Energieffektiviseringsdirektivet är inget hot mot den svenska industrin

Svensk Energi kritiserar idag det nya förslaget till energieffektiviseringsdirektiv som vi skrev om igår. Bland annat hävdar man att det föreslagna taket för primärenergianvändning blir ”en ekonomisk tvångströja för ekonomin” eftersom ekonomisk tillväxt i form av ökad produktion i industrin och nyetablering av företag inte skulle ”få komma till stånd”. Svensk Energi hänvisar vidare till siffror som cirkulerat och som skulle innebära en minskning av den svenska primärenergianvändningen med 116 TW, vilket man jämför med att det är ”Mer än all fjärrvärme i Sverige. Majoriteten av all el i industrin”.

Dessa påståenden från Svensk Energi är missvisande av flera orsaker.

För det första är inte tillväxt med nödvändighet kopplad till ökad energianvändning. Själva tanken med direktivet är ju att det ska leda till energieffektivisering som är just ett sätt att frikoppla tillväxt från energianvändning. Industrin använder ungefär lika mycket energi idag som 1970 trots att produktionen är avsevärt högre.

För det andra finns det fler sektorer än industrin som kan vara med och bidra till minskningen av energianvändningen.

För det tredje kan en minskning av primärenergianvändningen dessutom lika gärna ske i produktions- och distributionssystemet och därmed över huvud taget inte ”drabba” industrin. Primärenergianvändningen inkluderar bland annat förluster i kärnkraftverk, vilka uppgick till 108 TWh 2010 enligt Energiläget 2011.

Det finns alltså ingenting i Svensk Energis kritik som belägger att energieffektiviseringsdirektivet behöver medföra stora svårigheter för svensk industri.

Anna Wolf
sakkunnig energi på Naturskyddsföreningen

Fotnot: EU:s effektiviseringsmål gäller primärenergianvändningen vilken består av den totala slutliga energianvändningen i olika användarsektorer, energiförluster, användningen till utrikes sjö- och luftfart och användning för icke-energiändamål. Den totala energianvändningen år 2010 uppgick till 616 TWh. Av detta utgjorde den totala slutliga energianvändningen inom industri-, transport- och bostadssektorn 411 TWh. Resterande del, 205 TWh, utgjordes av förluster, användning av oljor för utrikes transporter samt användning för icke-energiändamål (Energiläget 2011).

I Energimyndighetens rapport kan man även läsa: ”Sedan 1990-talet har den totala energianvändningen uppgått till omkring 600 TWh. Variationerna mellan enskilda år kan exempelvis bero på konjunktursvängningar och kalla vintrar. Utvecklingen skiljer sig åt mellan de olika sektorerna. Industrin använder ungefär lika mycket energi i dag som år 1970 trots att produktionen inom industrin är avsevärt högre i dag.”

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.