Varför ’2 ton per capita 2050’ vore ett klimatmål i strid med både klimatkonventionen och miljömålen

I början av veckan skrev LO, LRF och Svenskt Näringsliv på DN Debatt om ”Sex punkter för framtidens svenska klimatpolitik”, där de beskriver hur Sverige kan bli ett föregångsland i klimatpolitiken. Det är en ambition som Naturskyddsföreningen delar, som vi skrev i vår replik.  Men bakom retoriken gömde sig något helt annat än en politik för ett föregångsland.

Jag tänkte här dyka ner i den mest fundamentala felaktigheten i artikeln från de tre organisationerna, en felaktighet som tyvärr förekommer också på många andra håll. Det handlar om vilket långsiktigt klimatmål Sverige bör ha.

Målet i fråga, att utsläppen av växthusgaser ska minska till två ton koldioxidekvivalenter (CO2e) per capita till år 2050, kan tyckas taget ur luften. Men det kan faktiskt härledas till IPCC:s senaste rapport (AR5). Där beskriver klimatforskarna fyra olika huvudscenarier för framtida utsläpp och temperaturförändringar. Ett scenario, kallat ”RCP2.6”, baseras på målet att begränsa uppvärmningen till max 2°C över förindustriell nivå (se bild nedan).

I det scenariot är de globala utsläppen ca 20 miljarder ton (Gt) år 2050. Befolkningsprognosen för 2050 är enligt FN 9,7 miljarder personer, så det innebär alltså ungefär 2 ton per person. Innebär inte det att LO, LRF och SN faktiskt presenterar ett vetenskapsbaserat mål för föregångslandet Sverige?

Nej.

För det första, om vi utgår från detta scenario, innebär ju det att det globala genomsnittet 2050 ska vara 2 ton per capita. Därefter ska utsläppen fortsätta sjunka för att hålla temperaturen under två grader. Att vara föregångsland innebär ju att gå före, men med ett svenskt mål på 2 ton per capita skulle vi tvärtom anse att Sverige inte behöver göra mer än någon annan; att vi kan unna oss samma utsläppsnivå som de länder som ännu är i starten av sin industrialisering. Det är omöjligt att kalla det för att vara ”föregångare”.

För det andra, så bygger detta scenario på att med forskarspråk ”sannolikt” begränsa uppvärmningen till under två grader. Det innebär en sannolikhet på >66 % att klara målet, och därmed <33 % risk att misslyckas. Att misslyckas, och överskrida två grader, utsätter samhällen och ekosystem för enorma risker. Det är i få andra sammanhang vi skulle acceptera en sådan risk; det är rysk roulette med mänskligheten. En högre sannolikhet innebär att vi måste sikta på lägre utsläpp.

För det tredje, så är tvågradersmålet kraftigt ifrågasatt. Det är ett politiskt mål vuxit fram ur klimatforskningen under decennier. Men forskningen har utvecklats snabbare än politiken, och de risker som för några år sedan förknippades med en två grader varmare värld, menar forskarna nu kan inträffa redan vid 1,5 grads uppvärmning (läs: FN:s klimatpanel varnar för ökad risk för allvarliga klimateffekter). Också det innebär att den globala utsläppskurvan behöver ligga under IPCC:s RCP2.6-scenario, som enligt IPCC har <50 % sannolikhet att begränsa uppvärmningen till under 1,5°C.

För det fjärde, så har riksdagen också beslutat att Sverige ska verka för att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären ska begränsas till 400ppm CO2e, specificerat i det svenska miljömålet ”Begränsad klimatpåverkan”. Eftersom IPCC:s RCP2.6-scenario innebär en växthusgaskoncentration mellan 430-480ppm så har riksdagen alltså redan tagit ställning för att Sveriges mål måste vara tuffare.

Sverige har skrivit under klimatkonventionen (UNFCCC), där vi bland annat binder oss att ta ett större ansvar för utsläppsminskningar och klimatomställning i egenskap av rikt land med höga historiska utsläpp. Ett ganska självklart ansvar som de flesta skriver under på, inklusive LO, LRF och SN i sin debattartikel. Men då går det inte att samtidigt förespråka ett mål på 2 ton per capita 2050, som vi sett ovan. Sverige bör minska sina utsläpp till nära noll 2030. Att ens prata om 2050 som ”målår”, vilket också regeringen gör, tar fokus från det faktum att Sverige bör vara fossilfria långt tidigare än så.

Samma misstag gör EU, som har som mål att minska utsläppen med mellan 80-95 % till 2050 (jämfört med 1990). I de allra flesta sammanhang läggs betoning på den lägre gränsen i det målet: -80 %. 1990 var utsläppen i EU28 5 702 Mt CO2e. En minskning med 80 % ger 1140 Mt år 2050. Befolkningsprognosen för 2050 är 526 miljoner. Resultatet: 2,2 ton per capita. Det är alltså rent av högre än det globala snitt som kan härledas ur IPCC:s scenario, som alltså utsätter världen för en mycket hög risk för extrema klimatförändringar.

Föregångsland? Knappast. Snarare bromskloss.

 

RCP scenarios

IPCC:s klimatscenarier, ur deras senaste rapport (IPCC AR5 WGIII 2014). Det nedre scenariot, kallat RCP 2.6, bygger på >66 % sannolikhet att klara tvågradersmålet. Scenariots median, den svarta linjen, anger utsläppen år 2050 till 20 Gt CO2e. För mer info om RCP-scenarierna, läs Naturvårdsverkets snabbguide på svenska.

 

Kommentera

2 thoughts on “Varför ’2 ton per capita 2050’ vore ett klimatmål i strid med både klimatkonventionen och miljömålen

  1. Ok jättebra att vara ambitiös. Men nära nollutsläpp till 2030 är en målsättning som inte går att ta seriöst. Genomsnittssvensken släpper ur runt 11 ton nu, om man räknar in konsumtionen. När målen sätts på en orealistisk nivå vill svensken hellre tänka på något annat än klimatet och vad som behöver göras.
    Kan vi komma till 2 ton/cap till 2050 är det fantastiskt, och inget att peka finger åt från en ideologisk pedistal. 2 ton. Det är inte perfekt, men vem tror att världen är perfekt?

    • Hej David
      Visst är nära noll 2030 ett mycket ambitiöst mål. Vissa utsläpp skulle vara ganska enkla att nolla med en tuff politik bestående av både piskor och morötter. Andra utsläpp är svårare, inte minst processindustrins och jordbrukets.
      Men svårigheten i målet måste ställas mot alternativet; en global uppvärmning på 3-4 grader, med risk för återkopplingar som leder till ännu större uppvärmning. Det ser vi som mer orealistiskt att acceptera än ett ambitiöst utsläppsmål.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.