5 snabba frågor: David Kihlberg – projektledare med hopp om modernt boende

Bo modernt? Är det verkligen en fråga för Naturskyddsföreningen? Ja, faktiskt, om vi tittar bortom det där med ”ljust och fräscht” och tittar på hur boendet hushåller med energiresurser. Det kan handla om vilka apparater man väljer att köpa och använda i hushållet, men ännu viktigare är att det kan handla om hur själva huset är byggt, och varifrån energin kommer. Det här handlar Naturskyddsföreningens projekt ”Moderna boendet” om, och projektledare för det är David Kihlberg.

Hej David! Du är ju projektledare för projekt ”Moderna boendet”. Dessutom är du relativt nyanställd på rikskansliet. Hur kommer det sig att du började jobba här och varför är du intresserad av just energifrågor?
Klimatförändringarna är verkligen vår tids största utmaning, och det är bråttom. Även om jag inte äter kött, bara köper begagnade kläder och möbler, cyklar och reser kollektivt så känner jag att jag vill göra mer, och bidra till de stora samhälleliga förändringar som måste ske. På Naturskyddsföreningen finns den potentialen. Och energi är naturligtvis en av de viktigaste klimatfrågorna, ska vi kunna dra ner utsläppen av växthusgaser till nästan noll till år 2030 som Naturskyddsföreningen vill måste vi både minska vår energianvändning och ställa om energisystemet till 100 % förnybart illa kvickt.

Det låter ju som en bra sak att passa på att bygga energismart när man ändå bygger nytt eller ska renovera. Vad finns det för hinder som gör att Naturskyddsföreningen behöver göra ett projekt kring det?
I Sverige används idag en tredjedel av all energi i våra bostäder. Det finns ett enormt kunnande i att bygga och renovera för en kraftigt minskad energianvändning, men trots det så bygger och renoverar vi ofta inte alls så bra som vi borde. Hus som ska stå i kanske hundra år läcker energi till kråkorna. Det beror på flera saker, som bristande kunskap, svag lagstiftning och dålig lönsamhet. Den dåliga lönsamheten är i vissa fall inbillad, ofta baserad på kortsiktigt tänkande, och inte minst grundad på att det som är samhällsekonomiskt lönsamt inte alltid är så lönsamt för den enskilda fastighetsägaren. Därför vill vi försöka visa dels varför det är så viktigt att tänka långsiktigt när vi bygger och renoverar, och dels visa att det faktiskt är lönsamt om vi räknar samhällsekonomiskt. Med rätt styrmedel hoppas vi kunna lösa upp knutarna så att fastighetsägarna får incitament att renovera energismart, utan att det ska innebära kraftiga hyreshöjningar för de boende.

Har Naturskyddsföreningen några allierade som vill samma saker?
Ja det är många som tycker som oss. Byggbolagen påpekar ofta att de gärna bygger och renoverar mer energisnålt om de bara får chansen, och att det inte alls är speciellt mycket dyrare. Framförallt inte om man tar hänsyn till att energipriserna kommer att stiga i framtiden. Många kommuner ställer också egna hårda krav på energieffektivitet, och det byggs och renoveras för fullt på vissa håll. Men trots att det är väldigt många som håller med oss händer det förvånansvärt lite i stor skala. Vi hoppas kunna ändra på det med vårt projekt!

Det här med att göra det lönsamt för människor att producera egen el är också intressant. Vad krävs för att få fler att hjälpa till med elproduktionen?
I flera av våra grannländer blir det allt vanligare att producera sin egen el med exempelvis solceller eller vindsnurror. Men i Sverige går den utvecklingen långsamt. En nyckelfråga för oss i projektet är att vi vill att den som själv producerar el får möjligheten att leverera sitt överskott ut på nätet (det är det som brukar kallas nettodebitering av el). Tänk att du har solceller på taket som soliga dagar eller när du är på semester producerar mer el än du använder. Då skickas den ut på elnätet och används av någon annan. Andra dagar räcker din egen produktion inte till. Nettodebiteringen innebär att du bara betalar och skattar för det netto du själv använder. Det ökar viljan att investera i egen elproduktion. Det här systemet finns i exempelvis Danmark, men inte i Sverige. Många med oss arbetar nu för att regeringen ska ändra den lagstiftningen.

Vad tror du projektet har uppnått när det är slut?
Vi har bestämt oss för att fokusera på detta i ett år nu. Att förändra politik och lagstiftning på ett år är naturligtvis svårt, men eftersom detta är frågor som har diskuterats väldigt länge så finns det redan mycket bra vi kan utgå från, och många processer att påverka. Intresset för energieffektiva bostäder är verkligen enormt nu, och med vår satsning ska vi nog kunna ge det ytterligare en rejäl skjuts framåt. Vi ska skriva en rapport om hur man skulle kunna lösa de ekonomiska hindren vid miljonprogramsrenoveringarna med hjälp av nya styrmedel, och ska samtidigt försöka övertyga våra politiker om att detta måste ske. Vi jobbar för att byggnormerna, alltså lagkraven på byggnader, ska skärpas och har där redan fått regeringen att erkänna att byggnormerna idag faktisk inte duger. För bara någon månad sen hävdade de att kraven var bra som de är! Vi hoppas också kunna öka medvetenheten om vilket enormt energislöseri som våra bostäder står för idag, helt i onödan eftersom tekniken och kunnandet att bygga och renovera bättre finns sedan länge.

Kommentera

6 thoughts on “5 snabba frågor: David Kihlberg – projektledare med hopp om modernt boende

    • Tack Johan! Mycket relevant det du skriver om kWh/m2 eller kWh/capita. Frågan är om lagstiftningen (byggnormerna) går att utformas på det viset? Det är nog två separata frågor som jag ser det. Annars kan man ju vända på det och säga att vi inte behöver bygga/renovera lika energisnålt om det flyttar in en person extra. Naturligtvis ska en fastighet ha så bra energiprestanda som möjligt, sen är det en annan minst lika viktig diskussion hur vi ska förhålla oss till vår allt större boyta, med den resursanvändning det innebär.
      Har du själv några tankar kring hur och när kWh/capita kan ersätta/komplettera kWh/m2?

      • Det finns ju nackdelar även med att räkna per capita. Ska man få ner sin energiförbrukning per capita men vill bo kvar i samma hus, ja, då får man ju skaffa fler barn 🙂 – Men alla de barnen har ju förstås en massa annan miljö- och klimatpåverkan under sin livstid.

        Nu tror jag visserligen att det i praktiken skulle vara ganska få som skulle skaffa fler barn bara av det skälet (fast man vet aldrig vad folk gör ifall man reglerar med ekonomiska eller lagtekniska styrmedel), men ändå… jag tror att det är vettigt att ha med även den aspekten i resonemanget.

      • Ja, jag ser det helt klart som ett komplement, kWh/m2 måste fortfarande användas. Men om jag ska ta ett exempel så tycker jag att kriterierna för hållbart byggande och hållbara stadsdelar (som administreras av Swedish Green Building Council) bör kompletteras med kWh/boende. Det går att räkna på i förväg genom att byggaren anger hur många personer lägenheter är beräknade för, och även som kontroll i efterhand genom att räkna hur många personer som faktiskt har bosatt sig i huset/området. Detta kan ge smarta planlösningar och andra boendeformer (kollektiv o liknande) en skjuts. Att vi pratar mer om kWh per boende gör också ytsnålt boende till en självklar del av en hållbar livsstil. 

Kommentering är stängd.