Kärnkraftens subventioner oroar riksdagsledamöter

Det faktum att kärnkraften föreslås fortsätta vara subventionerad i strid med energiöverenskommelsen har fått några tappra riksdagsledamöter att gå mot den partipiska som viner när Centerpartiet nu överger sin kritiska inställning till den farliga och onödiga kärnkraften.

Detta motstånd inom borgerligheten skapar osäkerheter inför riksdagens väntade beslut om kärnkraftsutbyggnad, vilket – fullt förväntat – får kärnkraftskramarna att fara ut med nya felaktigheter. Vissa påstår nu att skadeståndsansvaret skulle vara detsamma för kärnkraft som för annan industri. Det är helt fel.

För kärnkraft är skadeståndsansvaret idag begränsat. Det är det inte för annan industri. Så här skriver exempelvis den statliga utredning som föregick de nya lagförslagen (sid 361):

”Exempelvis gäller ett obegränsat skadeståndsansvar för dammolyckor, kemikalieolyckor och för skador som orsakats av el-, fjärrvärme- eller gasdistribution. Däremot är ansvaret begränsat för oljeutsläpp till havs.”

Nu föreslår både utredningen och regeringen ett obegränsat skadeståndsansvar. Ett sådant finns sedan tidigare för anläggningsinnehavare i exempelvis Finland, Tyskland och Schweiz.

Det är givetvis bra att regeringen nu äntligen vill införa ett obegränsat skadeståndsansvar även i Sverige, men i praktiken är betydelsen begränsad. Det beror på att regeringen samtidigt begränsar kravet på de garantier som kärnkraftsindustrin åläggs i lag att lämna (exempelvis genom försäkringar eller borgensåtagande). Trots att en olycka kan kosta avsevärt mer begränsas detta garantibeloppet till 12 miljarder kronor.

Därmed uppfylls inte kravet i energiöverenskommelsen att kärnkraften inte ska subventioneras.

Kommentera

3 thoughts on “Kärnkraftens subventioner oroar riksdagsledamöter

  1. Personangrepp är aldrig trevligt Micke… epitet lika så. Tur nu då att \”kärnkraftskramare\” är något jag inte tar illa upp av utan gärna omfamnar. 😉

    I vilket fall som helst är ditt argument en ren pappersprodukt som handlar om att mörka det faktum att kärnkraften ger miljardbelopp till staten varje år, medan de \”miljövänliga\” alternativ som SNF förespråkar har mer utsläpp i ett livscykelperspektiv än kärnkraften, och ger enorma mängder skattepengar till privata företag och intressen bara för att ens komma till projektstart. Detta försöker du dölja genom att ta upp \”garantibelopp\” och luddiga skrämselspöken om ofantligt dyra olyckor. Men igen faller det hela på att när man jämför med andra verksamheter så ställer du inte samma krav på dem.

    Som till och med du själv konstaterar kommer obegränsat ansvar att införas, och med detta är större delen av ditt argument ogiltigt. Argumentet att bara för att garantibeloppet inte är oändligt så innebär det subventioner finnar jag meningslöst och, igen, en del av en dubbel bedömningsstandard. Vilka garantibelopp har exempelvis avsatts för att täcka upp för Luleås eller Umeås utplånande i en dammolycka? Kan du svara på det Micke?

    Du säger inte ens att det är fel med att staten tar topprisker (vilket är ett av nationalstatens huvudsyften), utan du försöker istället att peka finger och påstå att detta – enligt din tolkning – inte var 100.00% vad de fyra regeringspartierna kom överens sinsemellan.

    Ditt svar osar snarstuckenhet, pappersargument och nit-picking. Jag får en känsla av att du ihärdigt försöker täta sprickorna i fasaden medan grunden för ert kärnkraftsmotstånd håller på att rämna.

    Jag är för min del övertygad om att ditt sätt att argumentera, i kombination med SNF’s låsning i kärnkraftsfrågan, skadar föreningen. Ni borde låta er granskas kritiskt, och böja er för att världen ändras, så att ni inte behåller åsikter som knappt ens var relevanta för 30 år sedan, och som absolut inte har någon rationell vetenskaplig förankring i 2010-talet och framöver.

  2. Självklart är kärnkraften subventionerat så länge inte kostnader för ansvar för olyckor måste och kan tas tas fullt ut av industrin. Det hade aldrig blivit någon kärnkraft om inte inte industrin friats från ansvaret för olyckor genom nationell lagstiftning och internationella konventioner.

    Mikael Karnerfors med sina okritiskt kärnkraftsentusiastiska vänner tror inte det kan bli en olycka eller att en olycka ändå inte ger några allvarliga konsekvenser. Därför att det inte egentligen fråga om en subvention.

    Mikael Karlsson har rätt om subventionerna. Dessutom är det inte konstigt att Naturskyddsföreningen inte förespråkar en energiteknik som inte är långsiktigt miljömässigt hållbar. Hur kan denna självklarhet ge upphov till så många upprörda överord?

    Men, det är klart att Mikael Karnerfors inte förstår detta. Utan bara kan upprepa mantran om att kärnkraft är mest miljövänligt och att det inte kan bli några olyckor som ger några egentliga effekter. Och att kärnavfallsfrågorna är lättlösta och redan fixade. Och att kärnvapenspridning inte har något med civil kärnkraft att göra. Och att uranbrytning knappt ger några miljökonsekvenser. Vänta bara — snart går han igång med utsagor om att även om det kan finnas några små problem med dagens kärnkraft så kommer de att lösas med de fina nya kärnkraftsreaktorer som kommer om 20-30 år.

    Så förutsägbart — och så fel.

  3. Ord, ord och överord.
    Tror inte ens Karnerfors förnekar att det tekniskt sett kan ses som en subvention, men åter igen (http://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikael/2010/02/24/karnkraftens-subventioner-fortsatter/#comments), vad är problemet med det om kärnkraften med råge betalat sin premie genom effektskatten på drygt 4 miljarder per år? Och så länge som vindkraften får statligt stöd?
    Är det så att Johan Swahn avsiktligt bollar, liksom Mikael Karlsson, med dessa siffror eftersom de inte har så många andra siffror kvar att vifta med? Varför göra en så stor sak av ett hypotetiskt fall av subvention men samtidigt blunda för ett faktiskt fall av detsamma? Ja just det, god mot ond var det.

    Johan Swahn uppmanas att räkna efter hur många kärnvapen som USA och Sovjet sprängt innan de lyckades bygga kärnkraftverk för civil elproduktion. Är det inte dags att släppa myten om kärnvapenkopplingen? Annars får vi hålla vindkraften ansvarig för vikingarnas härjningar, de utnyttjade nämligen samma fysikaliska princip.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.