COP21: Knäckfrågorna i Paris

Idag är den andra dagen för riktiga förhandlingar här i Paris, och det är lite svårt att få grepp om vad som händer. Här följer några viktiga knäckfrågor som diskuteras. Klimatförhandlingarna har hållit på sen 1992 när klimatkonventionen antogs i Rio och parterna träffas nu för 21:a gången på COP21 i Paris. Naturligtvis har det skett framsteg längs vägen men många frågor känns igen för den som följt förhandlingarna genom åren.

Bindande avtal. Många termer flyter nu runt för att beskriva vad det är som förhoppningsvis ska skrivas under nästa vecka. Ska det vara ett ”protocol”, “treaty”, “agreement” eller “decision”? Det handlar om hur bunden parterna ska vara till det som blir påskrivet. USA kräver frivillighet medan bl.a. ordföranden Frankrike och Kina vill ha det mera bundet. Ett bundet och tufft avtal är naturligtvis att föredra!

Snabba omtag. Även om avtalet ska räcka länge krävs att det förnyas ofta. Minst var 5:e år för att kunna skärpa kraven kontinuerligt och anpassa det till nya fakta.

Differentiering av ansvaret. Att ansvaret är delat men olika mellan olika länder är en av grundstenarna i konventionen från 1992. Men det diskuteras fortfarande hur det ska tolkas praktiskt. Alla globala utsläpp måste minska till närmare noll 2050 om vi ska nå 1,5 eller under 2 grader.

1,5 eller under 2 grader? Fler och fler länder ansluter sig till kravet att skärpa målet från under två grader till 1,5 grad. Det är mycket lovande och kräver snabba utsläppsminskningar. Över 100 av närvarande knappt 200 länder ställer sig nu bakom 1,5 grad! Det är toppen!

Klimatneutralitet. Precis som hemma i Sverige där Miljömålsberedningen brottas med att definiera begrepp som nettonollutsläpp cirkulerar här utrycken ”climate neutrality”, ”decarbonisation” eller ”net zero emission”. Naturligtvis är det bara ”zero emission” som gäller!

Klimatfinansiering. Detta är den riktiga knäckfrågan. Klimatfinansiering är klimaträttvisa. De rika länderna har orsakat klimatförändringarna, men alla och särskilt de utsatta fattigare länderna drabbas hårdast. Därför måste de rika skapa möjligheter för fattiga länder att minska utsläppen, anpassa sig till klimatförändringarna och få ersättning för det som går förlorat. Som när öar eller hela länder läggs under vatten! För allt detta krävs resurser = klimatfinansiering. Nu finns inga löften alls efter 2020. Där måste de rika länderna skärpa sig!

Kommande dagarna. Mötet här i Paris må pågå hela nästa vecka och nattmanglingarna eskalera under nästa helg. Men den första viktiga stöten tas redan denna vecka. På torsdag morgon är det tänkt att det ska finnas ett nytt utkast som miljöministrarna ska kunna ta ställning till. Så redan nu har ett 10-tal mindre förhandlingsgrupper bildats för att lösa ut knäckfrågor som dem ovan. Där är det nattmanglingar redan nu.

Espace blogueurs / bloggers area

Det är inte bara Naturskyddsföreningen i Espace blogueurs / bloggers area

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.