Plastbanta – den nya dieten?

Plastbanta är ett nytt begrepp i svenska språket sedan förra året. Men vad innebär det och varför plastbantar man? Det ska vi reda ut här.

Plastbanta innebär att man rensar ut plastföremål ur sitt hem, eftersom plast kan innehålla skadliga kemikalier. Men all plast innehåller inte skadliga kemikaler. Vi vill vara mer nyanserade och ser både fördelar och nackdelar med plast, beroende på i vilket sammanhang det används. Lagstiftningen gör också så att vissa plastprylar är fria från skadliga kemikalier, så som leksaker, medan andra plastsaker som barn leker med kan innehålla skadliga kemikalier. Läs om hur barn kan leka giftfritt i sommar här.

Plast är ett komplext material som kan göras av många olika ingredienser. För att förklara hur plast är uppbyggt brukar vi likna det vid ett bröd. Läs mer om det här.

Oftast är plast gjord av icke-förnyelsebar råvara, så som råolja, och det är klart att det inte passar in i vår önskan om kretsloppstänkande och helhetsperspektiv, läs mer här. Men samtidigt ger plast oss så många möjligheter att vi nog inte skulle vilja leva ett liv utan plast. Tänk bara en dator gjord i trä och metall, hur stor och tung och klumpig skulle inte den vara?

Men när är plast ok att använda och när är den inte det?

Det finns två aspekter att tänka på; hälso- och miljöaspekterna. Är produkten av plast farlig för min hälsa? Är produkten nu, eller som avfall, problematisk för naturen? På hemsidan går vi igenom olika ingredienser i vanligt förekommande plaster och tillsatser samt om de är hälso- eller miljöskadliga vid användningen.

För att plasten man använder ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt på naturen när vi använt den klart, ska plasten sorteras och lämnas in på rätt ställe. Förpackningar lämnas till förpackningsåtervinningen, där man sorterar plast, kartong, glas, metall och tidningar. Den plast vi lämnar in där kan materialåtervinnas. Det blir inte nya matförpackningar, men andra saker så som leksaker, fleecekläder mm. Övrig plast, så som plastsandalerna eller plastleksakerna, slängs i vanliga soporna eller lämnas in till återvinningscentralen. Idag bränns så gott som all plast som inte samlas in via förpackningsåtervinningen. Synd tycker vi som hellre ser att plasten materialåtervinns. Dock är avsaknaden av en innehållsförteckning på plasten ett stort problem, eftersom man idag hellre bränner plast med okänt innehåll istället för att återvinna, för att undvika att eventuellt farliga kemikalier från plasten ska finnas med i det återvunna materialet. Tänk om vi hade haft en innehållsförteckning på all plast, då skulle det vara lätt att sortera plasten med avseende på vad det innehåller och materialåtervinna en betydligt större andel än vad som görs idag.

Det finns dock ett rum där vi förespråkar plastbantning – och det är köket. Varför? Jo, för att det finns studier som visar på att värme gör att plast lättare ger ifrån sig tillsatsämnen och tas dessa upp av maten vi äter så får vi det i oss. Dessutom förekommer det plastkemikalier i köket som vi inte tycker borde få finnas där. Dessa är:

  • Perfluorerade ämnen i non-stick beläggningar. Perfluorerade ämnen är mycket svårnedbrytbara i naturen och återfinns i blodet hos isbjörnar bland annat. Den mest välkända, PFOA, är misstänkt cancerogen. Perfluorerade ämnen kan hittas i till exempel i stekpannor och take away-kartonger.
  • Svart amid-plast som finns i köksredskap har vid kontroller vid flertalet gånger innehållit det cancerogena ämnet metylendianilin, som inte får förekomma i livsmedelsgodkänd plast. Hittas till exempel i svarta plaststekspadar.
  • Metallförpackningar med insidan av epoxi som kan släppa ifrån sig BPA. Det finns idag metallförpackningar med annan beläggning (polyester) som inte släpper BPA. Hittas tillexempel i konservburkar av metall.
  • Metallock till glasburkar har en tätningslist som oftast är gjord av PVC med mjukgörande ftalater, som likväl är tillåtna i förpackningen. Flertalet ftalater är cancerogena, hormonstörande, reproduktionstoxiska och/eller skadliga för vattenlevande organismer. Vid en stor studie i Europa 2012 visade det sig att 74 av 308 analyserade burklock släppte ifrån sig otillåtna halter av mjukgörare till livsmedlet. Köp därför inte livsmedel förpackad i olja i glasburkar (som till exempel soltorkade tomater), och se till ha burkar ståendes, så att livsmedlet inte kommer i kontakt med locket.

 

Till sist vill vi ge några enkla tips på hur du kan minska risken för skadliga kemikalier i maten.

Plastfolie vid köp av ost och charkuterier                      

Är den gjord av PVC/vinyl?

Om ja – be att få maten inslagen i plastfolie av polyeten (PE)

Den plastfolie man kan köpa att ha hemma är av polyeten.

Metallförpackningar           

Köps mat i metallförpackningar?

Om ja – se till att de är BPA-fria eller byt mot tetra, glas eller fryst.

Burklock till glasburkar kan släppa mjukgörare från tätningslisten, skippa livsmedel förpackad i olja.

Stekpannor, bakformar, degbunkar                                                                                                               

Är det non-stick beläggning

Om ja – byt till gjutjärn eller rostfritt, pajformar finns i glas och porslin.

Köksredskap                        

Är köksredskapen i plast

Om ja – byt till trä och rostfritt (viktigast för den delen som är i kontakt med maten, handtaget kan fortfarande vara i plast).

Tallrikar/glas/tillbringare/uppläggningsfat/förvaringskärl

Av rostfritt 18-8 stål, porslin eller glas?

Om ja – behåll

Av polykarbonat (PC)?

Om ja – byt ut

Av polypropen (PP), polyeten (PE),  polyester (PET), melamin eller förnyelsebar plast (t.ex. bambu)?                                                                                                              Om ja – använd till kall mat/dryck, micra inte.

Ekologisk mat                      

Är maten som köps in ekologisk?                      Försök öka den andelen!

Dela

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *