Nu är det slut på ursäkterna!

Nyligen höll den Gröna klimatfondens styrelse sitt sjunde möte i Songdo, Sydkorea. Vid mötets slut hade styrelsen lyckats fatta alla de återstående beslut som krävdes för att fonden ska kunna börja driva sin verksamhet. Detta är den avgörande händelse som utvecklingsländer och civilsamhällesorganisationer väntat på sedan klimattoppmötet i Cancun 2010, då det beslutades att fonden skulle inrättas.

Frågan om klimatfinansiering och bristen på ”pengar på bordet” har länge hållit tillbaka de globala klimatförhandlingarna. Oförmågan från de rika ländernas sida att visa upp konkret vilja att leva upp till sitt ansvar att finansiera anpassning och omställning i utvecklingsländerna har skapat ett förtroendegap som varit svårt att överbrygga. När den Gröna Fonden nu är operativ finns inte längre några ursäkter för de rika länderna att gömma sig bakom. Hittills har många länder skyllt på att det inte funnits något säkert och tydligt sätt att kanalisera pengar till klimatfinansiering. Så sent som i april drog Sverige tillbaka löftet om 300 miljoner kronor till Gröna Fonden under 2014, med hänvisning till att den inte var operativ. Vi har kommenterat detta tidigare här på bloggen.

Nu finns det inte längre någon anledning för Sveriges regering att hålla inne med de utlovade 300 miljonerna! Även om bidraget är litet är det en viktig symbolhandling som ger Sverige ett erkännande i världen och som kan bidra till att andra länder följer efter. Det skulle bidra till att börja bygga upp förtroendet mellan parterna i klimatförhandlingarna. Med pengar på bordet är det mer troligt att vi också får se löften om konkret handling.

300 miljoner kan dock bara vara ett första försiktigt steg. Det finns ett mycket stort behov av finansiering av klimatåtgärder på global nivå, både vad gäller anpassning och utsläppsminskingar. Osäkerheten kring de exakta beloppen är av naturliga skäl stor. Enligt beräkningar från Världsbanken (2011) uppgår kostnaderna för anpassning till en 2 grader varmare värld till USD 75-100 miljarder per år under de kommande 40 åren. Kostnaderna för utsläppsminskningar uppskattas av Världsbanken till USD 140-175 miljarder per år till 2030. Enligt World Economic Forum kommer investeringskostnaderna för en grön infrastruktur uppgå till USD 5,7 triljoner per år från 2020. The International Energy Agency, IEA, förutspår att det kommer att behövas sammanlagda investeringar bara i energisektorn på upp till USD 36 triljoner mellan 2012-2050. IPCC (WGIII 2014) visar hur kostnaderna kommer att öka om inte åtgärder implementeras omedelbart. Enligt The Climate Policy Initiative ligger dagens investeringar på ungefär USD 360 miljarder, varav USD 10-20 miljarder per år kommer från industrialiserade länder genom Fast Start Finance (klimatfinansiering 2010-2012). Gapet mellan nuvarande finansieringsflöden och de faktiska behoven är alltså mycket stort.

För att ta sin del av ansvaret för den hittills utlovade finansieringen fram till 2020 skulle Sverige behöva avsätta 2 miljarder kronor redan i år och sedan successivt öka detta till 4 miljarder till 2020. Senast i november förväntas länderna kunna göra sina formella utfästelser till Gröna Fonden. Nu vill vi se seriösa löften om klimatfinansiering inför riksdagsvalet i höst!

 

 

 

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.