Mer tjänster bra för miljön

Tjänstedebatten har blivit en het valfråga. Det är bra. Men då menar jag inte primärt diskussion om det skall vara RUT-avdrag eller satsning på vården och skolan, utan om mängden tjänstekonsumtion totalt sett.Det är en miljöfråga.

Den grundläggande frågan är hur vi till exempel ska kunna minska utsläppen av koldioxid i takt med ökade inkomster. Vad kan vi då konsumera i framtiden? ”More of the same” funkar inte även om vi köper allt miljömärkt. Vi måste förändra vårt konsumtionsmönster i grunden genom att öka konsumtionen av immateriella tjänster i utbyte mot varor och på sikt byta konsumtion mot ökad ledighet. Men det är inte så lätt när beskattningen styr i motsats riktning. Varorna importeras allt mer, vilket innebär att de ofta utförs med låg lön, svaga miljökrav och mycket låg skatt på arbete. Dessutom går produktionen av varor ofta att rationalisera på ett sätt som inte är görligt när det exempelvis gäller effektivisering av omvårdnad av människor. Det går till exempel inte att byta blöjor hur snabbt som helst.

De olika förutsättningarna mellan vissa tjänster och varor gör att styckpriset på varorna ofta sjunker snabbt i jämförelse med de mer personalintensiva tjänsterna. Det är därför många utav oss har prylar på vinden, källare, sommarstugor mm. samtidigt säger vi oss inte ha råd med fler lärare i skolan eller köpa arbetsintensiva tjänster – om det inte görs svart vill säga! Vi har inte optimalt konsumtionsmönster varken välfärdssynpunkt eller miljösynpunkt. Vilket gör att vi både kan få ökad välfärd och minskade utsläpp genom att reformera skattesystemet.

Tjänstedebatten visar på ett grundläggande fel – skatten på arbete (och primärt immateriella tjänster) är för högt i relation till varorna. Och det är just när man byter ut varor till förmån för immateriella tjänster som de stora klimatförtjänsterna uppstår.

Enligt Statens offentliga utredningar från 2005 är utsläppen av växthusgaser mer än dubbelt så hög om man konsumerar ”varor” än om man konsumerades ”tjänster” för samma mängd pengar. Skillnaden är förstås ännu större om man går ifrån att konsumera biltransporter till att köpa ”tjänster” – då minskar utsläppen med 18 ton för varje konsumerad miljon som byter konsumtionsinriktning. Till detta kan läggas att den offentliga konsumtionen i Sverige är idag mindre varuintensiv än en privata, så utsläppen är dubbelt så hög för privat konsumtion jämfört med offentlig i generella termer.

Lösningen på tjänstedebatten är att sänka skatten på både offentliga och privata tjänster. Och då är sänkt arbetsgivaravgift en bra strategi eftersom det gör både vården, skolan, kulturen, och städjobben billigare. Till viss del kan skattesänkningen säkert vara självfinansierat genom att fler människor kommer i arbete och den resterande delen kan med fördel finansieras med ökade miljöskatter som ändå måste till för att få ett mer korrekt pris på utsläppen. Helt enkelt skatteväxling för ökad välfärd och minskad klimatpåverkan. Idémässigt tycks alla partier nu vara överens om att detta är den rätta medicinen men vilka partier kommer att visa på de konkreta åtgärdsplanerna inför valet. Spännande att dagens tjänstedebatt är igång men låt oss sätt den i ett större och intressantare perspektiv.

Kommentera

3 thoughts on “Mer tjänster bra för miljön

  1. Att konsumera tjänster kan möjligtvis vara mindre skadligt för miljön än att konsumera varor. Med vissa förbehåll, och på kort sikt.

    Men om vi nu ska ändra våra konsumtionsmönster, ska vi då inte passa på att konsumera MINDRE överhuvudtaget?

Kommentering är stängd.