Kött, klimat och energipolitik, del 2

Att vår höga konsumtion av animaliska livsmedel är ett stort klimatproblem har nog inte undgått någon. Men hur illa är det, vad kan vi göra åt det och hur hänger egentligen köttkonsumtion ihop med energipolitiken? Det tänkte jag svara på i en serie inlägg här på bloggen. Detta andra inlägg handlar om köttkonsumtionen och klimatmålen.

Hur når vi klimatmålen?

Det här är av stor betydelse för de svenska klimatmålen. Sverige har en vision om ”inga nettoutsläpp” av växthusgaser år 2050. Riktigt vad det innebär vet ingen, men regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté för att svara på det. Naturskyddsföreningen menar att för att Sverige ska göra sin del av det globala målet att begränsa uppvärmningen till under två grader bör utsläppen i Sverige vara ”nära noll” år 2030. Det motsvarar i storleksordningen ett ton CO2e per person och år. I det tonnet ska alltså både mat, transporter, energi och annan konsumtion ingå. Men idag står enbart animaliekonsumtionen för större utsläpp än så.

Köttet lämnar inte plats för något annat

Diagrammet nedan visar utsläpp per person och år i Sverige. Siffrorna i den vänstra stapeln kommer från en rapport från Naturvårdsverket 2008 och är några år gamla, idag skulle den stapeln vara på ungefär 12 ton. Mittenstapeln bryter ut klimatpåverkan enbart från animalier (från en färsk rapport från Chalmers och Naturvårdsverket), och den högra stapeln visar en ungefärlig hållbar nivå, som alltså ska rymma utsläpp från alla kategorier.

Utsläppsutrymme

Även om Sverige ställer om hela energi- och transportsystemet till förnybart (vilket vi såklart ska göra) så räcker det alltså inte för att nå klimatmålen, oavsett om det är Naturskyddsföreningens ”nära noll” till 2030 eller regeringens ”inga nettoutsläpp” till 2050 (såvida inte regeringen väljer att tolka målet på ett sätt som i praktiken inte minskar utsläppen förstås, men det skulle knappast gynna klimatet).

Köttkonsumtionen måste alltså spela en viktig roll i klimatpolitiken. Vad politikerna kan göra återkommer jag till. Nästa inlägg kommer handla om markanvändning och hur köttkonsumtion hänger ihop med energipolitik.

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.