Ekonomin säger nej till ny kärnkraft

Regeringspartiernas energiöverenskommelse innebär att ny kärnkraft i Sverige inte ska ges några subventioner. Få seriösa bedömare tror att en sådan utveckling vore ekonomiskt möjligt. Av det skälet är överenskommelsen begränsad till direkta stöd från svenska staten, men den hindrar inte på något sätt direkta eller indirekta stöd från andra håll, t.ex. från andra regeringar som äger kärnkraftsindustri. Därutöver bidrar också den svenska regeringen med en stor subvention genom att regeringen tillåter kärnkraftsindustrin att inte behöva teckna försäkringar som täcker de fulla beloppen vid allvarliga olyckor.

Jag har tidigare på bloggen lyft fram forskare som dragit samma slutsatser om den olönsamma kärnkraftsekonomin som Naturskyddsföreningen. Den som vill fördjupa sig ytterligare kan också ta del av en bedömning från ett av världens största finansbolag, Citigroup, i publikationen ”New Nuclear – The Economics Say No”.

Rapporten lyfter fram fem stora investeringsrisker med ny kärnkraft, varav tre (construction, power price and operational”) bedöms ”so large and variable that individually they could each bring even the largest utility company to its knees financially. This makes new nuclear a unique investment proposition for utility companies.”

Författarna konstaterar att den brittiska regeringen anser att den privata sektorn ska kunna hantera dess risker fullt ut, men konkluderar att ”Nowhere in the world have nuclear power stations been built on this basis. Nor will they be built in the UK”, såvida inte statliga subventioner sätts in.

Synd därför att energiöverenskommelsen tillåter sådana subventioner.