5 snabba frågor: Gautam Mondol, bangladeshisk bonde och antiscampi

Polisen har torterat Gautam Mondol för hans kamp mot räkodlingar. Han säger att han inte är rädd. Drömmen om att hans barn ska slippa svälta är starkare. Nu är Gautam i Sverige för att prata med miljöengagerade och blivande kockar. Känslorna är dubbla. Han gläds över att allt fler svenskar bojkottar jätteräkorna, men blir också arg när han går förbi ICA Ringen på Södermalm och ser att de säljer räkor – från Gautams hemtrakter.  

Hej Gautam, du kommer från en liten by i Bangladesh där det odlas jätteräkor som säljs i svenska butiker. Kan du berätta hur din by såg ut när du var liten och hur den ser ut idag?

När jag var liten var min by väldigt vacker och marken bördig med mycket träd, grönska och frukt. Floderna och kanalerna var fulla av fisk. Runt gårdarna gick boskap, getter, kycklingar och ankor. Det fanns grödor i överflöd och nog med mat för alla, även för oss som inte ägde egen mark. Det var en lycklig tid och vi var självförsörjande.

Idag är allt förstört. Jätteräksodlingarna har gjort att våra gamla odlingsmarker ligger under vatten. Alla fruktträd har dött och det finns ingen fisk i floderna. Det finns ingen boskap längre, för de kan inte beta någonstans.

Hur överlever du, din fru och er sexåriga dotter?
Jag reser till områden där det fortfarande går att odla och arbetar där en eller två veckor i taget. Min fru och min dotter stannar hemma. Förut arbetade kvinnorna med att förädla grödor, men eftersom det inte går att odla längre har de börjat ha lite kycklingar och ankor. De måste förvara dem i smyg, för om fåglarna går i närheten av odlingarna tar ägarna dem och slaktar dem, och kvinnorna kan bli misshandlade. En del kvinnor samlar också räkyngel, men de fångar väldigt lite.

Hur påverkar allt det här er?
Många lider av undernäring, nästan alla barn är undernärda. Doktorer vill inte vara i vår by därför att ingen här har pengar. De som har pengar kan åka till stan och få bra behandling, så de klagar inte. Vi som är fattiga kan inte klaga – det finns ingen som skulle lyssna. Det är samma sak med skolor. Lärare vill inte arbeta i fattiga områden. Själv studerade jag i tolv år, men den möjligheten finns inte för våra barn längre, de går inte i skola.

Vad händer när ni protesterar mot jätteräksodlingarna?
Räkodlarna polisanmäler oss och polisen är mycket korrupt. Jag har blivit arresterad två gånger och tagen i förvar. Att bli tagen i förvar i Bangladesh innebär att du blir torterad och tvingas erkänna. I två dagar höll de mig i förvar olagligt och torterade mig på olika sätt. De hängde mig upp och ned i taket, slog mig och gav mig elchocker. Jag tror att jag är extra utsatt eftersom jag driver en aktionsgrupp mot räkodlingarna. Det har varit mycket internationella reportageteam i vårt område den senaste tiden, som BBC, så vår grupp har blivit en måltavla för räkodlarna. Om jag är rädd? Nej. Jag kämpar för mitt barn och andras barn. Min dröm är att barnen ska få samma barndom som jag har haft, då det inte var så mycket fattigdom och nöd.

Vad kommer du att berätta för dina vänner om Sverige?
Jag kommer att berätta om den vänlighet och support jag fått. Och att vår kamp har lett till att Naturskyddsföreningen har startat en rörelse som stödjer oss. Men jag har också sett att folk här äter jätteräkor gladeligen, utan att tänka på vad det har orsakat vårt folk.  Vi skulle handla på ICA igår och såg att de sålde jätteräkor från Khulna, där jag kommer ifrån. Det gjorde mig väldigt arg.

Gautam Mondol är 36 år och beskriver sig själv som ”en mycket fattig bonde”. Du kan se honom och hans hemby i vår minidokumentär I grumliga vatten. Ikväll träffar han elever från Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan och Måltidsekologprogrammet vid Örebro Universitet. Glöm inte att stödja vår kampanj AntiScampi.

Dela

Kommentera

3 thoughts on “5 snabba frågor: Gautam Mondol, bangladeshisk bonde och antiscampi

  1. skrämmande tanke att människor i bangladesh blir torterande för att okunniga människor köper jätteräkor i sverige.. vilket gör att de indirekt bidrar till denna fasansfulla orättvisa

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *