Aj! RT @Kaisatanten: suckar över svensk byggpol #n ranollenergihus http://t.co/ScajWZTA @OrdfNaturskydd @svanteaxelsson

14 hrs ago

Twitterbird
Carlgren

Miljöministerns bleka försvar av en grå politik

, , , , , , , ,

Idag visar vi på DN debatt och i vitboken ”Naturvårdspolitiken i Sverige 2006-2010” hur regeringen på punkt efter punkt har monterat ned naturvården i Sverige. Anslagen till naturreservat har sänkts, regelverk för naturskydd har luckrats upp, jakten på vargar och andra rovdjur har tilltagit och regeringen vill öka exploateringen av de svenska skogarna.

I sammanfattning har den gröna svenska politiken, som länge varit ett internationellt föredöme, blivit alt mer grå. Miljöminister Andreas Carlgren förnekar i vanlig ordning regeringens nedmontering.

I Ekot säger Carlgren att regeringen satsar på en naturvård med ökad delaktighet. Det är självfallet bra, men inget principiellt nytt och något som Naturskyddsföreningen har gett stöd åt under de snart tio år som den inriktningen har växt fram. Carlgren använder alltså lokalt inflytande som svepskäl i ett försök att grönmåla nedmonteringen. Två frågor att fundera på:

  1. Varför skulle lokalt delaktighet gynnas av kraftigt sänkta naturvårdsanslag? Eller omvänt – skulle lokal delaktighet missgynnas om anslagen ökar till de nivåer som myndigheterna visar att miljömålen kräver? Eller är det tvärtom så att alla de markägare som gör goda naturvårdsinsatser skulle tycka att det vore bra med ökade anslag, som kan hjälpa dem i arbetet?
  2. Varför skulle lokal delaktighet gynnas av att skogsbolag ska få 25 procent mer än marknadsvärdet på en skogsfastighet i ersättning när ett naturreservat bildas? Det är en sak att delar av det småskaliga privatskogsbruket kan få en sådan bonus men något helt annat att ge det till internationella jätteföretag. Varför skulle sådana subventioner, där skattepengar går till storföretag, gynna lokal delaktighet, när anslagen samtidigt inte höjs utan sänks, så att det blir mindre kvar till det småskaliga skogsbruket?

En annan del av Carlgrens försvar i Ekot rör strandskyddet. Han hävdar att regeringen tycker att ”man” ska sätta tryck i områden där exploateringstrycket är som hårdast. Vad syftar då ”man” på? Ja, inte är det på regeringen i alla fall, eftersom Carlgrens lagförslag inte skärper strandskyddet i skärgården utan tvärtom luckrar upp det. Det blir fler grunder för dispens vid de mest exploaterade stränderna i Sverige.

Det kan inte vara lätt för en miljöminister att spela stolt över den stora nedmontering som skett av naturvården. När grönt blir grått är det därför knappast konstigt att försvaret inte blir annat än blekt.

flattr this!

6 april, 2010
Skrivet av

  • Pingback: Persilja, Naturskyddsföreningen! « Hans Åberg

  • http://hansaberg@wordpress.com hans åberg

    Tycker du Mikael att det är OK att ha en prislista för små skogsägare och en annan för stora?
    Varför är det bättre att strandskyddet bestäms centralt än lokalt?
    Vad baserar du din utsaga att svenskens naturintresse ställs mot privata ägarintressen? Är du på allvar beredd att ställa äganderätten i diskussion mot naturvårdsintresset?

    mvh/Hans

  • Kerstin Malmqvist

    Har ni blivit alldeles galna på Naturskyddsföreningen? Vill ni göra hela Sverige till ett Skansen? Vi som bor på landsbygden och som har vår utkomst av vår egen jord och skog har ocksså rätt att leva!!! ALDRIG att jag tänker bli medlem i er människofientliga förening!

