Allt torrare kring Medelhavet

I rött och orange visas områden runt medelhavet som har haft avsevärt torrare vintrar under perioden 1971-2010, jämfört med 1902-2010.

Det är vårvinter i Madrid, marken är snustorr, hela landskapet går i brunt. Här har knappt regnat på tre månader. Nätterna är klara och ökenkalla, dagarna ovanligt varma för årstiden. Normalt är vintern den tid på året då den spanska högslätten får sin mesta nederbörd, som fyller på grundvattenreservoarerna inför den torra sommaren. Men i år, liksom flertalet vintrar de senaste åren, har vinterregnen uteblivit. Inte på sjuttio år har det regnat så lite på den Iberiska halvön under vintern, i centrala Spanien bara en tiondel av den normala nederbörden.

Bönderna oroar sig nu för hur det ska gå med skördarna i sommar. Vattenbristen riskerar att bli extra svår i år och bilden är likartad över stora delar av medelhavsområdet. Tio av de tolv torraste vintrarna runt Medelhavet har inträffat de senaste tjugo åren, enligt en studie av den amerikanska vädertjänsten, NOAA. Det är förändringar som inte kan förklaras av enbart naturliga variationer. Enligt NOAA ligger mänsklig påverkan av klimatet bakom mer än hälften av den ökande torkan i regionen. Den observerade ökningen av torrperioder på vintern överensstämmer också väl med vad som visats i datorsimuleringar av det framtida klimatet i en varmare värld.

Madridborna har ett talesätt ”nueve meses de invierno, tres meses de infierno”, nio månaders vinter, tre månaders helvete, som väl beskriver klimatet i den spanska huvudstaden. Frågan är om centrala Spanien överhuvudtaget kommer att vara beboeligt på sikt. Sahara förväntas ta ett skutt över havet och skapa ett alltmer ökenlikt klimat i stora delar av medelhavsområdet, kanske redan så tidigt som 2050. Sommartemperaturerna kan väntas stiga till över 50 grader som mest. Medelhavsregionen är kanske den del av världen som kommer att drabbas hårdast och snabbast av torka, och det har sannolikt redan börjat hända. Sollägenhet i Spanien, någon?