5 snabba frågor: Daniel Hansson, havsdoktor och plastvägrare

Visste du att så gott som varenda stormfågel i Nordsjön flyger runt med plast i magen? Eller att merparten av kamelerna i Dubai går döden till mötes av att käka plastpåsar? Det vet oceanografen Daniel Hansson, som bestämt sig för att göra något åt saken.

Du twittrar under hashtagen #plastriot tillsammans med Ekostil-bloggaren Tanja Dyredand. Där uppmanar ni folk att säga nej till onödig vardagsplast. Vad är problemet med plast, det är väl ett rätt smart material egentligen?

Ja, plast är ett fantastiskt material – på rätt ställe! Det är starkt, tunt, lätt och hållfast. Exakt samma egenskaper gör det till ett problem i naturen. Starka, hållfasta material är inte lättnedbrytbara i naturen och framförallt inte i havet, som nästan alltid är slutstation för allt som sker på land. Plast är en paradox; vi behöver det för att minska våra koldioxidutsläpp vid varutransporter, för att göra bilar, fartyg och flygplan lätta och bränslesnåla, för att billigt och snabbt kunna bygga bostäder och hus. I den andra änden har plast blivit så billigt och vanligt förekommande att vi inte värdesätter det ordentligt. Då kommer det tyvärr lätt ut i naturen och skapar oreda.

Att djur dör av att äta plast som de tror är mat – är det ett utbrett problem?

Fåglar, sälar, fiskar och andra djur som kvävs ihjäl är ett av problemen med plast. Men djurlivet påverkas så mycket mer än så. Fiskenät är tillverkade i plastmaterial och tappas ofta överbord. De fortsätter fiska i flera år efteråt, vilket gör att vissa nät är fulla av döda fiskar eller sälar och fåglar som försökt äta upp fisken. Vi hade till exempel inte accepterat att viltstängslen längs motorvägarna var fulla med döda djur. Men så ser det ut i havet.

Vilket avtryck ger vårt eget plastanvändande i vardagen?

Vi använder så mycket plast i samhället att vårt avloppsvatten är fyllt med plastpartiklar. En enda fleecetröja släpper tusentals partiklar vid varje tvätt, och fleece är som bekant ett plastmaterial. Dessa små mikroplaster kan suga upp miljögifter i vattnet och sedan sväljas av fiskar, musslor och andra marina organismer. Mikroplasten är perfekt storlek för ett djur. Därmed kan gifter och kemikalier ta sig in i näringskedjan och förgifta den. Vi har faktiskt ingen aning om hur detta fungerar, forskningen är än så länge bara i sin linda. Däremot vet vi att det som händer längst ner i födokedjan kan påverka även oss människor.

Du berättade att 98 procent av stormfåglarna i Nordsjön har plast i magen. Finns det fler sådana ”skräckfakta”?

Det finns allt för många sådana exempel. Som att småfisken i norra Stilla havet äter plast motsvarande 1 miljard plastpåsar.  Att vi människor varje år dumpar ungefär tre gånger mer sopor i havet än vad vi fångar fisk, räknat i vikt. Att det tillverkas lika mycket gladpack varje år som det skulle gå åt till att plasta in Sverige och Norge tillsammans. Att plast hittas infryst i isberg i Antarktis och på 6000 meters djup i Framsundet mellan Grönland och Svalbard. Att omkring 70 procent av undersökta sköldpaddor har plast i magen. Att majoriteten av kamelerna i Dubai dör av att ha ätit plastpåsar… ja, listan kan göras lång.

Vad kan man göra för att minska sin egen förbrukning av plast?

Först och främst kan en sådan banal sak som att sluta köpa plastpåsar varje gång i butiken vara en bra åtgärd. Vi förbrukar över 300 plastpåsar per svensk och år, det blir nästan 3 miljarder påsar om året. Vore fint om vi kunde spara det.

Sluta också köpa vatten på flaska. Det svenska kranvattnet har fantastisk kvalité och smak på de flesta håll, en lyx i resten av världen! Köp hellre en sodastreamer (okej, den är ofta tillverkad i plast) och kolsyra ditt eget vatten – eller börja dricka utan kolsyra. Använd samma flaska flera gånger. Fundera också på om det är nödvändigt att köpa plastleksaker till barn. Det kanske inte går att undvika, men naturmaterial är ofta snyggare och trevligare. Dessutom innehåller många plastleksaker kemikalier som kan läcka ut till barnen, och det vill vi ju inte.

Daniel Hansson är doktor i oceanografi och arbetar för Havsmiljöinstitutet. Han frilansar även som skribent och föreläsare, samt håller tillsammans med Tanja Dyredand på att starta upp ett projekt om onödig vardagsplast. Första delen var att initiera #plastriot på Twitter.

 

Dela

Kommentera

10 thoughts on “5 snabba frågor: Daniel Hansson, havsdoktor och plastvägrare

  1. Jag som bakar mycket skulle vilja ha lite bra tips om hur man kan frysa in bröd utan att använda plastpåsar. 

  2. Det var inte helt lätt att hitta något bra svar på din fråga Karin. Det bästa tipset så här långt är att återanvända plastpåsarna. Fler tips är välkomna!

    • Återanvänder gör jag absolut. Köper lite tjockare påsar som håller länge. Men skulle gärna slippa dem helt och hållet!

  3. Undrar vad en ska göra med sina sopor (det som inte kan återvinnas), alltså vad ska de stoppas i?
    Har ju tygpåsar som jag använder när jag handlar, men köper ibland plastpåsar då jag använder det till soppåsar. Jag har förstått att detta inte är bra, men vad är ett bra alternativ? De plastpåsar man köper på rulle för att slänga sopor i är ju också plast, men är det en ”bättre” plast då?  Papp går ju sönder….
    Jag undrar också vad som skulle vara ett bra alternativ till hundbajspåsar.
    Oftast går jag med hunden på ställen där det inte behöver plockas (skogen) men har hört att det inte är bra för de vilda djuren? Ska en använda plastpåsar till detta då, även där? Känns som onödigt plastanvändande…
    Tacksam för svar/ Michaela

  4. Musslor är ju både gott och bra för miljön men hur är det med plasterna som musslan tar upp? Är dagens musslor giftiga? Du skriver att plasterna kan vara en inkörsport för kemikalier, vågar vi fortsätta äta musslor?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *