Klimatfrågan är global

IPCCs senaste klimatrapport, som släppts nu i veckan, visar att risken ökar för att effekterna av den globala uppvärmningen kommer att bli ojämlikt fördelade över världen. Människor är dessutom olika sårbara på grund av redan existerande ojämlikheter mellan och inom länder. Hur berör det oss här i Sverige? Vad har det med Naturskyddsföreningens arbete att göra?

Klimatfrågan är global eftersom det inte spelar någon roll om ett ton koldioxid släpps ut i Karlstad eller Kapstaden – dess påverkan på det globala klimatet är ändå densamma. Effekterna som detta ton koldioxid bidrar till kommer däremot att se olika ut på olika platser i världen. En grads medeltemperaturhöjning har olika betydelse på olika breddgrader. Där medeltemperaturen redan är hög leder den snabbt till extrema temperaturer. Där det regnar mycket kommer det att regna mer, där det regnar lite kommer det att regna mindre. Dels på grund av det, men också beroende på hur samhället är uppbyggt och fungerar på olika platser kommer människor att påverkas olika.

Naturskyddsföreningen har många förslag om hur klimatomställningen bör ske i Sverige. Men Sverige hänger också ihop med övriga världen. Vad vi gör här spelar roll för människor och ekosystem i andra länder. Vår konsumtion får konsekvenser för andra människor. Därför jobbar vi globalt med klimatfrågan. Vi samarbetar med organisationer i Brasilien, Sydafrika, Uganda, Indien, Bangladesh, Thailand och Kambodja. De jobbar för att beslut ska fattas i varje land för att ställa om till hållbar energiproduktion, bevara ekosystemtjänster och anpassa samhällena till effekterna av lokala klimatförändringar. De jobbar för utsatta och marginaliserade människors rättigheter och för att de ska kunna göra sina röster hörda.

I ett globalt perspektiv lever invånarna i Karlstad hyfsat jämlika liv med rätt så trygg försörjning och social omsorg. Klimatförändringarna kan å ena sidan leda till fördelar för skogsbruket i regionen, men hotar också att öka översvämningsrisken i staden. Kapstaden är istället en av världens mest ojämlika städer[1], där skillnader i inkomst och levnadsstandard är enorma. I denna miljö, där rent dricksvatten redan är en bristvara, kommer klimatförändringarna att bidra till minskad nederbörd och därmed ännu större vattenstress. Då kommer utbyggnaden av vatteninfrastruktur, tillgång till service och betalningsförmåga att vara avgörande för människors tillgång till denna knappa resurs. De som idag lever i fattigdom har sämst tillgång, sämst service och minst betalningsförmåga. Att angripa sådana ojämlikheter är därför en viktig aspekt av anpassningen till effekter av klimatförändringarna. De beslut som behöver fattas och de åtgärder som behöver genomföras i Karlstad är alltså inte desamma som i Kapstaden. Gemensamt för båda platserna är dock behovet att lyssna på befolkningens behov och att involvera alla berörda i utvecklingen.

På den här bloggen kommer du framöver att kunna läsa mer om vårt gemensamma arbete för global klimaträttvisa.


[1] Med en ginikoefficient på 0,67 (UN Habitat 2012) tillhör Kapstaden ”toppskiktet” bland ojämlika städer i världen, även om den är en av de mest jämlika i Sydafrika.

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.