Felet är hur IPCC har hanterat misstagen

Diskussionen om FN:s klimatpanel (IPCC) forsätter. Idag i Svd. Misstag har begåtts men det är inte det stora problemet utan framför allt hur misstaget har hanterats. Det brukar vara så med mediedrev – att det ofta inte är den felaktiga handlingen i sig som till sist står i fokus utan hur olika personer agerar när fel uppstår. IPCC har agerat klumpigt och bör vara mycket mer proaktiva när kriser uppstår.

IPCC borde förstås gått ut direkt och kommunicerat felaktigheterna när det gäller hur snabbt Himalayas glaciärer kan smälta. Man borde ha gjort en poäng av att det faktiskt var en forskare i arbetsgrupp 1 inom IPCC (de som behandlar de grundläggande sambanden mellan utsläpp av växthusgaser och temperaturökning) som upptäckte felet i ett dokument från arbetsgrupp 2. Istället läckte tydligen nyheten ut i media och de själva kom i försvarsposition.

Skeptiker och klimatförnekare vädrar förstås morgonluft men argumentationen är mycket märklig, vilket jag fick erfara i Agenda i söndags. Att fel upptäcks i forskarvärlden är ett tecken på att forskarna själva är de bästa kritikerna av olika underlag och att forskning ständigt självsaneras i den pågående process där argument och tidigare teorier ständigt prövas. Detta sker ju i all annan forskning också. Poängen är att alla underlag är offentliga och att det går att spåra källmaterialet som i det här fallet. Att det då upptäcks ett fel i alla de tusentals artiklar som tillsammans bildar den 60 cm höga rapportstapeln som utgör IPCC fjärde rapport är i sig ingen katastrof för trovärdigheten, särskilt inte när det handlar om att förutse hur ett specifikt område påverkas av klimatförändringarna.

Däremot kan det vara värt att uppmärksamma att den grundläggande frågan, om i vilken grad vi människor påverkar temperaturökningen på klotet, har legat fast alltsedan den första IPCC rapporten som kom redan 1993. Den fjärde och senaste rapporten förstärker bara denna bild och som nu är än mer vetenskapligt stabil.

Styrkan i IPCC är att arbetet bygger på tusentals oberoende forskare med olika artiklar som tillsammans utgör den bästa samlade kunskapen vi nu har att tillgå när vi skall ta beslut om utsläppsminskningar. Att hyckla IPCC för att inte vara ofelbar blir därför ett slag i luften.

Men förbättringar kan givetvis göras. Man bör utesluta källor som inte har genomgått vetenskaplig granskning eftersom det ökar risken för felaktigheter. I arbetsgrupp 1 som behandlar klimatkänsligheten är detta redan praxis om jag inte har missförstått det hela.

Sist men inte minst skall vi också komma ihåg att det vetenskapliga symposium som ägde rum i Köpenhamn våren 2009 visade att IPPC:s fjärde rapport snarare har underskattat än överdrivit problembilden. IPCC har t ex inte tagit med några tröskeleffekter som kan uppstå när t ex mängden vita solreflekterande områden minskar på klotet som en följd av mindre och färre glaciärer eller att metangasutsläppen kan öka dramatiskt om permafrosten i tundran släpper. Det är märkligt. Faktiska observationer visar också att grönlandisen smälter snabbare än de värsta scenarierna enligt IPCC och havsnivåhöjningar följer de värsta prognoserna. Så min skepticism handlar snarare om att problem sannolikt är större än vad vi hittills trott. Men klimatfrågan handlar i grunden om att bestämma sig för en riskfilosofi. Hundra procentigt säkra kommer vi att vara den dag när vi redan spelat bort möjligheterna att göra något åt problemet. Så vi får agera i ”viss” osäkerhet. IPCC säger med 90% säkerhet att det är människans som är huvudorsaken till den globala temperaturökningen – så varför chansa med hela klotet som insats. Och när vi vet att fattigdomsbekämpning och flera miljöproblem som dålig luftkvalitet, övergödning m m kan lösas samtidigt om vi minskar utsläppen av växthusgaser är det inte så mycket att tveka om. Och att det därtill oftast är lönsamt att investera i energieffektivisering och oljeoberoende borde få den mest inbitne skeptiker att försvara en ambitiös klimatpolitik. Så låt oss lämna käbblet och fokusera på att minska utsläppen av växthusgaser nu!!!

Kommentera

22 thoughts on “Felet är hur IPCC har hanterat misstagen

  1. Hej Svante!
    Eftersom det är så många som använder de forskare och vetenskapliga undersökningar som finns med i IPCC:s rapport i väldigt svepande beskrivningar som ex du skriver här ovan \”Styrkan i IPCC är att arbetet bygger på tusentals oberoende forskare med olika artiklar som tillsammans utgör den bästa samlade kunskapen\” skulle jag vilja fråga var du har fått det ifrån? Jag har nämligen räknat de forskare som finns med som referenser i \”Science basis\”, dvs WG1 och de är totalt 811 forskare. Jag kommer att fortsätta min lilla undersökning men ser ju redan nu att många vetenskapliga arbeten inte alls handlar om hur CO2 påverkar atmosfären utan om ex solens effekt, molnbildning eller aerosoler påverkan etc och de kan ju inte sägas utgöra den vetenskapliga stommen för att människan är orsaken till värmeuppgången under 80-90-talet. Sedan finns det ju också forskare som ex Svensmark upptagna och det är ju bra att hans arbete tas med men han kan ju knappast sägas ingå i de tusentals, ja de där tusentals som alltså i själva verket är 811.
    Jag tycker att det viktigaste i den här frågan är att hålla ifrån sig svepande beskrivningar och undvika överdrifter, så därför undrar jag varifrån i din uppgift om tusentals kommer?

  2. I och med det sanslöst kritiklösa anammandet av AGW-sagan från SNF, WWF, Greenpeace, Folkvett, papperspressen har mitt förtroende för alla dessa organisationer sjunkit långt under noll.
    Den vidriga skrämselretoriken för att skoja av folk sina besparingar skämmer ut i stort sett alla så kallade miljöinstutioner. Ta bara WWF:s skojeri med de stackars isbjörnarna, ta SNF:s dillerier om smältande Himalyaglaciärer. Glaciärer av hundratals meters tjocklek skulle alltså smälta på 25 år! Trots temperaturer långt under noll.

    Och det världssvältframkallande etanolstödet, framdraget på grund av miljöetablissemangets lobbande. Ett stöd till en åtgärd som inte alls minskar utsläppen av den ogiftiga, nyttiga gasen CO2. Kvicksilverlampor, energigrödor som förödar åkermark med sitt gytter av rotrester. Vad kommer den sanslösa CO2-skräcken leda till härnäst?

    Att gräva ned gasen kostar 30% av oljans energiinnehåll, att släppa ut partiklar i atmosfären och i haven kommer naturligtvis att försämra luft och vatten. Men dessa idiotidéer har på fullaste allvar förts fram på grund av nämnda CO2-fobi.Att skicka upp speglar som ska reflektera bort solljuset tillhör samma kategori.

    2-gradersmål, och temperaturmål i vilken riktning som helst, det är ju rena farsen! Vilket politiskt parti sänker världstemperaturen bäst? Lita på mig säger Fredrik (eller Mona) vi i moderaterna fixar världstemperaturerna. Nästa steg: Politiker och Naturskyddsföreningar anpassar temperaturerna efter demokratiskt framröstade gradtal lokalt i varje land på jorden.

    För min del är det slut med uppskattning och tacksamhet för stödtörstiga så kallade miljöorganisationer. Några pengar blir det definitivt inte heller från mitt håll.

    Tack för ordet

  3. Hej! Svante.
    Jag såg dig och Maggie i Agenda och jag har sett inslaget fler gånger på SVT-Play. Du fick mycket mer tid till förfogande än Maggie och ändå framstår du som totalt okunnig. Maggie är en skärpt tjej som vet vad hon talar om, du har inte skuggan av en chans i en debatt med henne. När du hela tiden upprepar att den globala uppvärmningenm går fortare och fortare till och med mycket fortare än IPCC:s värsta förutsägelser, så framstår du nästan som en hysterisk, lögnare. Ge dig inte in i fler debatter om klimatet, du klarar inte det.
    Med vänlig hälsning. Bim.

  4. Jag vet att du kastades in i sista sekund och inte fick riktig tid att förbereda dig. Faktum kvarstår: det finns betydligt fler fel än \”Himalayagate\”. Det är också så att en hel del av det s.k peer-review materialet granskas av en mindre krets på 10-20 personer som i sin tur har rollen som lead-author. Jag har bakgrund som \”klimatforskare\” (det finns egentligen inget som heter så). Det är inga som helst porblem att för varje alarmistiskt påstående hitta en peer-review artikel som pekar på motsatsen. Dessa peer-review artiklar (\”apokryfer\”) kommer inte med i IPCC-rapporterna eftersom de då inte bidrar till bilden av den antropogena påverkan man försöker bevisa. Det är nämligen det uttalade uppdraget för IPCC. INTE att sammanställa forskingsläget på ett neutralt sätt. Jag har följt klimatforskningen sedan mitten av 80-talet. Jag anser mig ha fog för att hävda att det går inet att dra några somhelst slutsatser i dagsläget. AGW är en arbetshypotes och det förväxlas ofta med en vedertagen, oemotsäglig sanning. Faktum är att man i tysthet skriver ned klimatsensitiivteten för CO2 fö varje år som går. Det betyder att modellerna, som är grunden för ALLA policies, är felaktiga och helt värdelösa. Inget av detta hade gjort något eftersom vetenskapen brukar räta upp sig efter ett tag. Problemet är det enorma resurs-slöseri och felfokusering som du just nu applåderar. Det finns verkliga miljöproblem. De räcker mer än väl.

  5. Tack för ett jättebra inlägg! Tråkigt med en del hårda ord i tidigare kommentarer, men bloggkommentarer är ju inte representativa för allmänhetens åsikter. IPCC: s roll i klimatdebatten är ganska märklig – ingen annan vetenskapsinstitution har väl sån mediehype omkring sig. Håller helt och hållet med Svante om att de därför måste bli betydligt bättre kommunikatörer. Vi har allt att vinna på att sluta bränna fossila bränslen, oavsett vilka effekter klimatförändringarna får – helt exakt kommer vi aldrig att veta det i förväg, lika lite som nåt annat. Som skeptikern sa – ”Men tänk om vi får friskare barn, bättre tillgänglighet, oberoende, minskat energislöseri och välmående hav och ekosystem helt i onödan!”

  6. Hej Svante A

    Inte för att jag vill hälla salt i såren, men ovanstående kommentarer har (tyvärr) helt rätt.

    Dom vetenskapliga beläggen för att CO2-halten skulle kunna orsaka mätbara klimatförändringar har alltid varit spekulativa och skakiga. Och dom har bara blivit svagare. Inte tvärtom!

    Och pratet om olika alarm (isbjörnar, glaciärer, stormar, (ant- och)arktisk is, färsvatten, öriken) är samtliga vilda spekulationer eller tom helt felaktiga. Och dessutom i stort sett omöjliga att hänföra till CO2. Alltså även om den hypotsen skulle hålla.

    Pratet om \’tipping-points\’ är ännu värre scare-mongering. Det finns öht ingen vetenskap som belägger något av det du hoppas på där. Snarare är då en förestående istid som kan påbörjas om några 10-, 100- eller 1000-tals år en större fara. Men även den (man skulle kunna säga \’tipping point:en\’) kan ingen förutsäga.

    Lena K har vidare rätt om antalet forskare (fast hon är onödigt försiktig). De forskare som verkligen tror att CO2-hypotsen håller är inte alls så många. Och de som gör det baserat på egen forskning är ännu färre.

    Vad alla andra tror, eller skulle vara övertygade om har du ingen aning. De har inte tillfrågats, och de skulle hur som helst också bara yttra en åsikt. Samma sak med alla dessa vetenskapsakademier, de har varken frågat eller tagit reda på, bara skrivit ett mötesprotokoll.

    Och ytterligare en sak som man blir riktigt trött på är snacket om att bara \’kliamtforskare\’ skulle få yttra sig. Sådant får man ofta höra från just icke forskare (klimat- eller ej). Och den invändningen är totalt trams (förutom allt som oftast ett präktigt självmål)

    Naturvetenskaplig forskning bygger väsentligen alltid på samma sorts metodik. Och om man bryter mot hur sådan bedrivs eller dess resultat beläggs och/eller framställs blir bristerna tydliga för alla som orkar läsa.

    Och det är där den sk klimatforskningen är: Den har (trots decennier och stora resurser) inte lyckats belägga sitt mest centrala antagande bättre. Utan tvärtom, stödet för hypotesen har bara blivit svagare …

    Och sedan en tid vet vi ju dessutom att en del av dessa stöd har varit felaktiga och tom förfalskade …

    Varför tror du sådant skulle behövas för ngt som tusentals (eller iaf några 100) forskare menade vore ställt utom allt tvivel, Svante?

  7. Hej!

    Tyvärr, mitt förtroende för IPCC är i botten! Senaste spiken i kistan var \”misstaget\” att inte erkänna att Antarktis växer. Se Watts up-bloggen.
    Och sedan läste jag Peabodys petition till ERA – med många väldokumenterade exempel på hur vissa ledande personer inom IPCC systematiskt har politiserat i stället för att driva vetenskap.

  8. Det är tråkigt att debatten blivit så onyanserad att det verkar vara antingen svart eller vitt i den här frågan. Antingen är IPCC ofelbara eller kan man förkasta decennier av forskning. Det är naturligtvis beklagligt att det förekommit fel i data och att källkritiken stundtals varit något tveksam – precis som sker ibland inom alla forskningsområden. Och det hade naturligtvis varit lättare om alla hade varit överens, men det finns nog knappast en enda fråga där det råder fullständig konsensus inom vetenskapen.

    Trots allt, vare sig det är 4000 vetenskapsmän och kvinnor som står bakom eller 60 och även om modellerna inte kan anses representera verkligheten till 100% så kvarstår faktum att det är det bästa underlag vi har för beslutsfattande i dag. Och besluten måste fattas idag. Om vi helt förkastar vår tro på vetenskapen för att det förekommer brister, vilket det gör – det är jag medveten om som har bakgrund från energiforskningen – vad ska vi då fatta våra beslut på för grunder?

    Vi kan ägna debatten åt verbal pajkastning och att bolla argument om huruvida Himalayas glaciärer smälter långsammare än förmodat eller Grönlands glaciärer smälter fortare osv. Vi kommer aldrig bli 100% säkra (i alla fall inte förrens det är försent). Så för mig handlar det, vilket Svante mycket riktigt påpekar, om risktagande. Ska vi vara 100% säkra innan vi agerar? 90%? 80? Var går gränsen för vilka chanser vi vill ta med framtida generationers liv och hälsa som insats? Jag anser att det är en enkel ekvation, särskilt med tanke på att vi inte sätter något på spel genom att agera så länge vi håller kursen rätt och ser till att undvika problemskiften.

    Tack för ordet!

  9. Anna Wolf
    Att vi skulle överge alla fosila bränslen och kärnkraften för att rädda planeten via CO2 är bara en grön, fullständigt orealistisk dröm. Det låter sig helt enkelt inte göras. Det visar bara på okunnighet och det kan man inte bygga sin politik på. Vi måste ha mycket bättre på fötterna innan vi ställer om hela grunden för vårt sammhälle. Vem har bestämt hur många % säker AGW:teorin är?

  10. Bra sagt, Ulrika och Anna.
    Dessutom, energieffektivisering! Ren och skär galenskap att tro att vi behöver all den energi som vi förbrukar.

    Bim: \”Att vi skulle överge alla fos[s]ila bränslen och kärnkraften för att rädda planeten via CO2 är bara en grön, fullständigt orealistisk dröm.\”

    Nej, det är en realistisk dröm och framför allt fullkomligt nödvändig. Att säga något annat visar bara på okunnighet och går inte att bygga politik på.

  11. Jonas N
    Nej, naturligtvis inte! Men jag anser inte att hela den vetenskapliga forskning som ligger till grund för besluten är missuppfattningar pga vissa felaktigeter. Enligt min uppfattning har ännu ingen seriös forskning kommit upp med någon trovärdig teori som bevisar motsatsen.

    Bim: jag måste hålla med Kristoffer här. Det är nog helt enkelt nödvändigt och därför också fullt möjligt. Betänk bara vilken omställning av systemen männinskan på kort tid lyckats mobilisera i historiska situationer när man varit nödd och tvungen – som tex under andra världskriget.

  12. Anna Wolf
    Jag tror att du kanske missuppfattar vad som kritiseras vilket alltså inte är forskningen i sig utan hur den har sammanställts av IPCC. Sedan är det ju mycket möjligt att det har forskats extra mycket med fokus på att försöka bevisa AGW i några år, det vet inte jag, men det spelar ingen roll för sådant jämnar ut sig med tiden. Kommer någon med en hypotes så kommer någon annan att försöka falsifiera den förr eller senare.
    Nej det handlar som sagt var om hur IPCC fungerar och inte minst tror jag att man bör se över hur deras uppdrag egentligen ser ut.

    Från om vi skall agera ändå handlar lite om samma sak som att IPCC inte fungerar. Om du ex skall köpa en bil och du får bara köpa EN bil under hela din livstid. Så kommer du till fabriken för att hämta ut den beställda bilen som står där på parkeringen. Den är mycket snygg utanpå med kromade lister och säten i skinn. Men när du frågar verkmästare om den kommer att ta dig från punkt A till punkt B så säger han;
    -Njae, vi vet inte hur motorn fungerar riktigt och bromsen är vi också osäkra på. Men vi tror att det skall fungera till 901% sannolikhet.

    Skulle du köpa den bilen?

    Nej naturligtvis inte, du skulle skicka tillbaka ekipaget och säga;

    -Gör om, gör rätt!

    Mvh
    /Lena

  13. Egen rättning

    \”-Njae, vi vet inte hur motorn fungerar riktigt och bromsen är vi också osäkra på. Men vi tror att det skall fungera till 90% sannolikhet.\”

  14. Tyvärr Anna Wolf. Du får nog läsa på. Vindkraften är så otroligt ineffektiv så det är omöjligt, och något annat alternativ i stor skala finns inte ännu. Jag har inget emot att hitta någon bra energikälla, men av helt andra skäl än klimatet.

  15. Jag tycker det verkar som att IPCC sammansatts på ett märkligt sätt. I media har det till en början framställts som att IPCC varit en panel av ledande klimatforskare. Det har senare framkommit att panelen är politiskt tillsatt grupp, som har till uppgift att sammanställa forskning som pekar på att människan påvekan ökar medeltemperaturen på Jorden. Det är lite märkligt sätt att arbeta.
    Tycker dock att fokus är lite för mycket på om det skett en uppvärmning eller ej, och för lite tal om uthållig hushållning av resurser. Kol, olja och gas är ändliga resurser, och de kommer att ta slut förr eller senare. Samma sak gäller Uran, så även kärnkraft är inte uthålligt på sikt. Vi behöver ha en energiförsörjning som är förnyelsebar, och som innebär så lite störningar av natur som möjligt.
    Dessutom finns en massa säkerhetspolitiska aspekter med kol, olja, gas och Uran. Dessa naturresurser finns inte i alla länder, och övriga länder hamnar då i beroende av de länder som har resurserna. Se bara hur beroende Centraleuropa är av den ryska gasen, eller hur oljeinkomster används i länder som Saudiarabien och Förenade arabemiraten.
    Jag tycker också att klimatdebatten handlar för mycket om koldioxidutsläpp. Koldioxidutsläppen är visserligen till volymen de största bland växthusgaserna. Men det är varken den mest klimatdrivande gasen, eller den som ökar mest. Metan är värre. Och till skillnad från koldioxid, som tas upp av växterna, så finn inget motsvarande för Metan, så gasen bara ökar.

  16. Lena: Men det är ju precis det jag vill säga – jag går inte i försvar för IPCCs organisation eller egentligen för hur det vetenskapliga systemet är uppbyggt alls eftersom det finns många brister över lag i peer-review processen och i beroendesituationen mellan forskare och vetenskapliga tidskrifter osv. Det jag säger är att jag inte tycker vi kan förkasta flera decenniers forskning pga de misstag som uppdagats och att det systemet, om än ofelbart, vi har i dag är det bästa tillgängliga underlag för beslut som finns. Angående din liknelse med bilen finner jag den lite tveksam eftersom det saknar ett alternativ… Om det nu inte finns någon som erbjuder en bil och kan garantera att det till 100% alltid fungerar (vilket det knappast gör i verkligheten idag, och folk köper bilar ändå – tro det eller ej) – hur ska jag agera då? Och vad är den verkliga motsvarigheten till liknelsens \”inte köpa någon bil\” undrar jag?

