Vi är Anti Scampi – är du?

Idag går vi på Naturskyddsföreningen ut med en digital kampanj med ett enda syfte – att få folk att bojkotta scampi. Eller jätteräkor/tigerräkor/gambas/tropiska räkor, som de också kallas (precis, den där lilla goda djävulen som till exempel ingår i en vanlig sushi).

För att få folk att förstå varför det här är så viktigt har vi gjort en kort och komisk men samtidigt gravallvarlig film om varför vi vill ta död på scampikonsumtionen. Och vi är ganska säkra på att om du och andra ser den så kommer beslutet att till exempel beställa “sushi utan räka” inte längre vara något stort beslut.

På vår Facebooksida Anti Scampi kan du se filmen, få mer information och, om du vill, hämta hem en widget som visar att du är en av hjältarna som tar avstånd från jätteräkor. Vår jätteförhoppning är att den ska spridas, inte bara till dina vänner och deras vänner, utan även till restauranger, matkedjor och producenter.

Vi vill helt enkelt att jättemånga ska göra det jättelilla som krävs för att göra en jätteinsats för miljön.

Har du ungefär en och en halv minut, så besök gärna sidan och se filmen (där eller här). Och vill du sedan hjälpa oss att sprida budskapet vidare kommer vi att vara dig jättetacksamma. Vi och inte minst miljön.

httpv://youtu.be/r9u6D2qGwXo

Det här är en jätteräka. Den kallas också för scampi, gambas, tigerräka eller tropisk räka. Om du äter sushi så brukar du få just en sån här liten djävul.

Den här jätteräkan kommer från Asien. Och för att hålla sjukdomar och bakterier borta så pumpas den full av antibiotika och doppas i giftiga kemikalier. Men, galenskaperna stannar inte där för den här lilla jätteräkan. Den råkar nämligen vara en av världens absolut största miljöbovar. Stora företag skövlar enormt viktiga mangroveskogar för att anlägga dammar där de sen odlar räkorna. Dieselpumpar förser räkorna med friskt vatten, men miljön blir helt sabbad. Och då flyttar företagen vidare odlingarna till en ny, fräsch plats. Kvar lämnas ett trasigt ekosystem, människor som får utstå fattigdom, våldsamma förföljelser och andra helt värdelösa saker.

Ja, precis så jättedålig är alltså jätteräkan, även om det påstås vara miljömärkt.

Om du bara vill göra en enda pyttesak som är helt ovärderlig för miljön, då är det att avstå från jätteräkan.

Nästa gång du vill äta skaldjur så välj (burfångad)havskräfta, hummer, kungskrabba, (odlade/handplockade) ostron, (odlade/handplockade) musslor, (odlade/handplockade) pilgrumsmusslor, eller vanliga små (miljömärkta) nordhavsräkor.

Mycket godare, och mycket bättre för miljön!

Dela

Kommentera

5 thoughts on “Vi är Anti Scampi – är du?

  1. Stora företag sägs skövla mangroveskogar för att anlägga
    dammar för räkodling. Sedan förstörs platserna genom driften av samma odlingar och företagen flyttar då vidare
    odlingarna till ”en ny, fräsch plats”.

    Var i världen sker detta?

    Det hela låter väldigt oekonomiskt och därför ganska märkligt. Att bygga dammarna måste rimligtvis kosta en hel del så varför skulle företagen inte sköta dem bättre?

    • Klok fråga. Men i de flesta länder definieras mangrovekosystem som ”wasteland”. Otroligt, med tanke på att det är en världens mest diversa ekoystem och en av världens största och framförallt mest långvariga kolsänka. Som massor av männskor dessutom är beroenda av för sitt livsuppehälle. Sålunda kostar marken inte särskilt mycket. Men visst, träd ska huggas och det grävs förstås. Men mer än så är det inte. I Bangladesh odlar man på jordbruksmark. Då börjar man ofta med att förstöra marken för ägaren genom att släppa in saltvatten i den så att den blir obrukbar. Vips har man en räkdamm!

      Men du har rätt, ingen räkodlare vill ju byta dammar, visst kostar det. De försöker allt för att hålla sina dammar brukbara under lång tid; en del lyckas, de flesta inte. Inte så länge man försöker maximera profiten genom att hålla räkorna tätt tätt så att de lätt blir sjuka. Sen äter de friska räkorna upp de sjuka. Mums!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *