Naturskyddsföreningens bloggar Nyheter från Sakavdelningar | Experter Wed, 13 Feb 2019 10:03:27 +0000 sv-SE hourly 1 Replacing SAICM: Experts call for a ”hybrid model” Wed, 13 Feb 2019 10:00:27 +0000 Experts call for a ”hybrid model” to replace the UN chemicals strategy Strategic Approach to International Chemicals Management (SAICM) after 2020.

The UN chemicals strategy SAICM has a mandate that expires 2020. Discussions about what will replace SAICM after 2020 are going on. A number of reports have earlier highlighted that the shortages with the present SACIM partly stem from the fact that it is a voluntary agreement, with neither implementation, nor follow up and reporting requirements. This also results in insufficient financing mechanisms for the SAICM work, as donors expect their funds to efficiently deliver results that can be followed up.

With funding from the Nordic Council of Ministers and the Swedish International Development Cooperation Agency (SIDA), the Swedish, Finnish and Norwegian Societies for Nature Conservation, together and the Danish Ecological Council, commissioned experts to write a report with advice for what the successor to SAICM should look like, to be able to deliver on the goals of the strategy. The experts propose a “hybrid mode”, with voluntary and legally binding elements, where some of the latter may draw upon ideas from the Paris Agreement for climate.

The report contains advice for both the SAICM process, and for the High Ambition Alliance on Chemicals and Waste, formed in 2017 to support the former.

Read the report.

Despite court ruling – deep conflict in biodiversity hotspot in South Africa intensifies Tue, 15 Jan 2019 13:55:43 +0000 Xolobeni, located in Eastern Cape – a 2,5 hours’ drive South from Durban – is a pristine, beautiful place on earth. Situated on the coast and stretching west with a green hill agricultural landscape between deep gorges, waterfalls and geologically unique rock formations. The area is a biodiversity hotspot, implying a great biodiversity and the home for many plants found nowhere else but here; many of them threatened.

But Xolobeni is also the scene of a deep conflict between foreign as well as governmental interests in mining and the local community’s rights to their ancestral land. The people in Xolobeni have fought for their land for generations until they faced a new threat, the aspiration of the mineral rich land from an Australian mining company, the Transworld Energy, initially a wholly owned subsidiary of the Australian corporation Mineral Commodities (MRC). The proposed project aimed to generate annual revenues of £140m for the 25-year life of the opencast pit, which would have produced zircon, rutile and titanium.

Deep conflict in biodiversity hotspot in South Africa intensifies

Local residents formed the Amadiba Crisis Committee, which staged protests and launched a legal challenge. Several members of the Amadiba Crisis Committee and other anti-mining community members have been killed or threatened. In 2016, the chairperson of the Amadiba crisis committee, Sikhosipho ‘Bazooka’ Rhadebe, was assassinated in front of the eyes of his son.

The Minister of Mineral Resources in South Africa, Gwede Mantashe met the community in September last year in a meeting at Xolobeni. The meeting quickly turned into a violent event where police action not only prevented hundreds of community members aligned with the Amadiba Crisis Committee (ACC) from entering the hearing, but violently ejected those who managed to attend its fringes. The movement’s lawyer was also arrested.

However, in November 2018, the Xolobeni people won a landmark legal victory. Their lawyers told the high court that the Department of mineral resources offered a mining concession to the Australian company Transworld Energy and Mineral Resources without the free, prior, informed consent of local residents. The high court ordered the government to get prior community consent before granting mining rights.

Minister Mabuyane welcomed the judgment but made clear his determination to see the mining go ahead. While the court judgment emphasized customary law processes to determine consent, Mabuyane immediately called for a referendum.

It appears a referendum would be pointless – out of 72 households in the planned mining tenement area, 68 signed up as applicants in the court case. But many sources suggest that other people from the region (not Xolobeni people) will be brought in to respond to the referendum, as a way of overruling the will of the Xolobeni residents.

Despite the court ruling and the pending legal appeal process, the minister is now arranging another meeting in Xolobeni tomorrow (16 January) to discuss issues of “economic development” in the area. Mantashe’s consistent line has been that the area is desperately poor and in need of jobs and development – and that mining creates jobs and development. But the claims about the job creation and developmental benefits of mining in Xolobeni have never been backed up by any research or evidence. Rather, the research that has been done has indicated quite the opposite: that mining will not bring more benefits to those living in Amadiba than other options such as supporting local tourism, agriculture and ecological protection.

Deep conflict in biodiversity hotspot in South Africa intensifies

For tomorrow, the community members are tensed and worried since many are afraid of what will happen. Most fear that people from other areas not affected by the proposed mine will be brought to the meeting in order to create a pro-mining majority and in this way undermine the legal victory on prior community consent. Many fear massive police presence and the risk for violence is evident.


This meeting and this conflict poses a number of questions to the South African Government. The government should be held accountable and responsible for what heritage they will give to coming South African generations; short sighted money for a foreign firm and South African businessmen – probably also governmental officials (it is suggested that several have shares in the mining prospect) for at most 25 years, making people currently living in balance with nature and in peace to unknown future in probably much less quality life settlements. Or rescuing and conserving a unique national treasure that could give economic revenues in eco-tourism and sustainable farming for many generations to come? Questions need to be asked about respect for rights and integrity and about transparency and fairness.

We will watch carefully what happens in Xolobeni tomorrow. The outcome will not be left unguarded or uncommented.

Deep conflict in biodiversity hotspot in South Africa intensifies

Inbjudan: Hållbar utveckling i praktiken på Spyken i Lund Thu, 22 Mar 2018 15:44:56 +0000 Måndagen den 16 april kl 14:00-16:45 håller gymnasieskolan Spyken i Lund öppet hus med ett eftermiddagsprogram om lärande för hållbar utveckling (LHU).

Alla som är intresserade av LHU och skolutveckling är välkomna!

Under två läsår (2016-2018) samarbetar Naturskyddsföreningen med Lunds kommun och gymnasieskolan Spyken i projektet Hållbara tillsammans. Syftet är att ge skolledare och lärare kunskap och verktyg att implementera lärande för hållbar utveckling. Projekttiden närmar sig sitt slut och den 16 april bjuder vi gemensamt in till öppet hus på skolan för att dela med oss av vad vi gjort och lärt oss på vägen.

Elever, lärare och andra i skolpersonalen delar med sig av erfarenheter och tips kring hur hållbarhet kan genomsyra olika skolämnen och olika delar av skolans organisation. Medverkar gör också organisationer och andra samhällsaktörer som visar hur skolarbeten kan knytas till närsamhälle och omvärld. Programmet avslutas med ett reflektionssamtal med elever, lärare, skolledare och beslutsfattare. Deltagande är kostnadsfritt.

> Se hela programmet här på webben

> Till anmälan (Sista anmälningsdag är 13 april)


Nytt verktyg för miljöanalys av skolan Thu, 30 Nov 2017 14:40:24 +0000

Hur går det med er skolas miljöarbete?

Nu lanserar vi övningen Miljöanalys – undersök skolan, där eleverna analyserar skolans miljöarbete med hjälp av ett formulär.

Genom att göra undersökningar och intervjua personalen sätter de poäng på skolan, vilket blir ett underlag till förslag på förbättringsåtgärder.

Genom övningen får eleverna öva sig på muntliga presentationer och argumentation, att genomföra undersökningar och intervjuer samt att analysera den data de samlat in.

Övningen är gjord för åk 7-9, men passar även gymnasiet.

I våras testade vi verktyget på ett gäng åttondeklassare från Apelgårdsskolan i Malmö. De presenterade sin miljöanalys på Malmö latinskolas miljödag i maj. Nästa år ska de göra om undersökningen. Då får vi se om elevernas förslag har gett resultat.

Övningen är framtagen genom projektet Energismart skola, som pågått i Malmö 2016-2017. Projektet är ett samarbete mellan Malmö stad och Naturskyddsföreningen.

Hög tid att fokusera på ungas situation i fiskesektorn Fri, 22 Sep 2017 11:47:58 +0000  


Ungdomar (<35 år, def. Afrikanska Unionen) utgör en viktig roll i världens fiskesamhällen, både för länders ekonomi och för en tryggad livsmedelsförsörjning, men också för fiskesektorns överlevnad. Minskande fiskbestånd till följd av överfiske och otillräcklig förvaltning, liksom bristande politiskt fokus och resurser riktade till ungdomar, har dock gjort att många flytt kusten för att istället söka mer lukrativa arbeten i stadsmiljö. Ofta utan någon större framgång. För att vända denna trend måste något göras, och det nu. FNs nya globala hållbarhetsagenda lyfter behovet av att inkludera ungdomar i var och ett av de 17 målen för att nå det övergripande målet om en hållbar utveckling till år 2030. Under FNs havskonferens i New York i juni detta år så lades även en rad frivilliga åttaganden fram med fokus på just ungdomar kopplat till mål 14 (havsmålet). Ytterligare ett steg i rätt riktning är FAOs Internationella riktlinjer för ett hållbart småskaligt fiske (antogs 2014), vilka trycker på vikten av att främja alla – män, kvinnor, pojkar och flickor – i fiskeriförvaltning och policy för ett mer inkluderande och jämställt fiske. Att det finns en internationell hållbarhetsagenda och riktlinjer som lyfter ungdomar är jättebra och viktigt, men hur ser det ut i verkligheten, på nationell nivå? Tar Kenyas nya fiskepolitik hänsyn till ungdomar? Finns det några pågående initiativ? Riktas det resurser till arbetet för att förbättra deras situation?

För att lära oss mer om detta och om ungdomars behov och utmaningar i fiskesektorn så anordnade Naturskyddsföreningen, tillsammans med samarbetspartnern CANCO, en workshop i Mombasa, Kenya. Under fyra dagar träffades ungdomar och vuxna från lokala fiskeförvaltningsgrupper (Beach Management Units, BMUs), representanter från regeringen och fiskeriverket, forskare och andra NGOs för att utbyta information och erfarenheter, bidra till generationsöverskridande kunskapsöverföring och diskutera hur ungdomar bättre kan integreras och lyftas i Kenyas fiskesektor och fiskepolitik.

Vad som blev tydligt under veckan är att det finns en lucka i informations och kunskapsöverföring mellan generationer inom BMUs, men också mellan BMUs och myndigheter. Särskilt de unga i fiskesamhällen lyfte att de sällan får ta del av viktig information, att de vuxna inte delar med sig av sin kunskap och att de ofta känner sig åsidosatta i beslutsfattande processer. Att ingen lyssnar på dem. Den äldre generationen menade dock att det är upp till de unga att ta för sig, att hjälpa till i samhället, och att inte bara ”sitta och leka med sin telefon”, utan istället använda den till något vettigt som att på egen hand söka efter information. Överlag uttryckte både unga och äldre workshopdeltagare att myndigheter, såsom fiskeriverket, måste bli bättre på att besöka fiskesamhällen så att de fattar välgrundade beslut och riktar resurserna rätt. Efter en vecka full av livliga diskussioner, blandade med fältbesök och övningar, så mynnade dock workshopen ut i en gemensam förståelse kring vikten av att lyssna på varandra,  inkludera allas behov, intressen och kunskap,  och det faktum att alla behöver dra sitt strå till stacken (såväl ungdomar, äldre, NGOs och myndigheter) för att säkerställa ett hållbart fiske.

”Jag ska personligen ta på mig rollen som rådgivare åt de unga. Det är tydligt att vi måste dela med oss mer av vår kunskap och också främja utbildning av unga ledare – det är trots allt de som är framtiden och som ska ta över en dag” (äldre fiskare i Malindi BMU).


 F.v. Agnes Furaha Kahindi (24 år), Saumu Tabo Nasoro (35 år), Joseph Ngala Karisa (24 år). 

Ungdomarna som deltog under veckan var mycket nöjda efter avslutad workshop.

”Genom att få träffa representanter från fiskeriverket och regeringen så fick vi en ökad förståelse för internationell och nationell fiskepolitik, och att det faktiskt finns särskilda fonder och ”trainings” för oss ungdomar i fisket. Det visste jag inte innan” (Agnes, 24 år).

”Jag fick veta att regeringen faktiskt har gett båtar och fiskeutrustning till en del BMUs. Jag ska bli bättre på att delta i informationsmöten när dessa anordnas för det är ju då jag har möjlighet att få reda på såna här saker och också påverka de beslut som fattas. Nu ska jag lära mig simma så att jag också kan använda båt och fiska på djupare vatten. Om fem år vill jag äga min egen båt och fiskeutrustning så att jag kan vara chef över för mig själv” (Saumu, 35 år).

”Det var intressant att åka på fältbesök och se hur ungdomar gör på andra plaster längs kusten, t.ex. odlar fisk, vilket vi kan ta med oss hem. Efter att ha sett och lärt mig mer om vattenbruk så är jag fast besluten att starta en egen fiskodling i min by. Nu vet jag ju vem jag ska kontakta på fiskeriverket för att få hjälp. Mitt mål är att bli ledande inom vattenbruk. Om jag inte har en egen dröm, då kommer jag bara ingå i någon annans dröm” (Joseph, 24 år).

Förutom dessa former av kapacitetshöjande aktiviteter, vilka är en viktig del av Naturskyddsföreningens arbete för starka fiske- och kustsamhällen, så driver vi politiskt påverkansarbete inom EU och internationellt för en fiskepolitik som tar hänsyn till det småskaliga fisket och vilken baseras på mänskliga rättigheter, jämställdhet, demokrati och hållbarhet.

Här kan du läsa mer om Naturskyddsföreningens havsarbete:

Och våra globala samarbeten:

Let the show begin Mon, 05 Jun 2017 11:20:52 +0000 Jag har en stark känsla av att det viktigaste redan har hänt. Innan konferensen om haven.

Innan konferensen förhandlades Call for action fram. Presentationen i plenum är därför mest en uppvisning. Gott så.

Innan konferensen förhandlades de 7 partnerdialogerna fram, vad de skulle handla om och vad som ska sägas på dem. Det lär i stort sett vara samma sak som står i de frivilliga åtagandena som både medlemsländer, företag, akademia och organisationer lagt fram. De frivilliga åtagandena är i sin tur resultatet av förhandlingar och avvägningar på nationell nivå och i styrelser – vad kan vi bidra med, hur långt kan vi sträcka oss. Gott så.

Innan konferensen fick alla vi som ville visa vårt engagemang och sätta fokus på vissa specifika frågor prata ihop oss med varandra och föreslå sidoarrangemang. Ju fler partners desto bättre. Dessutom slogs vi ihop med andra som också ville sätta fokus på samma frågor. På så sätt skapades nya partnerskap. Gott så.

För detta att de flesta av FN medlemsländer, EU, internationella samfund mfl har tvingats prata om och fundera på de utmaningar haven står inför och hur de kan vara med och lösa dem – det är stort och viktigt! Att haven och dess unika utmaningar i form av fiske, föroreningar och klimatförändringar, på allvar kommit in i FN sfären av prioriterade problemområden är väldigt bra. För det betyder att många av världens länder har förstått att fattigdom, svält och hållbar utveckling inte kan komma till stånd utan att haven mår bra. Och att de därför – trots att de inte ser vad som händer under ytan – är beredda att kämpa för att få till en förändring. För en förändring behövs verkligen. Det håller på att gå åt pipan med haven.

Så är då konferensen onödig? Nej så klart inte. För utan konferensen hade inte allt det där som skedde innan konferensen skett! Såklart kommer jag inte vara nöjd med de resultat som kommer ut från konferensen. Jag har läst Call for action – det imponerar inte. Men jag tänker applådera de åtaganden som tagits, de partnerskap som bildats, de dokument som skrivits under. Jag applåderar ansträngningen och viljan att göra ngt. Och jag imponeras av det oerhörda engagemang som präglat hela processen – på alla nivåer. Let the show begin!

Välkommen in i binas värld… Fri, 05 May 2017 08:52:45 +0000

Visste du att honungsbiet är det enda biet som sköts av människan? Att alla övriga drygt 270 arter av bin är vilda? Kände du till tapetserarbiet som tapetserar väggarna i sina bon med bitar av blomblad? Har du hört talas om binas olika långa tungor?

Vi vill bjuda in dig och dina elever till binas magiska värld. Därför lanserar vi ett helt nytt skolmaterial om bin! På vår hemsida hittar du film, övningar, faktablad och massor av annat material om bin. Där har vi även samlat övningar om ekologiskt och ekosystemtjänster. Här finner du till exempel instruktionen ”Så kan du hjälpa de vilda bina”, som tipsar om hur ni tillsammans kan bygga boplatser till de vilda bina av material ni finner i naturen.

> Till allt material om naturens värden

”The Ocean Conference” – ett initiativ för att rädda världshaven och uppnå hållbarhetsmål 14 Fri, 28 Apr 2017 13:36:40 +0000

Snart är det dags för ”The Ocean Conference” – en FN-konferens på initiativ av Sverige och Fiji och med syftet att stödja arbetet med Agenda 2030 och mer specifikt hållbarhetsmål 14 (Hav och marina resurser)  FN-konferensen ska driva på genomförandet och möjliggöra att fler tar ansvar för havens framtid. Naturskyddsföreningen, tillsammans med tusentals andra aktörer, kommer självklart vara på plats i New York för att pusha arbetet framåt, dvs. gå från ord till handling.

En bra sak med Agenda 2030 är att den är global och tydligare inkluderar både sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter av hållbar utveckling. Att det dessutom finns ett havsmål med ett flertal delmål ( är helt fantastiskt! Vi får heller inte glömma att välmående hav och kuster är en förutsättning för att uppnå flera andra hållbarhetsmål.

Haven och dess ekosystem tar upp ca 30 % av atmosfärens koldioxid (världens mest effektiva kolsänka är en sjögräsäng utanför Danmark); producerar mer än hälften av syret vi andas; förser oss med fisk och försörjningsmöjligheter, transportvägar,  rekreations och kulturella värden; och skyddar oss mot stormar. Haven är helt enkelt livsviktiga för vår överlevnad. Tyvärr befinner sig haven i kris. Föroreningar, klimatförändringar och överfiske är några av det hot som måste åtgärdas. Till exempel så är ca 80 % av världens fiskbestånd överfiskade eller maximalt nytttjade; nära hälften av all mangroveskog har försvunnit; 7 % av världens sjögräsängar försvinner årligen; och ca en fjärdedel av världens korallrev är bortom räddning. Detta leder inte bara till en försämrad havsmiljö, förlust av biodiversitet och ekosystemtjänster, utan slår också hårt mot de hundratals miljoner människor som är helt beroende av haven och fiskeresurser för sin överlevnad. Särskilt utsatta är människor i låginkomstländer och framförallt kvinnor i kustssamhällen.

I vårt globala arbete med mål 14 arbetar vi utifrån ett social-ekologiskt perspektiv. Viktiga tvärgående frågor som rättigheter, demokrati och jämställdhet integreras i alla våra insatser för en mer hållbar användning och förvaltning av havs och kustmiljön. Under 2016 och 2017 har/kommer flera insatser för ökad jämställdhet – dvs. att synliggöra kvinnors roll i kustsamhällen, inkludera och främja kvinnor i organisationer, möjliggöra för kvinnors delaktighet och påverkan i beslutsprocesser, samt säkerställa att detta reflekteras i lagstiftning och policyer – att göras. Jämställdhet är nödvändigt för en hållbar utveckling och något som Naturskyddsföreningen lägger stor vikt vid.

Vad har jämställdhet med hav att göra? Förutom att jämställdhet är ett mål i sig, så är det också omöjligt att hållbart förvalta våra hav och marina resurser om hälften av befolkningen utelämnas. Forskning visar att detta inte bara leder till ofullständig data på hur fiske och andra marina resurser används vilket därigenom bäddar för dålig förvaltning , utan också till att kvinnors kunskap, behov och bidrag till livsmedelsförsörjning och ekonomi förbises. Arbetet för ökad jämställdhet i kustsamhällen, i förvaltningsstrategier och i lagar och policyer behöver därför stärkas. I och med SDG 14, och målet om jämställdhet, finns det nu goda möjligheter till förbättring. Här kan ni läsa ett uttalande av vår västafrikanska samarbetsorganisation, CAOPA, som gjordes i samband med årets firande av den Internationella (fiske) kvinnodagen.

Inför havskonferensen i New York och det fortsatta arbetet med hållbarhetsmål 14 så är det därför viktigt att inkludera jämställdhetsaspekter. Ett tillgängligt verktyg för ökad hållbarhet och jämställdhet i kustområden är de ”Internationella riktlinjerna för ett hållbart småskaligt fiske” ( Dessa riktlinjer bygger på 13 principer, såsom mänskliga rättigheter, transparens, ekosystembaserad fiskeförvaltning, deltagande, icke-diskriminering och jämställdhet, samt lyfter vikten av att anta ett helhetsperspektiv för hållbar utveckling. Nu gäller det bara att dessa implementeras, såväl nationellt som i t.ex. EUs externa fiskepolitik. Naturskyddsföreningen uppmanar därför svenska politiker (verksamma i Sverige och inom EU) att aktivt stödja och arbeta för en implementering av dessa riktlinjer för ett hållbart och jämställt nyttjande och förvaltning av våra hav och marina resurser.

Lekande lätt att lära kluriga ord Wed, 26 Apr 2017 11:30:18 +0000

Nu finns Energifallets övning Koll på orden som utomhusövning!

Ta med klassen ut och öva på kluriga ord om energi och hållbar utveckling, genom leken ”Försten på hatten”, där två lag tävlar om att gissa vilket ord som hänger ihop med vilken förklaring. Allt du behöver för att komma igång, från ortkort till instruktioner, finns på Energifallets webb.

> Här hittar du övningen


Ordlista om energi och hållbar utveckling Tue, 21 Feb 2017 09:48:48 +0000  

Nu har vi uppdaterat vår ordlista fullspäckad med ord om energi och hållbar utveckling.

Ordlistan kan användas fristående eller tillsammans med övningen Koll på orden.

> Klicka här för att ladda ner den nya ordlistan!