  • Clas af Ugglas

    Äntligen har vi fått en regering som värnar om den privata äganderätten! Den politik som Naturskyddsföreningen driver är inget annat än destruktiv för natur- och kulturvården i ett långsiktigt perspektiv. Risken för påtvingade, under- eller obetalda, avsättningar till reservat gör att markägare inte vågar skapa värdefulla naturmiljöer på ett sätt som tidigare. Vilka har skapat den miljö som Mikael Karlsson och hans gelikar vill förstatliga? Ja, inte är det Naturskyddsföreningen utan i de allra flesta fall privata markägare med känsla för sin skog och mark.

    Undrar varför ingen av de stora tidningarna idag spunnit vidare på SNF:s trassliga tråd? Det finns kanske hopp!

  • Anders Åberg

    Det är väl helt i linje med borgerlig högerpolitik.
    Mer makt och pengar till dom som redan har.
    Den privata äganderätten före naturvården.
    Allt förpackad i sedvanligt vackert prat om hur bra allt ska bli när anslagen skärs ner.
    Låter rätt mycket som skitsnacket kring hur mycket bättre och effektivare sjukvården skulle bli av alla sparbetingen.
    Det värsta är väl bara att även om vi byter regering så blir väl politiken sig ganska lik.
    Det är allt tur att SNF finns som försvarar miljöintresset och sparkar tillbaka mot girighetens utbredning.

  • Clas af Ugglas

    Anders Åberg:

    Varför inte diskutera sakfrågan istället för att låta som ledsen hund i största allmänhet?

    Dettta har inte med girighet att göra utan om övertygelsen att ett privat ägande i längden är bättre än ett kollektivt. SNF argumenterar för mer anslag till naturvårdavsättningar vilket är bra men problemet är att finns inte dessa pengar tycker SNF att det är bättre att ”köra över” den enskilde markägaren än att inte göra något alls.

    Avslutningsvis lite utanför ämnet men eftersom du tog upp tråden:

    Sedan alliansen införde Vårdval Stockholm har vårdköerna minskat dramatisk; positivt, eller hur?

  • Sören Johansson

    Först ett stort och varmt tack till Mikael som visat sig vara SNFs största tillgång så länge jag följt naturvårdsdebatten de senaste decennierna. Mikael uttrycker sig som vanligt och med all rätt, starkt kritiskt till Carlgren. Mikael är alltid påläst och med en imponerande argumentation och slagfärdighet i debatterna.
    Af Ugglas, det är faktiskt inte alls så att markägarna har skapat merparten av skogarnas naturvärden genom sina huggningar etc. På de stora skogsarealerna sköter naturen detta bäst på egen hand. Det kallas för fri utveckling. Eller med ett fint ord ”Vildmarksparadigmet”, människan klarar sig inte utan naturen, men naturen klarar sig utan människan. Trist men sant! När det gäller de nya naturvårdsavtalen som skall bidra till ökad delaktighet är det så att dessa kan skrivas på väldigt korta löptider med stor osäkerhet om framtida naturvårdsnytta. Annat är det med de gamla avtalen där 50 år gäller och där utvecklandet och bevarandet av naturvärdena är så gott som säkerställda. Dessutom riskerar vi att skydda områden med svaga naturvärden då markägaren och inte naturvårdsexpertisen skall prioritera skyddsobjekten. Centern och Carlgren vurmar för sin heliga privata äganderätt där varje grässtrå på marken skall ersättas till varje pris. Rovdjuren skall skjutas bort så att jägarna ska kunna fylla sina boxar till bristningsgränsen mm.mm.
    Centerns och Carlgrens styre får därför ett välförtjänt gråmelerat betyg.

