Folket tror på priset för att bli klimatsmart

Jag var på en intressant konferens under temat ”Har konsumenten möjlighet att agera hållbart”? Konferensen var ett samarrangemang av Konsumentverket och Naturvårdsverket. Det samlade intrycket när jag gick därifrån var att folket är förberett – men det behövs politiker som vågar röja vägen för det som idag försvårar för konsumenten att agera hållbart!

Fakta är att svensken släpper ut 10 ton koldioxidekvivalenter per år. Vi ska ligga under ett ton före 2050. Det handlar om ätandet, boendet och resandet och det ser egentligen inte så speciellt svårt ut att leva hållbart 2050 men frågan är hur vi tar oss dit? Det är vägen dit som är den svåraste utmaningen.

Slutsatsen av den stora studien (drygt 700 personer deltog) som Naturvårdsverket presenterade var bland annat :

Endast 20 procent tycker det är lätt att agera miljövänligt! En alldeles för låg siffra för att vara acceptabel. Det är bland annat därför som Naturskyddsföreningen bedriver ett idogt arbete som handlar om att göra det lätt att agera rätt.

Det som förvånade mig var att så många av de tillfrågade lyfte fram priset som den avgörande faktorn för att förändra konsumtionsmönstret. Ibland låter det som att det är information och frivillighet som är grejen men så tycks alltså inte vara fallet. Det är också lättare att acceptera en förändring om alla drabbas av samma regler eller priser.

Några exempel. Dubbelt så högt pris på kött var det styrmedel som verkligen skulle ge effekt på efterfrågan. Och om de ekologiska alternativen inte skulle kosta mer än de konventionellt odlade skulle den åtgärden ha störst betydelse för att verkligen få till en kraftfull efterfrågan. Hela 70 procent skulle sluta ta bilen till jobbet om bensinpriset höjdes till 20 kr per liter och ska flertalet avstå att ta flyget (1 timmes tur) ska alternativet vara 650 kr billigare. Idag är det snarast tvärtom eftersom flyget varken betalar koldioxidskatt eller energiskatt. Låter det attraktivt?

Svaret beror förstås på hur snabbt förändringen genomförs och om man klarar fördelningsfrågan i samhället samt hur snabbt introduktionen av ny effektiv teknik kan göras. En nyckel för att ta bort felriktade subventioner (som t ex jordbrukets subventioner som också skapar onaturligt låga köttpriser samt regeringens senaste beslut att ta bort kväveskatten som bara gynnar det konventionella jordbruket och ökar övergödning och utsläpp av växthusgaser) och införa korrekta priser på bland annat energi är skatteväxling. Då kan skatten sänkas på arbete så att inte det totala skattetrycket behöver höjas. Och det var det glada budskapet från konferensen, att nu är båda blocken för skatteväxling om än med olika profil och ambition. Det är en stor skillnad jämfört hur det lät i senaste valet. Och med tanke på att Reinfeldt säger sig älska koldioxidskatten så kan jag påminna om att hela 58 procent av befolkningen tycker det vore bra/ganska bra med ökade skatter/avgifter på flyg, olja och bensin. Det finns anledning för regeringen att lägga en tydligt skattväxlingspaket i sista budgeten före valet 2010!!

Men ska skatteförändringar leda till maximal förändring av konsumtionsmönstret behövs ett paket av åtgärder som information, märkning med mera som alla drar åt samma håll. Då händer det saker som flertalet faktiskt väntar på – ett klimatsmartare samhälle!