5 snabba frågor: Michael Mungoma Okumu, ungdomspeppare och trädälskare

I Kenya tampas folk med klimatförändringarna i vardagen. Michael Mungoma Okumu och hans kompanjoner i YEN, Youth Education Network, utbildar och peppar ungdomar att påverka klimatet i rätt riktning. I veckan är Michael i Sverige för att delta i vårt seminarium Hållbar konsumtion. Vi passade på att prata lite om motorcykeltvätt, sockerrör och framtiden i Kenya.

Hej Michael, ni har startat miljöklubbar för barn som går i grundskolan. Berätta mer.
Jo, vi samarbetar med grundskolor där barnen själva har fått starta klubbar som heter Green Friends of YEN. Två gånger i veckan träffar de våra mentorer – ungdomar som precis har gått ut gymnasiet och som fått en sex månader lång utbildning av oss. Barnen får skriva, måla, rita, göra lite trädgårdsarbete och städa skolorna – allt med miljön som utgångspunkt. De pratar om hur man kan leva hållbart, vilka rättigheter och vilket ansvar man har. Det eleverna lär sig tar de med hem och berättar för sina föräldrar och syskon.

Vilken är den vanligaste aha-upplevelsen som barnen brukar få?
Att de faktiskt kan förändra. De förstår att de kan påverka klimatet genom små saker som att plantera inhemska träd runt sina odlingar, eller promenera istället för att ta bussen hem om de inte har långt att gå. Föräldrarna har blivit väldigt nyfikna, de har kommit till skolorna och frågat vilka vi är och sagt ”Våra barn har blivit väldigt intelligenta, vad är det som händer, har skolan blivit mycket bättre?”

Ni försöker också få ungdomar att sluta tvätta sina motorcyklar i floderna?
Unga människor har börjat starta små affärsverksamheter där de tvättar folks fordon i floden för en liten summa pengar. Vi pratar med dem och försöker få dem att förstå att det inte är hållbart. Att de långsamt förorenar floden, där vi får vår fisk ifrån och där alla djur dricker vatten.

Det är populärt att odla sockerrör i Kenya, men ni försöker få fler att odla olika sorters grödor på sina gårdar. Varför det?
Sockerrör tar upp hela gården och ger skörd först efter två år. Grödor däremot kan ge skörd redan efter tre, fyra månader. Då kan bönderna också plantera några träd som ger skugga och så blir det möjligt att ha lite kycklingar och höns. På så sätt kan en familj få det mesta av sin mat från gården och sälja en del för att få en inkomst. Det är hållbart både för ekonomin och miljön.  Vi anordnar många workshops med unga kvinnor och män där vi diskuterar just de här frågorna.

Vad är YENs största utmaning?
Att fortsätta ge folk stöd. Länge. Vi vet att folk kan bli trötta eller att människor vill ha snabba resultat. Det kan störa den utveckling som vi har startat. I Kenya, där ekonomin fortfarande inte alls är bra, kan det vara svårt att få folk att engagera sig i sådant som lönar sig först fem, tio år i framtiden. De vill ha resultat nu.

Äsch, här kan ju intervjun sluta. Jag ställer en sjätte fråga: Känns framtiden hoppfull?
Det känns mycket hoppfullt. Inom fem, tio år kommer vi att ha en generation som det kommer att gå bra för och som kommer att bidra till samhället på ett mycket bra sätt. Kenya vill öka sitt skogstäcke, idag är den bara fyra procent, vilket är ett stort problem eftersom vi är ett land som är väldigt beroende av jordbruk. Skog gör att det regnar mer vilket ger bättre skördar. Nu får vi mer och mer folk att förstå de här förändringarna och att vi alla spelar roll. Vi säger alltid: du bidrar till klimatförändringarna. Du kan antingen bidra på ett negativt eller positivt sätt. Nu måste du definiera din roll och välja klokt om du vill vara på den positiva sidan.

Naturskyddsföreningen samarbetar med YEN genom systerorganisationen CIN. Läs mer om dem i vår snajsiga globala karta, zooma in på Kenya och leta fram den gula pluppen som heter CIN.