    Om vi tar en annan liknelse i stället: vi sitter alla på ett skepp. Plötligt ropar någon – \”hjälp, vi kör in i en bergvägg\” Nästan alla är överens, utom två personer som tror att det bara är en molnbank och hävdar: \”nej, vi kan inte ändra kurs när vi bara är 90% säkra på att vi kör in i en bergvägg, dessutom har vi aldrig lagt om kursen åt det hållet förut så det kommer aldrig att gå…\” Hur skulle du agera då? Nåja, nog med liknelser – låt oss prata om vad det här faktiskt handlar om istället!

    Angående din kommentar BIM, så finns det nog olika åsikter i den frågan också…. Och om vi nu ska väga andra för- och nackdelar med olika energislag så kan man tillägga till Carl Svenssons inlägg att det även finns andra miljömässiga argument mot fossila bränslen, bla utsläpp, vattenanvändning och påverkan på ekosystem vid kolbrytning och oljeutvinning. Vilka fördelar ser du egentligen med dessa bränslen? På vilket sätt anser du de mer effektiva än tex vindkraft? Jag hävdar inte på något sätt att det finns något energislag som är utan miljöpåverkan (därför menar jag att den allra viktigaste omställningen är mot energieffektivisering, både genom att införa ny teknik och genom beteendeförändringar) men jag tycker ändå att de förnybara energislagen har övervägande fördelar både ur ett klimat- och resursperspektiv och när det gäller många andra miljöproblem och naturvärden.

  17. Anna Wolf
    Fast det handlar inte om att förkasta vetenskapen utan att förkasta den sammanställning av vetenskapen som IPCC har gjort. Det är IPCC som är bilen med snygg utsida men mindre snygg insida. Uppdraget handlar om att ta reda på om människan har orsakat värmeuppgången under 80-90-tal och vad vi i så fall skall göra åt det, inte att ta reda på hur klimatet på jorden fungerar. Jag tycker alltså att uppdraget är något fel från början.
    Ju mer jag tittar in i vad som egentligen står i WG1 ju tveksammar blir jag. Sedan kommer det ju nya rön hela tiden och det här pusslet får läggas om precis som vilken vetenskap som helst, det är inget märvärdigt med det. Jag skulle alltså vilja påstå att den här vetenskapen är alldeles för ung för att vi skall kunna dra några säkra slutsatser, framför allt är det svårt att fatta drastiska beslut på dessa grunder.
    Ett exempel på ett drastiskt beslut är att sprida ut tusentals vindkraftverk över vårt land. Det är ju en utmärkt idé att ta lärdom från andra som har gjort det här exprimentet och misslyckats. Här i vårt land är det värre en ex Kalifornien eftersom de inte fungerar i kall väderlek.
    Ett exempel på en icke drastisk politik (som jag ser det) är att tänka att vi skall ha en tryggad energiförsörjning som fungerar i alla väder och att vi skall sträva efter att bli självförsörjande i Sverige. Det är väl något som de flesta skulle kunna ställa sig bakom skulle jag tro.
    Kärnkraft med ny teknik som kan använda upp den gamla generationens avfall så att den reduceras till i princip ingenting är kanske en bra och framkomlig väg?
    Om jag skall vara helt ärlig så är jag mycket glad för att IPCC nu äntligen börjar synas i sömmarna för det är just det här som har behövts länge. Det är först nu som nya kunskaper och rön också kan få sin plats och människor kommer förhoppningsvis inte längre acceptera att man endast tar med de vetenskapliga rapporter som passar in i det pusslet som IPCC har velat lägga, vi vill ju ha den sanna bilden (så långt det är möjligt) eller hur?
    Så jag säger fortfarande, gör om, gör rätt! Därmed inte sagt att vi inte skall göra något alls under tiden men jag tror att det är viktigt att få bort mytbildningen kring IPCC så att vi så småningom får fram bättre beslutsunderlag.

  18. Ja, det tar tid att diskutera för och emot. Hur länge ska vi diskutera och hänga upp oss på felaktigheter i IPCCs rapport?
    Om en 3-gradig höjning av temperaturen riskerar, märk väl, riskerar, att utplåna en stor procentandel av växter och djur och får mäktiga Amazonas att krackelera, är det värt risken?
    Jag menar: Om det är 50% risk att du blir överkörd när du går över en gata, går du då?

Kommentering är stängd.