Superutvecklingsåret 2015

Just nu pågår den tredje förhandlingsrundan kring de nya globala hållbarhetsmålen, även kallad post 2015-processen, i New York. Den svenska regeringen har bjudit in Naturskyddsföreningen och tre andra organisationer (Svenska Kyrkan, SIWI och RFSU) att delta i den svenska delegationen till förhandlingarna den här veckan. Så här är jag nu! I FN-skrapan, i New York, tillsammans med representanter från de flesta av världens länder och ett stort antal NGOs. Att vara här som en del av den svenska delegationen ger goda möjligheter till en kontinuerlig dialog med de som för Sveriges talan i förhandlingarna, och god inblick i förhandlingsspelet.

De nya globala hållbarhetsmålen ska ta vid där Millenniemålen slutar, men vara mycket bredare till sin omfattning. De ska omfatta både fattigdoms- och hållbarhetsfrågor och dessutom vara universella. Det betyder att de ska gälla för alla FNs medlemsländer, inte bara för låg- och medelinkomstländer. Alltså kommer även Sverige att ha en hemläxa att göra när målen har antagits, t ex vad gäller skydd av natur och hållbart nyttjande av naturresurser, anpassning till klimatförändringar, ökning av andelen förnybar energi, men också frågor som t ex ungdomsarbetslöshet och trafiksäkerhet.

I post 2015-förhandlingarna finns många paralleller till klimatförhandlingarna och även till de förhandlingar om utvecklingsfinansiering som ska hållas i juli i år. Samma grupperingar i fråga om åsikter och positioner förekommer här som inom klimatförhandlingarna (i stora drag handlar det om EU/Kanada/Australien å ena sidan, och G77-länderna, Kina, små ö-stater och andra låg- och medelinkomstländer å den andra) men stämningen är ändå bättre, tonen mer konstruktiv, än den ofta är när det är enbart klimatfrågor som diskuteras. Och det inger hopp! Om den här processen kan leverera en överenskommelse i september som alla länder känner ett ägarskap för, så skulle det kunna bidra till en välbehövlig skjuts i rätt riktning för förtroendet mellan parterna i Paris i december. Om finansieringsmötet i Addis Abeba i juli dessutom leder till samsyn om hur framtida utvecklingsinsatser ska finansieras, med tydlighet kring såväl bistånd, klimatfinansiering som skuldavskrivningar och handelsvillkor, så är banan ännu bättre krattad inför Paris. Det är helt enkelt mycket som står på spel under detta superutvecklingsår, 2015!

Kommentera

6 thoughts on “Superutvecklingsåret 2015

  1. Intressant att en enkel rekommendation att titta på FAKTA inte tillåts stå kvar, utan raderas.
    Kan det här med – fakta – vara något som är tabu i er rörelse..?
    Om så är fallet, så har jag naturligtvis inget \’här att göra\’. Men då tycker jag att \”ni\” kan informera om det faktumet – att \”fakta undanbedes i sakfrågor\”, eller nån liknande formulering.
    MVH

    • Återpostar här Aliennas ursprungliga kommentar:
      \”Ett litet tips: Ta reda på FAKTA om de \”klimatförändringar\” som det skall \”anpassas\” till.
      Vet du inte vad FAKTA är… Konsultera då en hållbar svensk ordbok.\”

      Vi välkomnar en faktabaserad diskussion i sakfrågorna och förutsätter att alla som kommenterar på bloggen håller en god ton.

  2. Du ändrade dig ser jag. Det var ju trevligt att det inte är så som jag nästan trodde.
    Jag förväntade mig nästan att se: \”Fakta i sakfrågor undanbedes vänligt men bestämt!\” 🙂
    —-
    Iaf… Alla vet inte vad ett \”faktum\” är. Då är det bra att gå till en ordbok och läsa på – så man vet vad som menas, när någon talar/skriver om \”fakta\”.
    (När någon framför någonting *som om* det vore ett faktum, fastän det inte är det – då börjar det klia i mitt tangentfinger…)

  3. Du säger att \”Vi välkomnar en faktabaserad diskussion i sakfrågorna och förutsätter att alla som kommenterar på bloggen håller en god ton\”

    Då kanske du kan förklara varför följande kommentar modererades bort:

    \”Kan någon förklara varför effekten av utsläpp på hög höjd förmodas bli större än av utsläpp på marken?
    Koldioxid är en ”väl blandad gas” enligt atmosfärfysikerna vilket innebär att halten på olika höjder snabbt jämnas ut.
    Vattenånga har förvisso större uppvärmande effekt på hög höjd, men samtidigt vet vi att omsättningstiden för vatten i atmosfären bara är 5-10 dagar, så effekten är ytterst kortvarig.\”

    Den är såvitt jag kan förstå faktabaserad och kan väl svårligen sägas bryta mot \”god ton\”?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.