Den svenska modellen för skog misslyckas

Frihet under ansvar har länge gällt som paroll för skogsnäringens brukande och miljöhänsyn i Sverige. Det har inte fungerat med resultatet att omkring 2000 arter i svenska skogar har rödlistats av forskarna.

Det blivit för mycket frihet och alltför lite ansvar. Det är givetvis bra att skogsägare deltar i certifieringssystem och avsätter skog, men när varken lagstiftningen eller certifieringens, t.ex. FSC:s, standard följs särskilt väl och kraven dessutom är alltför låga så räcker det inte. Det visar vi i en ny rapport, Cutting the Edge, idag.

Det är dags för mindre frihet och mer ansvar. Det krävs höjda miljömål i skogen, en ökad budget för skogsskydd, skärpt lagstiftning, förbättrad certifiering och nya styrmedel.

Upp emot 20 procent av skogen måste ges ett långsiktigt skydd och statsbudgeten måste öka med sikte på att säkerställa omkring hälften av detta på tio års sikt. Genomförandet och nya finansieringsmekanismer bör undersökas.

Det bör även utredas hur det rättsliga skyddet för hotade arter kan stärkas. Ekonomiska styrmedel för miljöhänsyn i skogen behöver utredas och införas för att dels bättre hushålla med knappa skogsresurser, dels generera intäkter som kan användas för miljöarbetet i skogen. Certifieringen och lagstiftningen måste efterlevas till fullo och då frivilligheten misslyckas bör tuffare sanktionskrav införas i både frivilliga och bindande regelverk. Det krävs också en allmän skärpning av miljökraven i skogslagstiftningen, endera i befintliga regelverk eller i form av en ny miljölag för skogen.

Naturskyddsföreningen kommer framöver att intensifiera diskussionen om hur detta kan genomföras. Som vi skriver i Svenska Dagbladet idag stärker vi också vårt arbete med att ge den svenska skogsnäringens kunder runt om i Europa information om den svenska modellens misslyckande.