  • Pingback: Grön politik som blev grå | Skogsnätverket.se – Naturskyddsföreningens skogsnätverk

  • Clas af Ugglas

    Johansson,
    Skogen står för drygt 10% av värdet på landets totala export. Att ”fri utveckling” skulle vara huvudprincipen för svenskt skogsbruk tror jag inte ens SNF ställer sig bakom. Dessutom finns skogsvårdslagen och andra förordningar som ställer krav på välskötta och produktiva skogar. Du skriver att ”på de stora skogsarealerna sköter naturen detta bäst på egen hand”. Vilka stora skogsarealer är det? Om det inte är på redan avsatt areal är nog Skogsstyrelsen mycket intresserad av var denna misskötsel sker.

    Andemening i de nya naturvårdavtalen är frivillighet före tvång vilket naturligtvis på sikt kommer att gynna processen. Om det i sin tur innebär att vissa överenskommelser blir kortare än 50 år har ingen betydelse. Att 50-årsavtal skulle vara en garant för utvecklandet och bevarandet av naturvärden är nonsens då även 50 år är ett mycket kort perspektiv i dessa frågor. Det som människan klassar som unika naturvärden tar betydligt längre tid att skapa.

    Faktum kvarstår, mer än 80% av Sveriges skog ägs och förvaltas av privata intressen. Denna privata skötsel har uppenbarligen genom århundraden skapat en hel del värdefull natur som ”naturvårdsexpertisen” vill konfiskera och i princip lägga under offentlig förvaltning. Märkligt att dessa naturvärden uppkommit då markägarna i dina ögon inte har förmåga att avgöra vad som är skyddsvärd natur.

    Sluta upp och misstänkliggöra markägarna som girigbukar vars enda syfte är att tjäna pengar och ge istället alla dessa ”riktiga” naturvårdare all uppmuntran och stöd de så väl behöver!

  • Sören Johansson

    Ingen har påstått att fri utveckling utgör huvudprincipen för svenskt skogsbruk. Det handlar naturligtvis om att merparten av skogarnas naturvärden eller värdekärnor har uppkommit i genom i huvudsak fri utveckling. Ofta rör det sig om områden som ligger avlägset och svårtillgängligt i landskapet och utgör så kallade tekniska drivningsimpediment. Naturvärdena har utvecklats p.g.a.att de under lång tid lämnats ifred från mänskliga åtgärder. Sedan är det helt rätt att ett och annat område behöver naturvårdande skötsel främst där vi vill gynna löv- och ädellövträd och i anslutning till kulturmiljöer. En annan positiv störning är branden som kan behövas för att gynna barrskogsekologin. Men som sagt de naturvärdesobjekt som vi talar om utgör bara några ynka procent av den produktiva skogsmarksarealen. Trots att skogsbruket bedrivs på ca 95% av skogsmarken fortsätter man att avverkningsanmäla och hugga ner gammelskogar med höga naturvärden. Man klarar inte ens den låga miniminivån som den generella naturhänsynen utgör. Vill dock gärna understryka att de det är på privata marker man hittar flest skyddsvärda biotoper. De privata markägarna är således vida bättre naturvårdare än skogsbolagen.

  • Anders Åberg

    Clas af Ugglas
    I min värld är inte privat ägande bättre än kollektivt, speciellt inte när det gäller mark.
    I Sverige har vi glädjande nog låtit det privata markägandet få stå tillbaka för saker som t.ex.allemansrätten och för mig är en levande natur och intakta ekosystem mycket viktigare än privatpersoners eller skogsbolags vilja att tjäna pengar.
    Den värdefulla natur som finns på privatägd mark är oftast inte resultat av privat skötsel, utan av frånvaro av sk. skötsel.
    Det finns säkert många privata markägare som gärna bidrar till att bevara värdefull natur, men dom borde ju då inte ha så mycket emot om staten tar över i syfte att bevara den på ett säkrare sätt och det skogsbruk som naturligtvis ändå måste finnas borde underkastas mycket hårdare kontroll.
    Sedan om sjukvården, har det verkligen undgått dig att vi har massor av år med sparbeting bakom oss, både på vård, skola och omsorg, allt för att kunna sänka skatten för i första hand dom som som tjänar mest.