Agenda 2030 och klimatmötet i Paris (COP21) – äntligen lyfts betydelsen av hav och marina resurser för hållbar utveckling

044

I slutet av september antog världens ledare Agenda 2030 – dvs. 17 nya globala hållbarhetsmål och 169 delmål. Nu håller dessa mål som bäst på att beredas inför slutmötet i december i Paris då avtalet för hållbar utveckling ska tecknas. De nya hållbarhetsmålen skiljer sig något från de åtta Milleniemålen (som är det avtal som gällt sedan år 2000 och som nu går ut vid årsskiftet); medan Milleniemålen fokuserade på fattigdomsbekämpning och riktade sig främst till utvecklingsländer, så kommer de nya hållbarhetsmålen att omfatta alla länder och ta ett helhetsgrepp på hållbar utveckling ur ekonomiskt, socialt och miljömässigt hänseende. Vad gäller hav och marina resurser så nämndes dessa inte alls i Milleniemålen men har nu fått en betydligt mer framträdande roll i och med mål nummer 14: Bevara oceaner, hav och marina resurser och se till att använda dem på ett hållbart sätt (http://sdgcompass.org/sdgs/sdg-14/).

Som nämns ovan så har haven ej uppmärksammats tillräckligt i vare sig klimatdebatten eller i samtal om hållbar utveckling – detta trots att över 70 % av jordens yta är täckt av vatten. Men nu börjar det sakta hända något. Tyvärr befinner sig haven och kustnära ekosystem i allvarlig kris. Försurning, stigande havsnivåer, ökad temperatur, massblekning av korallrev, förändringar i fiskbestånd och kalkkrävande skaldjur som ett resultat av klimatförändringar, är bara några av de akuta hot havsmiljön står inför. Det är bråttom att vända denna negativa trend. Dessutom spelar haven och marina ekosystemes en stor roll som kolsänkor och i dämpandet av klimatförändringar; något som relativt sällan uppmärksammas i klimatdebatten. Upp till 30 % av all koldioxid tas upp av haven; mangrove och sjögräsekosystem lagrar upp till fem gånger så mycket kol som regnskog. Priset är försurningen och leder till ökad sårbarhet av tex kalklagrande organismer, såsom skaldjur, och korallekosystem. Vid förlust av mangrove och sjögräsekosystem riskerar vi inte bara att förvandla en central kolsänka till en förödande kolkälla, utan också livsupphället för de miljontals människor vars inkomst och livsmedelsförsörjning är beroende av havet och dess ekosystem. De som har bidragit minst till utsläppen är dessutom de som blir värst utsatta för konsekvenserna. Till exempel, när jordens medeltemperatur stiger smälter glaciärer, och vattnet tar också mer plats när det är varmare så att havsnivåerna höjs. Det drabbar framför allt önationer, urfolk som lever nära vattnet och kustbefolkning i låginkomstländer. I en artikel från SvD den 29 september i år säger biståndsminsiter Isabella Lövin (MP) att ”just mål 14 är ett av de målen som många små kustnära länder slagits mest för, eftersom det är så viktigt för dem och deras livsmedelsförsörjning”. World Forum of Fisher People (WFFP), ett nätverk bestående av närmare 20 fiskeorganisationer världen över, lyfter särskilt vikten av att ta hänsyn till småskaliga fiskare och kustbefolkning i klimatdebatten såväl före, under, som efter COP 21: ”Together with small-scale food producers, we, the small-scale fishers, have the socially and ecologically just visions and solutions to climate change. Small-scale fishers use non-industrialized methods of harvesting (passive gear or manually hauled), which has a low impact on the ecosystem and a low carbon footprint…”, och enligt WFFP så är lösningen redan här: ”By implementing the small-scale fisheries guidelines (av FAO nyligen antagna internationella riktlinjer för att säkerställa ett hållbart småskaligt fiske) of the UN we not only achieve the realization of our human rights as fisher people, we also contribute to cooling the planet”. (http://worldfishers.org/2015/11/20/world-fisheries-day-wffp-denounces-false-solutions-to-climate-change/). Det är därför viktigt att arbetet framåt med mål nr 14 sker i samråd med småskaliga fiskenationer och dess organisationer världen över som är beroende av tillgången till välmående hav och kustekosystem för sitt livsuppehälle.

IMG_6387

Alla världens samhällen kommer dock att påverkas av klimatförändringarna i haven och som Edward Allison, professor vid avdelningen för marin- och miljö­politik vid Washingtonuniversitetet i Seattle i USA, utryckte det i söndagens DN: ”Vi utsätter oss själva för enormt stora risker när vi ändrar oceanernas kemi och fysik”. Att på ett hållbart sätt nyttja och förvalta haven är dock en komplex fråga. Haven är i allra högsta grad ett globalt system, men som för att försvåra det hela, täcks av en rad olika nationella och internationella lagar. Dessutom är 64 procent av haven internationellt vatten som ingen är ansvarig för. Nadine le Bris, professor vid Pierre och Marie Curie-universitetet i Paris och ledare för den marina forskningsstationen i Banyuls i Frankrike fortsätter: ”Det är ett problem vid förhandlingarna att så stor del av havet inte hör till något land. De stater som förhandlar ser bara till sitt eget territorium. Men havet tillhör alla och allt levande och är allas ansvar” (http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/klimatet-forandras-aven-under-ytan/).

Regeringar, parlament, forskare, civilsamhället, privata aktörer m.fl. måste därför arbeta tillsammans för att ta fram innovativa lösningar som ger förutsättningar för en hållbar utveckling av all havsmiljö samt se till att dessa implementeras. En god start är att pusha för en implementering av de internationella riktlinjerna för småskaligt fiske. Slutligen, med Agenda 2030 följer att världens länder måste börja agera eftersom det är länderna i sig som tillsammans ska uppnå målen på endast 15 år. Det finns inget utrymme kvar att fördröja utvecklingen. Sverige har tidigare sagt sig vilja vara ett föregångsland för att uppnå hållbarhetsmålen– och särskilt fokus har lagts på just mål nummer 14. Ihop med önationen Fiji har Sverige påbörjat ett samarbete som ska driva på för konkreta resultat vad gäller havsmiljön. Flera länder ska ingå i samarbetet, som även eventuellt resulterar i en separat FN-resolution senare i höst. Det ska bli spännande att följa COP 21 och arbetet framåt med Agenda 2030, samt vilka konkreta åtgärder som tas för att bevara världens oceaner, hav och marina resurser och se till att de nyttjas och förvaltas på ett rättvist och hållbart sätt.

2406

Dela

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *