Energitinget får godkänt men inte regeringen

Efter ett par dagar på Energitinget i Stockholm är man fylld av hur mycket som går att göra för att effektivisera energianvändningen och minska utsläppen av växthusgaser. Det ger hopp! Det är också märkbart hur denna bransch nu vill släppas loss för att bidra till den stora klimatutmaningen. Men det politiska ledarskapet i Sverige och EU är för otydligt och styrmedlen för svaga för att snabbt får ner utsläppen. För parallellt med konferensen har vi också fått höra från klimatforskarmötet i Köpenhamn att de faktiska observationerna i naturen att klimathotet är värre än vad forskarna förutsagt. Till exempel höjs vattennivån dubbelt så mycket jämfört med vad forskaran tidigare beräknat.

Under energitinget fick jag förmånen att reflektera över Andreas Carlgrens inledningstal där han med stolthet berättade att Sverige är världsledande på klimat. När jag satt och lyssnade på talet slogs jag av hur snarlikt det låter när vi i miljörörelsen formulerar våra visioner. Dels handlar det förstås om att vi i flera delar har samma uppfattning, vilket är glädjande, men det finns också en förförisk retorik som döljer och gömmer viktiga skiljaktigheter. Till exempel nämnde han inte med ett ord att denna regering nu frångår folkomröstningens resultat och öppnar dörren för ny farlig och dyr kärnkraft i Sverige. Vilket kan tyckas centralt i ett tal på Sveriges största energikonferens! Han talde däremot om att vi skall vara ett föregångsland och se de kommersiella möjligheterna i att vara i framkant men samtidigt säger han att det är oerhört viktigt att vi gör åtgärderna där vi får mest klimatnytta för pengarna. Dessa budskap går inte ihop! Om Sverige på kort sikt skulle minska utsläppen så mycket som möjligt per krona skulle vi lägga ner miljöbilsrabatter och satsningar på förnybara bränslen. Varför inte satsa alla klimatpengar utomlands om det är så effektivt. Varför bara 13 procent utomlands och 27 procent hemma till 2020. Nej, ambitionen måste i princip fördubblas. De svenska utsläppen måste minska med minst 40 procent i Sverige plus att Sverige bidrar till att minska utsläppen med omkring ytterligare 40 procent i fattiga länder. Dock skall regeringen ha beröm för att man höjer koldioxidskatten för den lätta industrin inkl. jordbruket, höjer energiskatten på diesel som dock även efter denna höjning har lägre energiskatt än bensin. Även differentiering av fordonsskatten är ett steg i rätt riktning även om det finns fatala fel i delar av förslaget – som att törstigare dieselbilar får mer rabatt än snålare dieselbilar. Detta måste givetvis rättas till. Summerar man regeringens olika utspel och underlag som har kommit ut går det förstås inte att ge regeringen godkänt när man öppnar för ny kärnkraft samtidigt som klimatmålet borde vara dubbelt så ambitiöst. Det är också märkligt att regeringen inte utnyttjar den ekonomiska krisen och lägger ett kraftfullt grönt stimulanspaket för att lösa klimat och finanskris i ett och samma grepp.

Sist men inte minst får regeringens presentation av energi- och klimatproppen underkänt. Man har pyttsat ut olika nyheter från proppen i olika debattartiklar och presskonferenser utan att den konkreta energi- och klimatproppen funnits att läsa. I en demokrati måste man också offentliggöra det faktiska underlaget så att det går att granska förslaget i detalj och för att kunna få en helhetsbild av hela propositionen. Lägg PR-jippon åt sidan och kalla till hederliga presskonferenser där också de färdiga proparna går att läsa. Än finns inte energi- och klimatproppen att läsa, den är inte offentlig! Vi får se om det kommer något på tisdag i nästa vecka.