Avtalet med Norge borde inte stoppa Solrevolutionen

I vårt förra blogginlägg ifrågasatte vi om regeringen gått med på för mycket i förhandlingen med Norge gällande ambitionshöjningen i elcertifikatssystemet. Den senaste veckans debatt har därefter till stor del kretsat kring just detta och vi har nu gjort en djupdykning i frågan. Är det verkligen så att vi måste offra Solrevolutionen för att uppfylla avtalet med Norge och säkra ambitionshöjningen? Och är det önskvärt, i så fall?

Om vi börjar med den sista punkten kan frågan i sig kanske kännas provocerande! Vi vill väl självklart ha en ambitionshöjning i elcertifikatssystemet, eller? Jo då, lugn bara, det vill vi naturligtvis. Men ambitionshöjningen omfattar 2 TWh och som vi påpekat innan kan solceller på 25% av Sveriges takytor innebära 10% av Sveriges elförbrukning, dvs 14 TWh. Om det står mellan dessa båda kanske valet inte längre ter sig så självklart? Men nu tror vi inte att vi måste välja, som tur är. Enligt de efterforskningar vi gjort bör avtalet med Norge inte behöva stoppa Solrevolutionen!

Så här lyder nämligen den aktuella skrivningen i avtalet:

“Sveriges regering ska lägga fram ett förslag inför riksdagen under 2015 om att ta bort gällande undantag från skatteplikt i 11 kap. 2§ lagen (1994:1976) om skatt på energi för sådan vindkraftsel som inte levereras yrkesmässigt och för övrig el från förnybara energikällor som inte levereras yrkesmässigt. Förslaget ska gälla för anläggningar som sätts i drift efter 1 juli 2016 och vars installerade produktionskapacitet leder till en årlig elproduktion som överstiger en årlig elproduktion motsvarande ungefär den som effektgränsen i Norge om 100 kVA leder till”.

Bengt på Bengts Villablogg har gjort en intressant beräkning (se kommentarsfältet här) på hur mycket effekt som egentligen 100kVA norsk vindkraft innebär översatt till svensk solel och kommer fram till att det innebär 300 kW och inte 144 kW som den svenska översättningen blev. Även om man räknar ned detta lite med samma faktor som finansen verkar ha använt (100 kVA blev 80 kW vindkraft) och lite sämre solläge innebär det enligt de beräkningar vi gjort att gränsen snarare skulle vara 266 kW än 144 kW.

Frågan är dessutom hur reglerna i Norge egentligen ser ut? Enligt kontakter vi har läggs inte norrmännens energiskatt på el som används innanför anslutningspunkten till det koncessionspliktiga elnätet, det vill säga inte på egenanvänd el. Och skulle vi följa dessa regler kanske effektgränsen ändå är mindre intressant. Det som är huvudfrågan är ju att producerande konsumenter inte ska behöva betala energiskatt för den el de själva använder.

Avtalet med Norge är dessutom formulerat så att vårt krav på att lägga begränsningen per anläggning och inte per juridisk person bör kunna uppfyllas. Inte heller kräver norrmännen så vitt vi förstår att Sverige förbjuder konsumenter att sälja överskottsel till nätet.

Som tur är verkar avtalet med Norge med andra ord inte behöva sätta stopp för Solrevolutionen och vi behöver inte välja mellan en ambitionshöjning i elcertifikatssystemet och förbättrade förutsättningar för solceller! Frågan kvarstår ju varför regeringen valt att göra dessa försämringar om de inte krävs av Norrmännen – är det andra intressen som ligger bakom eller har de inte förstått vad förutsättningarna egentligen är? Vi hoppas naturligtvis på det senare och att dessa oklarheter nu kan redas ut så att solrevolutionen kan rulla på!

Kommentera

2 thoughts on “Avtalet med Norge borde inte stoppa Solrevolutionen

  1. Det finns ingen solrevolution i Sverige och det finns inget som tyder på att någon kommer. 10% sol-el är helt orealistiskt i Sverige. Det blir oerhörda överskott på sommardagar och alltför stötvis leverans för vattenkraften att parera.

    Om solcellerna inte klarar sig på sina enorma subventioner utan dessutom måste ha skattebefrielse, så kan slutsatsen bara bli att de inte ska byggas.

  2. Skattebefrielsen gäller egenproducerad och egenkonsumerad el. Skulle du föreslå att moms tas ut på bröd du bakar själv för egen konsumtion och sedan hävda att \”ja, om det inte lönar sig utan subventioner att baka bröd så ska det inte göras\”? Väldigt märkligt resonemang att kalla det en subvention i min mening.

    Angående orimligheten i att ha 10% solel så håller inte IEA med och inte heller bland annat Lennart Söder från KTH. Vet att du och dina följare inte ger mycket för hans simuleringar, visserligen, men han har i alla fall räknat på det. Visa mig gärna de beräkningar som visar varför det inte skulle gå…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.