FN:s klimatpanel varnar för ökad risk för allvarliga klimateffekter

Natten till i måndags släppte FN:s klimatpanel IPCC den andra delrapporten av tre i sin nya femte omfattande genomgång av klimatforskningen. Denna delrapport handlar om effekterna av global uppvärmning; hur människor och natur påverkas och kan anpassa sig. Den första delrapporten, om själva naturvetenskapen kring klimatförändringarna, släpptes i september och finns i svensk översättning här. Den tredje delrapporten, om hur klimatpåverkan kan bromsas, släpps den 13 april.

IPCC konstaterar i denna andra delrapport att kunskapen om effekterna av global uppvärmning har ökat mycket sedan den förra rapporten 2007, och att effekterna av uppvärmningen på både människor och natur nu kan observeras över hela jorden. Det är tyvärr skrämmande läsning både om redan observerade effekter, och framförallt om vad som står att vänta om inte utsläppen minskar drastiskt. IPCC rapporterar om stora risker för brist på mat och vatten, konflikter, översvämningar, torka, sjukdomar, utrotade arter, kollapsade ekosystem, ekonomiska förluster, ökad mänsklig dödlighet med mera. Det är processer som redan pågår, och som förvärras ju mer temperaturen stiger. Men IPCC betonar också att det ännu finns tid att undvika de värsta scenarierna. Viktigt att minnas är att det inte finns någon ”säker gräns”, varje tiondels grad extra uppvärmning innebär nya effekter och nya risker.

När IPCC släppte sin tredje stora rapport år 2001  innehöll den en bedömning av risker vid olika temperaturer för fem kategorier av klimateffekter, kallade ”resons for concern”. Bedömningen illustrerades i ett diagram, populärt kallat ”burning embers” eller  ”bärnstensdiagrammet” efter de färger som används.

Diagrammet illustrerar risken för ”farlig mänskligt orsakad klimatförändring” för fem kategorier av effekter:

  1. Risk för allvarliga skador på och/eller oåterkalleliga förändringar av unika och hotade system, exempelvis Arktis och korallrev.
  2. Risk för extrema väderhändelser.
  3. Risk för ojämn fördelning av klimateffekter mellan olika regioner, länder eller populationer, vilket innebär att vissa drabbas mycket hårt av exempelvis livsmedelsbrist, torka eller översvämningar också vid ganska små genomsnittliga klimatförändringar.
  4. Risk för aggregerade negativa effekter. Bland annat ekonomiska förluster på global skala, och storskalig påverkan på jordens ekosystem.
  5. Risk för enskilda storskaliga förändringar/tröskeleffekter som förstärker klimatförändringarna och dess effekter, exempelvis oåterkallelig avsmältning av polarisarna.

Risk definieras som en sammanvägning av sannolikheten att något inträffar, och hur allvarliga konsekvensera är om det inträffar. Risken illustreras i diagrammet som en färgskala, där vitt betyder ingen känd risk, gult innebär medelstor risk och rött betyder hög risk. Vad bedömningen 2001 visade var att under två graders global medeltemperaturökning bedömdes risken för de fem kategorierna av effekter generellt som låg-medel. Att FN:s klimatkonvention UNFCCC antog max två graders temperaturökning som sitt ”mål” kan ses i ljuset av denna och liknande analyser.

bärnsten1

”Reasons for concern” från IPCC:s rapport 2001. Staplarna illustrerar riskbedömning för fem kategorier av klimateffekter vid olika temperaturökningar. Värden på Y-axeln anger medeltemperaturhöjning jämfört med ”idag”, vilket när diagrammet gjordes var cirka 0,6 grader. Det innebär att FN-målet om max två graders temperaturhöjning över förindustriell nivå infaller vid 1,4 grader på skalan: dagens ökning 0,6 grader plus ytterligare 1,4 grader = 2 grader över förindustriell nivå. Från IPCC TAR 2001.

 

År 2009 uppdaterades denna analys av en stor grupp forskare. Vad de konstaterade då i ljuset av ny kunskap var att den röda färgen flyttat nedåt i diagrammet; riskerna för allvarliga klimateffekter var alltså högre vid lägre temperaturökningar än vad de tidigare trott.

bärnsten2

Uppdaterad ”Reasons for concern” 2009. Från Smith et al 2009 Assessing dangerous climate change through an update of the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) ‘‘reasons for concern’’

 

I den rapport som IPCC släppte i måndags uppdaterades denna analys på nytt. Nu har färgerna sjunkit ännu lägre, och IPCC inför till och med en ny färg, lila, för att illustrera mycket hög risk. Två graders uppvärmning förefaller nu inte längre alls som något tryggt scenario.

bärnsten3

”Reasons for concern” från IPCCs nya rapport från i 2014. En ny färg har införts för att illustrera ”mycket hög risk”, och riskerna bedöms inträda vid lägre temperaturökningar än tidigare trott. Observera att IPCC för jämförbarhetens skull fortfarande anger redan inträffad temperaturökning till 0,6 grader. Egentligen har temperaturen nu stigit cirka 0,85 grader.

Vad är då slutsatserna av denna nya IPCC-rapport? Huvudsakligen bekräftar den helt enkelt det som de tidigare rapporterna mycket tydligt har varnat för. Nyheterna är i princip att ett ännu större vetenskapligt underlag bekräftar slutsatserna, att ytterligare ett antal år med ökande utsläpp har både gett mer påtagliga klimateffekter idag och ökat risken för irreversibla långiktiga konsekvenser, samt det som diagrammen ovan illustrerar: att risken för mycket allvarliga klimateffekter sannolikt är högre vid lägre temperaturer än vad som tidigare rapporterats. Den första delrapporten som IPCC släppte i höstas visar att vi med nuvarande globala utsläpp riskerar en temperaturökning på kring fyra grader över förindustriell nivå.

De klimatpolitiska processer som nu pågår, bland annat det stora FN-mötet i Paris 2015, beslutet om EU:s klimat- och energimål för 2030 som regeringscheferna just nu förhandlar, och genomförandet av Sveriges visioner om en fossilfri fordonsflotta 2030 och inga utsläpp 2050 är ofantligt viktiga. Det finns inget magiskt år i framtiden när beslut måste fattas, utan varje dag med ökande utsläpp ökar risken för fler och värre klimateffekter. De första effekterna märks redan, och drabbar framförallt redan fattiga människor och redan känsliga ekosystem.

Det finns massor att göra. Det råder ingen brist på alternativ teknik eller kunskap, bara politisk vilja. Det hoppfulla är trots allt att vi knappt ens har försökt än, med så mycket pengar som går till fossila bränslen, motorvägsbyggen, skattesubventioner av fossilslukande bilar och så vidare så borde det vara en lätt match att byta riktning och istället låta skatter på dessa utsläpp finansiera förnybar energi, järnvägar, cykelbanor, kollektivtrafik och andra lösningar.

bärnsten 2014

De tre riskbedömningarna från 2001, 2009 och 2014 intill varandra för jämförelse. 2014 införde IPCC en ny färg för att illustrera ”mycket hög risk”.

 

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.