Politik + konsumenttryck = mer eko

Surga Ram, Naval Kishor Sharma och de andra böndernas ansikten är fårade efter många år i den stekheta solen. Här i Chomu på landsbygden utanför Jaipur i Rajasthan i nordvästra Indien blir det uppemot 50 grader varmt under sommarmånaderna och det regnar sällan. Nu på vintern är det bra mycket kallare och jag huttrar i det mörka konferensrummet som vi träffas i.

Jag har kommit hit med George Cheriyan och hans kollegor på Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation CUTS – Consumer Unity & Trust Society – som arbetar för konsumenträttigheter med särskilt fokus på den fattiga befolkningen. Vi är i Chomu för att besöka ett statligt center för jordbruksforskning som genom utbildningar och rådgivning stödjer regionens bönder. I centrets konferensrum träffar vi några av de bönder som kommer hit för att testa sin jordkvalitet, få hjälp med analys av skadeinsekter och få råd om hur problemen ska avhjälpas.

George liten

George Cheriyan arbetar med ProOrganic på CUTS

Några av bönderna har också medverkat i CUTS projekt ProOrganic och varit delaktiga i Naturskyddsföreningens globala initiativ Green Action Week. Projektet syftar till att öka medvetenheten om fördelarna med ekologisk produktion och riktar sig både till konsumenter och producenter.

Bönderna berättar om sina erfarenheter med ekoodling. Naval Kishor Sharma, som i det här sammanhanget är storbonde med sina 40 hektar åkermark, ställde om sin gård till ekoodling för 8 år sedan. Med yviga gester berättar Surga Ram om hur han i samma veva själv blev inspirerad att ställa om när han besökte en ekogård närmare Jaipur. Han visar mig bilder på sig själv framför den första grödan han började odla ekologiskt: sockerrör. Detta slutade han ganska snart med eftersom det inte fanns någon marknad för sockerrör i området, men gick vidare med andra grödor.

Surga Ram liten

Surga Ram funderar över vad som ska hända när hans barn tar över ekogården

Nu är hela gården ekologisk, han har en liten biogasanläggning och arbetar mycket med kompostering. Han är nöjd med sin ekologiska produktion. Såväl jorden som djuren och människorna mår bättre, säger han. De andra nickar instämmande.

Surga Ram är ändå lite bekymrad. Snart ska hans barn ta över gården och de verkar inte vilja gå i hans fotspår. Den ekologiska odlingen kräver fler arbetstimmar som man inte får betalt för på marknaden. Ingen av gårdarna är certifierade, det är krångligt och dyrt. För konsumenten blir det svårt – för att inte säga omöjligt – att veta att just Surgas grönsaker är ekologiska.

George Cheriyan säger att det finns en efterfrågan på ekologisk mat, inte minst i städerna, men att producent och konsument inte når varandra. Certifieringsfrågan är viktig, men det saknas också fungerande distributionssystem.

– Det behövs en tydligare signaler från beslutsfattarna som underlättar för bönder att ställa om och nå marknaden, säger han. Även om det gjorts en del satsningar från regeringshåll så är budskapet på det stora hela tvärtom. Kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel är fortfarande kraftigt subventionerat. Ekoböndernas insatsmedel är dyra.

Men som representant för en konsumentorganisation är det självklart att George tror på en stark konsumentmakt och han är övertygad om att konsumenternas efterfrågan på ekomat är central för att det ska ske en förändring.

– Se bara på produktionen av ekobomull i Rajasthan, säger han. Att 70% av den går på export till Europa handlar ju bara om att konsumenterna efterfrågar den där. Det trycket behövs!

Dela

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *