oavsett hur det går med inplanteringen av varg, enligt Carlgren.”

Med andra ord: en akut hotad vargstam, som nyss sargats ännu mer av Carlgrens jakt, ska kunna fortsätta jagas storskaligt i två år till även om inplantering inte sker! Det äventyrar vargstammen ännu mer.

Detta nya jägardrag från regeringen är bara ett bland många motiv till varför Naturskyddsföreningen - tillsammans med Världsnaturfonden WWF, Svenska Rovdjursföreningen och Djurskyddet Sverige - anmäler Sverige till EU-kommissionen idag.

Sprid artikel

I World Energy Outlook 2009 har IEA gjort en scenario för att nå 450 ppm klimatgaser (koldioxidekvivalenter). Det är ett alltför svagt klimatmål, som med hög sannolikhet medför oacceptabelt stora temperaturökningar, men det är ändå intressant att se de slutsatser om strategier som IEA drar:

- Två tredjedelar av betinget genomförs med energieffektivisering, vilket därmed blir i särklass viktigast.

- Knappt en femtedel genomförs med förnybar energi.

Sammantaget svarar alltså “vaccinet” energieffektvisering och “medicinen” förnybar energi för omkring 86 procent av genomförandet.

Kärnkraft står för en mycket mindre del i 450-scenariot. I referensscenariot förväntas kärnkraftens andel till och med att minska; i Europa även i absoluta tal. Referensscenariot är en ganska god avspegling av det faktiska läget idag.

Det är intressant att när svenska folket i opinionsundersökningar får ta ställning till hur en viss investering på energiområdet ska fördelas, så svarar man ungefär på samma sätt. I en Sifo-undersökning från september i fjol ville 80 procent ha förnybart och effektivisering (med skillnaden i förhållande till IEA att 65 procent av svenskarna sa förnybart och 15 procent effektivisering). Kärnkraft kom också här mycket längre ner i prioritering.

Bland sympatisörer till Centerpartiet var det bara 6 procent som ville ersätta gamla kärnkraftverk med nya.

Sprid artikel

Så skriver toppforskaren Mark Jacoboson, professor på Stanford, på CNN Opinion i ett inlägg som sammanfattar slutsatserna av en större artikel publicerad i Scientific American i fjol, som visar hur vind, vatten och sol kan ge oss den energi vi behöver. Det är nyttig läsning för alla teknikpessimister som tror att vi måste hålla fast vid den dyra och farliga kärnkraften.

Med samma utgångspunkt pratade jag idag på ett lunchseminarium som vi ordnade inom ramen för samarbetet Förnybart.nu, ett gemensamt initiativ från Naturskyddsföreningen, LRF och Tällberg Foundation. På seminariet förde vi fram våra slutsatser från två rapporter, att energieffektivisering och förnybar energi är de givna hörnstenarna i en hållbar energiframtid, som inte bara skyddar miljön utan också skapar ökad sysselsättning.

Näringsminister Maud Olofsson deltog på seminariet och välkomnade vårt initiativ och våra förslag och underströk vikten av att öka takten i arbetet för effektivisering och förnybar energi. Hon påtalade det riktiga i att även International Energy Angency numera pekat ut energieffektivisering som den mest betydelsefulla strategin i klimatarbetet. Kärnkraften nämnde hon knappt, med undantag av kommentaren att det idag är den mest olönsamma delen av Vattenfall…

I korthet bjöd näringsministern med andra ord på en serie goda argument mot regeringens kärnkraftspolitik. Tack för det, Maud!

Sprid artikel

Detta motstånd inom borgerligheten skapar osäkerheter inför riksdagens väntade beslut om kärnkraftsutbyggnad, vilket - fullt förväntat - får kärnkraftskramarna att fara ut med nya felaktigheter. Vissa påstår nu att skadeståndsansvaret skulle vara detsamma för kärnkraft som för annan industri. Det är helt fel.

För kärnkraft är skadeståndsansvaret idag begränsat. Det är det inte för annan industri. Så här skriver exempelvis den statliga utredning som föregick de nya lagförslagen (sid 361):

“Exempelvis gäller ett obegränsat skadeståndsansvar för dammolyckor, kemikalieolyckor och för skador som orsakats av el-, fjärrvärme- eller gasdistribution. Däremot är ansvaret begränsat för oljeutsläpp till havs.”

Nu föreslår både utredningen och regeringen ett obegränsat skadeståndsansvar. Ett sådant finns sedan tidigare för anläggningsinnehavare i exempelvis Finland, Tyskland och Schweiz.

Det är givetvis bra att regeringen nu äntligen vill införa ett obegränsat skadeståndsansvar även i Sverige, men i praktiken är betydelsen begränsad. Det beror på att regeringen samtidigt begränsar kravet på de garantier som kärnkraftsindustrin åläggs i lag att lämna (exempelvis genom försäkringar eller borgensåtagande). Trots att en olycka kan kosta avsevärt mer begränsas detta garantibeloppet till 12 miljarder kronor.

Därmed uppfylls inte kravet i energiöverenskommelsen att kärnkraften inte ska subventioneras.

Sprid artikel

Förslaget om ekonomiskt ansvar innebär att kärnkraften ska fortsätta få en gräddfil med kraftiga subventioner. Vid en allvarlig olycka blir reaktorföretagen fortfarande inte ansvariga för mer än en bråkdel av kostnaderna. Då får kostnaden främst bäras av alla svenskar som drabbas allvarligt av konsekvenserna och inte av de bolag som tjänat pengar på verksamheten. Vi har tidigare utvecklat vår syn på dessa subventioner i en debattartikel i DN.

Det nya lagförslaget strider tydligt mot regeringspartiernas energiöverenskommelse om att ny kärnkraft inte ska subventioneras.

Sprid artikel

Den illegala jakten måste fördömas rakt av. Men denna vinter kan sannolikt vara den första sedan vargstammen åter började tillväxa, som den legala jakten blir större än den illegala. För vargstammens överlevnad är den sammanlagda effekten det avgörande.

Sprid artikel

Skyddsjakt är något annat än den okontrollerade omfattande licensjakt som nyss bedrevs. Skyddsjakten syftar uttryckligen till att förhindra skador av olika slag, t.ex. på boskap och en rad villkor gäller för jaktens bedrivande.

Är det någon som av jakt på varg som ska bedrivas när vargstammen är så skör som i dagsläget så är det just skyddsjakt. Men samtidigt som det ibland finns argument för skyddsjakt vid stora skador blir den totala omfattningen av vargjakten mycket stor. Utöver de 27 vargar som licensjakten tillät, den varg som sköts över kvoten, och de 12 vargar som nu riskerar skjutas efter länsvisa beslut, har Naturvårdsverket på egen hand tidigare beslutat att tillåta skyddsjakt i en rad fall, vilket medfört att minst 5 vargar till har fällts denna vinter och att skyddsjakt ännu pågår på ytterligare någon varg (med reservation för att Naturvårdsverkets webbplats inte är uppdaterad).

Sammantaget kan alltså vargjakten denna vinter överstiga 45 vargar! Med fler nya beslut om skyddsjakt från Naturvårdsverket kan siffran bli ännu högre.

Så hanterar Sveriges regering ett akut hotad däggdjur.

Sprid artikel