Kolskattens segertåg
Sydafrikas finansminister har deklarerat att landet kommer att införa en koldioxidskatt från och med 2013. Man börjar på en ganska låg nivå, 11 öre per kilo. Men skatten tänks öka med 10 procent per år fram till 2020. Undantagen är dock ganska många, dels behöver de skattskyldiga företagen bara betala för 40 procent av sina utsläpp, och dels är nivån bara en fjärdedel så hög för den tunga industrin. Jordbruket är helt undantaget. En svag reform således, men i alla fall en början.
Sydafrika sällar sig nu till en växande skara länder som inför koldioxidskatter. I Europa är det, förutom Sverige; Norge, Danmark, Finland, Irland, Storbritannien, Nederländerna och Schweiz som har någon form av koldioxidbeskattning. Några delstater i Canada och USA har också börjat införa viss kolbeskattning. I Kina finns förslag om en koldioxidskatt och Indien införde en kolskatt på 1 dollar per ton 2010. Australien och Nya Zeeland har haft frågan uppe till debatt, men istället valt handelssystem för koldioxid.
Inskränkningarna är många och skattenivåerna ofta låga. Men överallt visar sig dessa skatter vara billiga och effektiva styrmedel, som dock ofta punkteras av diverse undantag för den tunga industrin.
Men allt började hos Naturskyddsföreningen. 1988 presenterade föreningen det första förslaget till en svensk koldioxidskatt. Idén kläcktes av föreningens dåvarande pressekreterare Magnus Nilsson på ett tåg mellan Örebro och Stockholm. Per Kågeson, föreningens vice ordförande, tog sedan med sig förslaget in i den sittande miljöavgiftsutredningen. Koldioxidskatten blev verklighet 1991, världens första i sitt slag, om än med stora undantag för den tunga industrin. Fram till i dag har de beskattade delarna av samhället mer än halverat sina utsläpp, medan den undantagna industrin har ökat sina utsläpp kraftigt. Utsläppen frän bostadssektorn har exempelvis minskat med 75 procent, vilket visar på skattens effektivitet. I dag värms 93 procent av alla flerbostadshus med fjärrvärme, och det dominerande bränslet i fjärrvärmeanläggningarna är biobränsle, ett annat tydligt resultat av koldioxidskatten.
En dag i mitten av nittiotalet ringde det på dörren hos Naturskyddsföreningens kansli på Åsögatan i Stockholm. Det var ett japanskt TV-team som ville träffa mannen som uppfann koldioxidskatten. Det går bra svarade jag, han sitter där borta…
Sakta men säkert gör iden om att beskatta kol sitt segertåg i över världen, i skarp konkurrens med iden om handelsbubblor för växthusgaser. Men handeln med utsläppsrätter har ännu mycket att bevisa i fråga om mätbara utsläppsminskningar. Det finns fortfarande för mycket luft i systemen och för mycket pyspunka för att de ska kunna peta ner koldioxidskatten från ledarpositionen bland effektiva miljöstyrmedel.
