#skolaitiden – Utmaningar i den digitala utvecklingen i skolan

I tidigare inlägg berättade vi om den nyutgivna rapporten 2015 NMC Technology Outlook som presenterar nyckeltrender i de skandinaviska skolornas digitala utveckling de kommande åren. Vi har berättat om de nio trender skolan har att vänta inom något år upp till fem år eller mer. Med dessa trender väntas också särskilda utmaningar dyka upp. Utmaningarna är mer eller mindre knepiga att lösa och har därför delats upp i olika svårighetsgrader.

De olika nivåerna är solvable, diffifult och wicked challenges, alltså okomplicerade, komplicerade och mycket komplicerade utmaningar. Varje nivå innehåller tre utmaningar.

Okomplicerade utmaningar

Dessa utmaningar är sådana vi förstår och vet hur vi ska lösa. De innebär att:

  • Skapa autentiska lärmöjligheter. Att lära genom att ta in situationer ur verkliga livet i klassrummet är ännu förhållandevis ovanligt i skolor. Det anses dock ha stor potential att öka engagemanget hos elever som söker koppling i hur kunskaper från skolan förbereder dem för världen utanför skolan.
  • Integrera teknik i lärarutbildningen. Trots att de flesta är överens om vikten av digital kompetens, är det sällsynt att lärarutbildningen lär ut nödvändiga färdigheter och tekniker. När lärare börjar inse att de begränsar sina elever genom att inte kunna utveckla deras digitala kompetens, blir följden att lärarna får ägna sig åt professionell utveckling eller informellt lärande. Detta eftersom det råder brist på formell utbildning på området.
  • Navigera digital kompetens. På samma sätt som att ha kompetens att läsa text inte är samma sak som att kunna använda text för att förklara matematik, så är digital kompetens inte samma sak som att kunna använda digitala verktyg i särskilda ämnen (som exempelvis språk och vetenskap). Här går åsikterna om lösningen på utmaningen isär. Vissa anser att lärarutbildningarna ska undervisa lärarna i hur de ska lära ut digital kompetens till eleverna. Andra anser att det viktigaste lärarna behöver lära sig under sin utbildning är att själva kunna använda tekniken i sina respektive undervisningsämnen. Denna oenighet hindrar ofta förändringar i lärarutbildningen och utformandet av en sammanhängande politik.
Klass 9A solberga

Foto: Kalle Melander

 Komplicerade utmaningar

De här utmaningarna är sådana vi förstår men ännu inte riktigt vet hur vi ska lösa. Enligt rapporten gäller de att:

  • Förena formellt och informellt lärande. Lärande genom traditionella metoder är fortfarande mycket vanligt i skandinaviska skolor, vilket ofta både hämmar och främjar lärande. Internet har öppnat upp möjligheterna att lära sig nästan vad som helst direkt i sin hand. I och med det har intresset ökat för den typ av självstyrda, nyfikenhetsbaserade inlärning som länge funnits på museer och science centers. Dessa lärandeformer räknas som informellt lärande, och syftar till att uppmuntra eleverna att följa sina egna utbildningsvägar och intressen. När skolor satsar på one-size-fits-all-system för lärande blir det svårare att förena det formella och informella lärandet.
  • Implementera kunskap och framgångar från andra delar av samhället. Skandinaviska skolor är dåliga på att ta del av praxis från industrin och samhället. En modernisering av utbildningen kräver att skolledare tar del av hur andra sektorer anpassat sig för att hålla sig relevanta, och hur de lärt sig av sina misstag. I musikbranschen skedde en totalförändring när applikationer som iTunes och Spotify dök upp. I utbildningsbranschen är det eleverna som är konsumenter och det finns ett behov att tillgodose deras behov i takt med att samhället förändras.
  • Integrera individualiserat lärande. Individuellt lärande inkluderar en mängd olika metoder för att stödja lärande utformat efter varje elevs mål. För att möta utmaningen behöver skolor införliva till exempel individualiserade lärmiljöer och adaptiva lärverktyg. Det finns två utvecklingsvägar i utmaningen. Den första organiseras av och för eleven, vilket inkluderar appar och sociala medier. Den andra vägen gäller skolans mål och intressen, främst i form av adaptiva inlärningsprogram, som tolkar data om hur en elev lär sig och reagerar genom att ändra lärmiljö utifrån deras behov.
Klass 9A solberga

Foto: Kalle Melander

 

Mycket komplicerade utmaningar

Hit hör utmaningar som både är svåra att definiera och  svåra att hantera. De omfattar att:

  • Skapa en systemövergripande utveckling av skolan. Teknik utnyttjas ännu inte fullt ut inom skandinavisk utbildning. Alla skandinaviska länders läroplaner inkluderar digitala färdigheter men bara Norges har en digital aspekt i målen för alla skolämnen. Större delen av den forskarpanel som tagit fram rapporten menar att många viktiga digitala färdigheter inte uttrycks tydligt i kunskapsmålen. Dessutom inkluderar bedömningsformerna sällan digitala verktyg, och pedagogiken är bara måttligt anpassade till IKT-användning. Även om det tagits initiativ till digital kompetens i flera av länderna, så har det hela samordnats otillräckligt. Hållbara förändringar i stor skala kräver engagemang från både beslutsfattare, lokalsamhällen, skolledare, lärare och elever.
  • Upprätthålla relevansen i skolan. När internet och gratis utbildningsmaterial används i allt större omfattning måste skolorna se över vad de kan erbjuda som andra källor inte kan. Det finns viktiga färdigheter som enbart kan läras ut i skolan. Till exempel är mjuka färdigheter, såsom samarbete och muntlig kommunikation, viktiga för att lösa problem i en alltmer sammanlänkad värld.
  • Sprida innovationer inom lärande. Innovationer uppstår genom friheten att länka samman idéer på nya sätt, men lärare tillåts oftast bara att göra det på särskilt föreskrivna sätt. Skandinaviska skolor är ännu inte så bra på att göra praxis av innovationer inom lärande. I Sverige finns webbplatser som riktar sig till skolledare, lärare och bibliotekarier som beskriver lokala innovationer inom undervisningspraxis och professionell utveckling genom samverkan. Nyligen började dessa webbplatser samarbeta för att dela insikter.

Rapporten avslutas med en kort beskrivning av tolv tekniktrender som kommer att ändra förutsättningarna för undervisning och lärande i skolan under de närmaste åren.

Här kan du läsa hela rapporten (på engelska)!

Vad tycker du? Diskutera gärna med oss på Twitter @Energifallet ! #skolaitiden

Läs mer om vad som krävs för att it och digitala medier ska utveckla och förändra skolans undervisning och skapa nya möjligheter åt lärare och elever i Omvärldsbloggen!

Kommentera

2 thoughts on “#skolaitiden – Utmaningar i den digitala utvecklingen i skolan

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.