OBS! Detta går att förändra. Vi måste bara bestämma oss! http://t.co/2DSkmdIF

2 days ago

Twitterbird

EU-kommissionen ger miljörörelsen rätt

Igår kom EU-kommissionen med sin klimatkommunikation till de pågående förhandlingarna inför Köpenhamnsmötet i december i år. Det mesta är fortfarande oklart och okonkret men det finns några glädjeämnen trots allt.

Tidigare har kommissionen talat om att begränsa koncentrationen av växthusgaser i atmosfären till 450 miljondelar men nu lyfter EU fram ny forskning som snarare pekar på att det långsiktiga målet bör vara 350 ppm om vi skall kunna begränsa temperaturökningen till maximalt två grader. (OBS! De skriver faktiskt 350 ppm växthusgaser och inte koldioxid – vilket är radikalare är miljörörelsen krav.) Dessvärre drar inte EU den självklara slutsatsen att utsläppsmålen också måste skärpas, utan håller märkligt nog fast vid budet om 30 % minskning till 2020, om andra länder hänger på vill säga. FN:s klimatpanel (IPCC) har sagt 25-40 % utsläppsminskningar till 2020 (jämfört med 1990) för industriländer. Men de målen var satta utifrån det högre koncentrationsmålet om 445-490 ppm växthusgaser, som kommissionen nu anser är för högt. EU:s utsläppsmål borde alltså vara minst 40 % om resonemanget skall hänga ihop.

Några stycken ner i texten blir jag glatt överraskad. EU-kommissionen instämmer nu i miljörörelsens kritik av CDM-projekten (de klimatinvesteringar i utvecklingsländer som kan bytas mot egna åtgärder på hemmaplan) och menar att detta verktyg måste reformeras så att det verkligen blir reella utsläppsminskningar i utvecklingsländerna (underförstått att så inte är fallet idag). I klartext handlar det om att Kommissionen föreslår att man ska fasa ut projektbaserade åtgärder (CDM) i relativt rika utvecklingsländer som t ex Kina och att i-länderna inte bara ska leta efter de billigaste klimatinvesteringarna i de mer fattiga u-länderna. Tvärtom skall de ta ett större helhetsgrepp och ta de något dyrare alternativen för att försäkra sig om att det man gör inte skulle ha blivit gjort ändå – för då blir ju klimatnyttan av byteshandeln tvärtom negativ.

Det mest anmärkningsvärda med meddelandet är dock att EU inte kan komma med något konkret förslag om t ex penningbelopp och mekanismer för att finansiera tekniköverföring till syd. Det var det utvecklingsländerna väntade på i Poznan och det är fortfarande huvudnyckeln som kan öppna upp de relativt tröga förhandlingarna med utvecklingsländerna.

Känslan är dock att kommissionens meddelande är ett steg framåt jämfört med EU:s position i i Poznan!

flattr this!

  • Björn Westerstrandh

    Det är märkligt att så få vill förstå hur mycket koldioxid trädbränsleeldningen i Sverige f.n. släpper ut. Nettoutsläppen idag är så stora att målet för 2012 är helt omöjligt att nå. Politikerna rider på en FN-överenskommelse om att inte räkna in utsläpp från trädbränsle så länge som skogen växer till mer än vi tar ut. Att detta argument går hem hos den s.k. allmänheten är inte konstigt. Lägger man därtill ordet förnybar, är loppet nästan kört för dem som har insikter om hur verkligheten ser ut. Även forskarkåren hukar, sannolikt inför möjligheten av att bli förbigången finansiellt. Dock finns det välrenommerade personer som säger som det är. Bland dem finner vi Erland Källén, professor i meteorologi vid Stockholms universitet och tillika Sveriges IPCC-delegat. Nu senast(081125 yttrade sig professorerna Sören Wibe (prof. i skogsekonomi) och Sven Kullander i Uppsala Nya Tidning och hävdade att ”koldioxidutsläppen minskar inte” bland annat för att vi eldar så mycket trädbränslen. Docenten Anders Lindroth vid Lunds universitet är en annan som har liknande åsikt. Jag frågar, var finns alla andra forskare, och var finns Naturskyddsföreningen i detta sammanhang. Med de planer på utbyggd trädbränsleeldning som finns, varav eldning av stubbar är en växande andel,kommer vi heller inte att nå utsläppsmålet för 2020. Matematiken bakom detta är skäligen enkel, och just därför är det så svårt att förstå varför särskilt forskarna håller tyst. Trädbränslen är en billig energiråvara och ger oss ökad försörjningstrygghet genom att de ersätter kol och olja. Dessutom är de förnybara, men det hjälper inte. Utsläppen finns där i alla fall, åtminstone under minst 20-30 framöver, allt beroende av hur mycket mer, och vilket slags trädbränsle vi använder.