5 snabba frågor: Marco Tasin, forskare och insektsförvirrare

För att få friska och vackra äpplen behöver vi skydda äppelodlingar mot skadeinsekter. Det sker i dag ofta med kemiska bekämpningsmedel – som även skadar miljö och människor. Men forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet kan vara en miljövänligare lösning på spåret. Med hjälp av en falsk parningsdoft kan insekten villa bort sig i trädet istället för att skada det.

Hej Marco, det sägs att sexualdofter kan ersätta bekämpningsmedel i äppelodlingar. Stämmer det verkligen?
– Ja, vi arbetar med att använda sexualdofter för att förvirra tre sorters skadeinsekter som är vanliga i äppelodlingar; bladvecklare, knoppvecklare och äppelvecklare. Honorna utsöndrar sexualdofterna för att locka till sig hanarna, så vi sätter ut små behållare ur vilka dofterna sprider sig till hela odlingen. Det gör att vecklarhanarna förvirras och inte kan hitta en hona att para sig med. Därmed blir det heller inga larver som kan skada äppelträden.
– Vi jobbar också med dofter från växter som rönnbärsmalshonorna använder sig av för att hitta äggläggningsplatser. Förut har det varit svårt att veta när rönnbärsmalen förflyttar sig mot odlingar och därmed veta när den behöver bekämpas. Med hjälp av doftfällor som fångar in rönnbärsmalen ska vi kunna se när det sker. Vi ska också se om man kan fånga tillräckligt många rönnbärsmalar i de här fällorna för att slippa annan bekämpning.

Kan doftämnen ersätta bekämpningsmedel helt?
– Vi ska för första gången testa en strategi där en kombination av de två metoderna med dofter förvirrar och fångar alla skadliga vecklararter och rönnbärsmalen samtidigt. I kombination med biologiska bekämpningsmedel kan i bästa fall de flesta, kanske alla, kemiska bekämpningar mot dessa skadeinsekter uteslutas helt.

Hur bekämpades insekterna förr i tiden, innan kemiska medel hade utvecklats?
– Förr hade man mindre intensivt drivna odlingar och fler lokalt anpassade sorter som ofta var mer motståndskraftiga. Många bodde på landet och odlade sina egna äpplen och det var inte lika vanligt med specialiserade äppelodlingar. Man kunde acceptera fler skador och lägre skördar. Det är möjligt att vissa växtextrakt kan ha använts som bekämpningsmedel. Man hade också en högre biologisk mångfald som kan ha bidragit till att skadeinsekter bekämpades naturligt av till exempel bakterier och svampar.

Varför besprutas konventionella äppelodlingar så hårt idag?
– Idag bor den stora majoriteten i städer utan tillgång till egna äppelodlingar. Vi köper våra äpplen av några få producenter och gärna till ett billigt pris. Kemiska bekämpningsmedel och mekaniseringen av jordbruket har gjort det möjligt för producenter att öka skördarna och samtidigt minska arbetskostnaderna. Trenden förstärks av att konsumenterna i dag efterfrågar äpplen utan en enda skråma till ett billigt pris. Internationell handel ökar också pressen på billiga och skadefria äpplen. Dessutom har vi idag en lägre biologisk mångfald både i och omkring odlingarna, vilket är ett problem eftersom skadeinsekternas naturliga fiender inte längre trivs där.

Kan metoden med doftämnen fungera på större äppelodlingar?
– Ja, det finns goda erfarenheter av detta i stor skala i till exempel Italien och USA. Vi ska utveckla liknande strategier här.

Marco Tasin har jobbat med kemisk ekologi för växtskydd i tolv år. Han är forskare i ett nystartat, treårigt projekt där nya strategier för insektsbekämpning studeras. Metoderna testas på äppelodlingar runt om i Skåne. Om de visar sig fungera kan de börja användas av odlare direkt. Och det behövs, med tanke på det äppelkrig som just nu pågår i Skåne…

Text: Stina Hylén, praktikant

Dela

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>