Nu är BPA-utredningen klar – men några viktiga bitar fattas

Regeringen har gett en särskild utredning i uppdrag att kartlägga användningsområden för bisfenol A (BPA) och lämna förslag till hur exponeringen av BPA från material i kontakt med livsmedel ska minska. Idag lämnas utredningen till miljöminister Åsa Romson. Utredningen är mycket välgjord. Tyvärr har den dock viktiga luckor, och bör ses som vägledande endast inom de områden som utredarna har undersökt noggrant.

Utredningen fastslår några riktigt bra förslag:

  • Vid ingången av år 2020 ska BPA inte längre förekomma i ytskikt som är i kontakt med livsmedel (= konservburkar), så långt detta är möjligt.
  • I juli 2017 ska det kontrolleras att en väsentlig minskning skett och utgångspunkten ska vara att BPA inte byts ut till bisfenoler eller andra särskilt hälsofarliga ämnen.
  • Om inte en väsentlig minskning skett år 2017 ska ett förbud övervägas i ytskikt som är i kontakt med livsmedel.
  • Användningen av BPA i termopapper bör förbjudas.
  • Sverige bör samarbeta med och stödja andra EU-länder som arbetar för en utfasning av BPA.
  • Sverige bör i på EU-nivå lyfta fram behovet av förändringar EU:s livsmedelslagstiftning så att farliga ämnen som migrerar från förpackningar eller på annat sätt genom mänsklig hantering hamnar i livsmedel, kan regleras.

Som synes så finns det mycket som är väldigt bra i betänkandet. Dock bör datumet innan BPA ska vara utfasat från konservburkar vara långt tidigare än år 2020, eftersom burkarna utgör den största exponeringen, och eftersom att barn 1-3 år är särskilt utsatta för hög exponering.

Vidare bör det finnas ett förbud mot bisfenol A och övriga bisfenoler, istället för en frivillig utfasning, då en utfasning lätt kan innebära att kemikalierna smyger sig tillbaka in i produktionen när det mediala ljuset har slocknat.

Utredningen identifierar att en av de största exponeringarna för BPA sker via konservburkar. Dock saknas rekommendationer kring en annan huvudkälla till BPA, nämligen kött och köttprodukter. Utredningen missar alltså en av de huvudsakliga exponeringsvägarna. Det kan vara så att man anser att det varit för svårt att bena ut varifrån BPA-kontamineringen sker till kött och köttprodukter, och i så fall bör regeringen föreslå en särskild väg framåt för att en gång för alla stoppa den exponeringskällan.

Vidare saknas i utredningen ett bredare resonemang och rekommendationer kring BPA-exponering via polykarbonatplast, såsom tallrikar, glas med mera. Denna typ av plast är mycket vanligt förekommande på till exempel förskolor och skolor. Europeiska livsmedelsverket (EFSA) anger att barn 1-3 år har högst BPA-exponering av alla åldersklasser, förmodligen på grund av att de äter mer mat per kilogram kroppsvikt. Men även om maten i sig är den största källan så finns det fog för att snabbt reglera BPA i ett bredare grepp. Det finns idag ett förbud mot försäljning av nappflaskor innehållandes BPA – samma resonemang och förbud bör alltså gälla för övriga livsmedelsrelaterade material. Ett barn som är 1.5 år kan både använda nappflaska (idag utan BPA) och gå på förskola och äta på plasttallrikar (idag ofta med BPA), vilket visar på att barnet inte skyddas.

Slutligen saknas rekommendationer om hur man ska minska exponeringen av BPA via dentala material. Exponering uppstår i huvudsak när materialet läggs in i tanden, men barn och gravida bör likväl skyddas bättre än idag. Utredningen fastslår att man endast använder BPA-fria material på mjölktänder, vilket kan stämma även om så inte var fallet bara för några fåtal år sedan, och jag som förälder kommer fortsatt fråga om materialvalet om mina barn i framtiden behöver laga något hål. Men även om detta stämmer så används BPA-material fortfarande på gravida kvinnor, där fostret behöver skyddas. Om alternativ till BPA-innehållande tandlagningar inte finns på plats, så är det lämpligt med en omfattande informationskampanj så att gravida kvinnor själva kan få göra medvetna val i frågan.

I stort är alltså utredningen välgjord, men med några viktiga luckor. Det är positivt att utredaren tar frågan på allvar och det är glädjande att kunna hoppas på att samhället snart kan ta ett kliv i rätt riktning mot en giftfri miljö.

//Ulrika, chef Miljögifter

 

Kommentera

4 thoughts on “Nu är BPA-utredningen klar – men några viktiga bitar fattas

  1. Hej,
    Rörande Bisfenol i dentala material så har jag en fråga vad det finns för alternativa material? Har ett förestående besök hos tandläkare och vill sätta mig in i frågan och bena ut vilka eventuella alternativ som finns att tillgå.
    Mvh

  2. Det finns ytterligare ett område, som jag tror måste belysas mer vad gäller dentala material. Har själv haft oturen att tvingas dra ut en tand och få en provisorisk protes i plastmaterial. Har tvingats ha den under lång tid, 9 mån nu, då ersättningsarbetet dels tog tid, sedan misslyckades.
    Jag har fått en mängd besvär, som när jag läser om BPA, skulle kunna ha med protesen att göra i form av både hormonstörningar och allergiska reaktioner, samt lokalt i munnen.
    Tandprotesen har en platta som vilar i gommen, och kontaktytan mot den tunna huden är ganska stor, varför jag misstänker att läckage och påverkan direkt ut i blodbanorna, kan vara betydande om BPA finns i materialet.
    Jag anser nog att BPA i den här typen produkter måste förbjudas på samma sätt som kvicksilver till slut förbjöds som material i munnen och det ganska omgående. CT

    • Hej Caroline!
      Tack för ditt inlägg. Det är för oss svårt att avgöra enskilda händelser kopplade till produkter, som du säkert förstår. Men om du känner dig orolig för materialen så föreslår jag att du tittar vidare efter alternativa material. Här kan du läsa mer i kapitel 6.5.2 \”Alternativ till BPA-baserade dentala material
      BPA används för att framställa monomerer som används i kompositmaterial\”, vilket hittas i BPA-utredningen: http://www.government.se/content/1/c6/25/27/03/b6cdced9.pdf

      Med vänlig hälsning
      Ulrika

Kommentering är stängd.