Kon är sig inte riktigt lik

Författarna Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren är på uppdrag för att lösa världens viktigaste fråga: Hur ska vi lyckas med att föda jordens befolkning utan att förstöra planeten? Det är temat för Årets Bok 2013 och här på bloggen kommer vi att kunna följa författarnas resa.

Den indiska kon är sig inte riktigt lik. De traditionella indiska koraserna, magra, med ståtliga horn, har korsats med högmjölkande västerländska raser som holstein och jersey. Den indiska mjölkproduktionen ska fördubblas inom tio år. En ekvation som verkar svår.

Det brukar heta att Indien är kontrasternas land och nog är det en kliché som stämmer. Detta är världens största vegetariska nation och också världens största köttexportör och mjölkproducent.  Indien hör till de länder som äter absolut minst kött i världen, runt 3 kg per person. Samtidigt har den över medelklassen fått smak för det västerländska livet och vill äta allt mer kött.

Banas Dairy i delstaten Gujarat är Asiens största mejeri. Nu bygger man ut för att kunna ta emot den förväntade ökade mjölkfloden. Foto: Mats Olofsson

Banas Dairy i delstaten Gujarat är Asiens största mejeri. Nu bygger man ut för att kunna ta emot den förväntade ökade mjölkfloden. Foto: Mats Olofsson

Men mjölk har länge varit viktigt i Indien. Inget chai utan mjölk, ingen måltid utan yoghurt, ost eller lassi. Och i takt med att indiernas ekonomiska välstånd växer, ökar också suget efter mer mjölk och mejeriprodukter. Och för att inte denna marknadskaka helt ska ätas upp av utländska mejeriföretag, har den indiska mejerikooperationen satt målet att mjölkproduktionen ska öka.

Indien är redan världens största mjölkproducent och nu gasar man för fullt för att dubbla sin mjölkproduktion. Foto: Ann-Helen Meyer von Bremen

Och det är där som korna kommer in i bilden. Den indiska kon betraktas som helig enligt hinduismen och det är förbjudet att döda en ko och äta hennes kött. Även i flera delstater säger den världsliga lagen det samma. Som så ofta bakom olika tabun finns det en praktisk orsak och i det här fallet handlar det om en tidig insikt om att Indien skulle gå mot en miljökatastrof om indierna också tillåts att äta upp sina kor. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med mark och tillräckligt med resurser för att ha en köttproduktion i nivå med exempelvis vår.

Mer resurssmart att i stället låta kon leva tills hon dör själv och i stället utnyttja de gåvor som hon ger under sitt liv. Den indiska kon har därför haft en mångsidig uppgift. Förutom mjölk ger hon också gödsel som inte bara används för att gödsla jorden, utan också främst som bränsle och byggmaterial. Hennes tjurkalvar blir oxar som kan plöja jordarna för många av de småbönder som inte har råd att köpa traktor.

/Ann-Helen Meyer von Bremen & Gunnar Rundgren
Följ med på Ann-Helens och Gunnars resa via poddradio!

Alla kons resurser tas tillvara, även dyngan som oftast blir bränsle eller byggmaterial. Och det är kvinnornas uppgift att plocka upp den. Foto: Mats Olofsson

Dela

Kommentera

One thought on “Kon är sig inte riktigt lik

  1. Och på vilket sätt skulle det vara resurseffektivt att låta gamla kor bli kadaver istället för att slakta dem och utnyttja köttet till människoföda? Därmed inte sagt att man skall slakta ungdjur eller utöka köttproduktionen, utan enbart att det måste vara resursslöseri att inte slakta gamla kor som kan bli bra mat istället för att göra sopor av dem?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *