Läsarfråga: Hur mycket kött kan vi äta per person?

Hej, jag undrar hur mycket kött per person jordens 7 miljarder människor kan äta ifall växthuseffekten ska hållas på en miljömässigt bra nivå. Jag syftar främst på det ”dåliga köttet” – nöt, gris och lamm. Och vi utgår då också från att vi/hela världen också försöker leva miljmässigt bra på alla andra möjliga sätt också och vi utgår dessutom från att utvecklingsländerna också kommer att höja sin levnadsstandard rejält.

Jag vet, en omöjlig fråga, men jag vore tacksam om ni försökte ge ett svar i alla fall.  

Hej!

Ja, det är en omöjligt att ge ett exakt svar på denna fråga. Men jag skulle ändå vilja försöka och ge lite fakta och tankar kring hur man kan tänka.

Först är det viktigt att konstatera att vi via vegetarisk mat kan få en näringsmässigt fullgod kost. Men precis som med en köttdiet måste man ha lite koll på vad man äter. Att få en fullvärdig kost är dock mycket lättare för oss som går till butiken och handlar än för många i Syd där köttet står för en ovärdelig närings- och inkomstkälla. Men med västvärldens enorma och ständigt ökande överkonsumtion av kött så blir en rättvis fördelning viktig.

Våra svenska djur äter också enorma mängder foder från till exempel Brasilien. Denna sammanställning av LRF, Svenska Kyrkan och Naturskyddsföreningen är mycket intressant i hur vi kan försörja världen med mat.

Nu mer till din fråga om beräkningar. Dessa fakta kommer från Sveriges Lantbruskuniversitet:

Kött är det livsmedel som påverkar miljön i särklass allra mest. Sedan 1990 har köttkonsumtionen i Sverige ökat med 50% och vi äter idag alldeles för mycket kött både för miljön, vår hälsa och global rättvisa.

• Genom att välja rätt kött, men framför allt genom att minska mängden kött du äter, gör du en mycket stor miljögärning!

• För en globalt hållbar nivå på växthusgasutsläpp kan du till exempel äta följande mängder: 200 g nöt- eller lammkött (1-2 portion i veckan) eller 800 g griskött eller 16 kg baljväxter i veckan. Idag äter genomsnittssvensken ca 500 g nötkött och 700 g griskött i veckan.

• Kött från idisslare ger störst utsläpp av växthusgaser och övergödande ämnen. Men genom att välja kött från djur som betar naturbeten kan du hjälpa till att bevara känsliga arter i odlingslandskapet. Ca 350 gram kött i veckan per person skulle kunna produceras på naturbetena i Sverige.

• Köttproduktion kräver mycket mark. Av svensk åkermark används 70% till att odla djurfoder. Vilt, som inte stödutfodras, samlar själva in sin mat och tar ingen odlingsmark i anspråk. Cirka 40 gram vilt i veckan per person finns att tillgå från våra svenska marker.

• Kombinationen spannmålsprodukter (bröd, pasta och ris) och baljväxter (linser, ärtor och bönor) är ett näringsmässigt fullgott alternativ till kött.

Jag har sett beräkningar på livsmedelsrester och produktion av griskött men jag skulle vilja ta dessa siffror med en nypa salt då vi kan behöva dessa rester till mycket och kanske främst inte ska ha så mycket rester. Ur MAT 21 rapporten:

Matrester till grisar och höns fungerar bara i mindre skala.
Klimatpåverkan från produktion av griskött, ägg och kyckling orsakas till mellan 60–80 procent av produktion av deras foder. Genom att utfodra djuren med restprodukter kan deras klimatpåverkan minska radikalt. Räknar man också med minskad metan- och lustgasavgång som kompostering och lagring av dessa rester orsakar idag, så skulle den positiva klimateffekten av utfodring med restprodukter öka än mer. Minskad förbrukning av fossil energi, och minskad övergödning av haven samt mer åkermark att producera mat på i en värld där fler ska födas på mat producerad med förnybara resurser är andra positiva effekter av en sådan omställning.

En överslagsberäkning visar att om de livsmedelsrester från förädlingsindustri, bryggerier, mejerier och sockertillverkare, samt matavfall från storkök, som produceras Sverige idag användes som foder till grisar skulle det räcka till ca 30 kg griskött per person och år i Sverige. Det är ungefär så mycket griskött som vi äter idag. Vill vi också äta ägg och kyckling som utfodrats på samma vis skulle vi behöva minska konsumtionen av griskött med motsvarande mängd.

Utfodring av djur med restprodukter fungerar bara i en anpassad skala på motsvarande sätt som återvinning av mänskliga restprodukter som gödningsmedel också kräver en anpassad skala. Dels behöver transportavstånd och svinn minimeras för att göra systemet effektivt och lönsamt. Dels behöver snabba kännbara återkopplingar byggas in i systemet för att främja ett ansvarstagande beteende.

Dessa förutsättningar ligger mycket långt från dagens storskaliga globala livsmedelsförsörjning, som saknar såväl modularitet, som ändamålsenliga återkopplingar. I det storskaliga systemet kan exempelvis en smitta lätt kan komma in och spridas okontrollerat och olika rester kan inte enkelt särskiljas så att rätt kvalitet ges till rätt djur. I det storskaliga systemet ser människor inte heller effekterna av ett oansvarigt handlande. Ett kriterium för anpassad skala för utfodring av djur med restprodukter kan sammanfattas med tanken: ”lägger jag något giftigt i ”grishinken” får jag det i mitt eget kött eller i mitt frukostägg”.

Naturskyddsföreningen anser att vi måste utgå från den vegetariska maten och sedan toppa med miljömärkt fisk och kött.

Själv är jag lunchvegetarian både för att få inspiration till goda vegetariska rätter och så slipper jag välja kött som ofta är importerat och med hög miljöpåverkan.

Hoppas jag kunnat hjälpa dig i dina funderingar!

Vänliga hälsningar
Emelie Hansson, sakkunnig mat och jordbruk

Dela

Kommentera

One thought on “Läsarfråga: Hur mycket kött kan vi äta per person?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *