Hög tid att fokusera på ungas situation i fiskesektorn

 

 

Ungdomar (<35 år, def. Afrikanska Unionen) utgör en viktig roll i världens fiskesamhällen, både för länders ekonomi och för en tryggad livsmedelsförsörjning, men också för fiskesektorns överlevnad. Minskande fiskbestånd till följd av överfiske och otillräcklig förvaltning, liksom bristande politiskt fokus och resurser riktade till ungdomar, har dock gjort att många flytt kusten för att istället söka mer lukrativa arbeten i stadsmiljö. Ofta utan någon större framgång. För att vända denna trend måste något göras, och det nu. FNs nya globala hållbarhetsagenda lyfter behovet av att inkludera ungdomar i var och ett av de 17 målen för att nå det övergripande målet om en hållbar utveckling till år 2030. Under FNs havskonferens i New York i juni detta år så lades även en rad frivilliga åttaganden fram med fokus på just ungdomar kopplat till mål 14 (havsmålet). Ytterligare ett steg i rätt riktning är FAOs Internationella riktlinjer för ett hållbart småskaligt fiske (antogs 2014), vilka trycker på vikten av att främja alla – män, kvinnor, pojkar och flickor – i fiskeriförvaltning och policy för ett mer inkluderande och jämställt fiske. Att det finns en internationell hållbarhetsagenda och riktlinjer som lyfter ungdomar är jättebra och viktigt, men hur ser det ut i verkligheten, på nationell nivå? Tar Kenyas nya fiskepolitik hänsyn till ungdomar? Finns det några pågående initiativ? Riktas det resurser till arbetet för att förbättra deras situation?

För att lära oss mer om detta och om ungdomars behov och utmaningar i fiskesektorn så anordnade Naturskyddsföreningen, tillsammans med samarbetspartnern CANCO, en workshop i Mombasa, Kenya. Under fyra dagar träffades ungdomar och vuxna från lokala fiskeförvaltningsgrupper (Beach Management Units, BMUs), representanter från regeringen och fiskeriverket, forskare och andra NGOs för att utbyta information och erfarenheter, bidra till generationsöverskridande kunskapsöverföring och diskutera hur ungdomar bättre kan integreras och lyftas i Kenyas fiskesektor och fiskepolitik.

Vad som blev tydligt under veckan är att det finns en lucka i informations och kunskapsöverföring mellan generationer inom BMUs, men också mellan BMUs och myndigheter. Särskilt de unga i fiskesamhällen lyfte att de sällan får ta del av viktig information, att de vuxna inte delar med sig av sin kunskap och att de ofta känner sig åsidosatta i beslutsfattande processer. Att ingen lyssnar på dem. Den äldre generationen menade dock att det är upp till de unga att ta för sig, att hjälpa till i samhället, och att inte bara ”sitta och leka med sin telefon”, utan istället använda den till något vettigt som att på egen hand söka efter information. Överlag uttryckte både unga och äldre workshopdeltagare att myndigheter, såsom fiskeriverket, måste bli bättre på att besöka fiskesamhällen så att de fattar välgrundade beslut och riktar resurserna rätt. Efter en vecka full av livliga diskussioner, blandade med fältbesök och övningar, så mynnade dock workshopen ut i en gemensam förståelse kring vikten av att lyssna på varandra,  inkludera allas behov, intressen och kunskap,  och det faktum att alla behöver dra sitt strå till stacken (såväl ungdomar, äldre, NGOs och myndigheter) för att säkerställa ett hållbart fiske.

”Jag ska personligen ta på mig rollen som rådgivare åt de unga. Det är tydligt att vi måste dela med oss mer av vår kunskap och också främja utbildning av unga ledare – det är trots allt de som är framtiden och som ska ta över en dag” (äldre fiskare i Malindi BMU).

 

 F.v. Agnes Furaha Kahindi (24 år), Saumu Tabo Nasoro (35 år), Joseph Ngala Karisa (24 år). 

Ungdomarna som deltog under veckan var mycket nöjda efter avslutad workshop.

”Genom att få träffa representanter från fiskeriverket och regeringen så fick vi en ökad förståelse för internationell och nationell fiskepolitik, och att det faktiskt finns särskilda fonder och ”trainings” för oss ungdomar i fisket. Det visste jag inte innan” (Agnes, 24 år).

”Jag fick veta att regeringen faktiskt har gett båtar och fiskeutrustning till en del BMUs. Jag ska bli bättre på att delta i informationsmöten när dessa anordnas för det är ju då jag har möjlighet att få reda på såna här saker och också påverka de beslut som fattas. Nu ska jag lära mig simma så att jag också kan använda båt och fiska på djupare vatten. Om fem år vill jag äga min egen båt och fiskeutrustning så att jag kan vara chef över för mig själv” (Saumu, 35 år).

”Det var intressant att åka på fältbesök och se hur ungdomar gör på andra plaster längs kusten, t.ex. odlar fisk, vilket vi kan ta med oss hem. Efter att ha sett och lärt mig mer om vattenbruk så är jag fast besluten att starta en egen fiskodling i min by. Nu vet jag ju vem jag ska kontakta på fiskeriverket för att få hjälp. Mitt mål är att bli ledande inom vattenbruk. Om jag inte har en egen dröm, då kommer jag bara ingå i någon annans dröm” (Joseph, 24 år).

Förutom dessa former av kapacitetshöjande aktiviteter, vilka är en viktig del av Naturskyddsföreningens arbete för starka fiske- och kustsamhällen, så driver vi politiskt påverkansarbete inom EU och internationellt för en fiskepolitik som tar hänsyn till det småskaliga fisket och vilken baseras på mänskliga rättigheter, jämställdhet, demokrati och hållbarhet.

Här kan du läsa mer om Naturskyddsföreningens havsarbete:

https://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/hav

Och våra globala samarbeten:

https://www.naturskyddsforeningen.se/om/globala-samarbeten

Dela

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *