Kinas utsläpp når nya rekord

I veckan kom nyheten att Kinas utsläpp per person nu har passerat EU:s. Kina är därmed inte bara det land som släpper ut mest växthusgaser, den enorma tillväxten har också placerat den genomsnittlige kinesen på samma utsläppsnivå som den genomsnittlige europén. Dessa siffror tar visserligen inte hänsyn till att en inte obetydlig del av Kinas utsläpp kommer från produktion av varor som ska på export, medan det motsatta gäller för EU, vi har en nettoimport av varor och tjänster som producerats utanför landet. Men hur en än vrider och vänder på siffrorna så är Kinas utsläpp onekligen ett globalt jätteproblem.

Och de kinesiska utsläppen ökar stadigt i takt med kraftig ekonomisk tillväxt och minskad fattigdom liksom befolkningsökning. Men Kina betalar också ett högt pris för både sin egen fossiltyngda utveckling, och de globala klimatförändringarna. Landet är hårt drabbat av torka och brist på vatten, liksom översvämningar. Många städer, inklusive gigantiska Shanghai där jag nu befinner mig, hotas av stigande havsnivåer. Och smogen ligger vissa dagar så tät att städerna försvinner helt i ett gråvitt dis. De höga luftföroreningsnivåerna tar ut ett högt pris i hälsoeffekter.

Smog

Bakom Buddha ligger Jinan, provinshuvudstad i Shandong, knappt synlig i smogen.

 

Smog

Med en app i telefonen kan kineserna hålla koll på luftföroreningarna. Information som nu bidrar till växande kritik mot landets utsläpp. Bilden visar en skärmdump från Jinan morgonen den 28 september. Under natten hade nivåerna av PM2.5 (små partiklar) överstigit 400 µg PM2.5/m3, att jämföra med EU:s miljökvalitetsnorm på 25 µg PM2.5/m3 (årsmedelvärde). Forskning visar att en ökning av halten PM 2.5 med 5 µg/m3 ökar risken för lungcancer med 18 %.

Allt detta bidrar till att klimatförändringar och luftkvalitet är mycket mer påtagliga problem än för oss i Sverige, för såväl politiker som befolkning. Så även om politikerna här inte alltid är så lyhörda för vad folk tycker och tänker, och civilsamhället av förklarliga skäl är svagt (jag återkommer till det i kommande blogginlägg) så råder det ingen tvekan om att Kina tar sina höga utsläpp på stort allvar.

Som exempel håller landet nu på att upprätta en nationell utsläppsmarknad, liknande det utsläppshandelsystem vi har i EU (ETS). En handfull provinser och städer har gått före och startat pilotprojekt som nu utvärderas för att utforma den nationella marknaden, som ska vara på plats 2016 och då kommer vara världens största koldioxidmarknad. De flesta av de pilotprojekt som finns idag har redan ett högre utsläppspris än i EU. En kinesisk journalist som har följt dessa pilotprojekt nära, sa vid ett seminarium i Jinan förra veckan att EU-ETS såklart har studerats av Kina, men att de också har noterat att ETS har många brister, bland annat det låga priset, vilket har inneburit en mycket svag styrande effekt i praktiken. Där EU har misslyckats siktar Kina på att lyckas, var hennes slutsats.

I Sverige har nu Socialdemokraterna och Miljöpartiet berättat vad de i grova drag vill göra för att minska Sveriges utsläpp. Men spelar det någon roll, när Kina är så mycket större? Jag träffade häromdagen en delegat ur Kinas klimatförhandlingsteam, som nu förbereder sig inför FN:s klimattoppmöte COP20 i Lima, Peru om två månader. Jag frågade vad han tänkte kring vilken roll ett litet land som Sverige kan spela?

  • Sverige har ju drivit på frågan om kortlivade klimatgaser, och det är ju bra, men knappast den viktigaste frågan. De riktigt viktiga förhandlingarna kan nog inte Sverige påverka, svarade han.
  • Men om Sverige går före i det praktiska klimatarbetet då, och visar att det faktiskt går att ställa om till helt förnybar energi och ett fossilfritt transportsystem, skulle det kunna påverka de stora länderna då? frågade jag då.
  • Ja… Ja då skulle vi verkligen lyssna.

Nu är det upp till bevis för Stefan Löfven och den nya regering som håller på att ta form.

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.