Skrota utsläppsöverflödet, Anders Borg!

Ännu en dag av förhandlingar. Det känns inte som det tänder till. Det mals på i olika grupper och det är många. 70 stycken totalt. Ibland är tystnad ett gott tecken, att förhandlarna jobbar metodiskt, men jag tror inte det är faller för tillfället. Det går helt enkelt trögt.

Märkligt kan man tycka. Klimatkonferensen har fått extremt ”goda” förutsättningar för att agera. Extrema oväder som stormar, översvämningar och torka runt om i världen, även i USA. Och en världsbanksrapport som bekräftar att världen just har en färdplan för fyra graders temperaturökning.  Vad kan man begära av tydliga signaler. Kanske har många, den främsta exemplet  är EU, inte varit förberedd på det ökade tryck i klimatfrågan som nu åter syns i tidningar och TV. Det är kanske det viktigaste med klimatmötet så här långt, att det ger anledning till en global folkbildning om vad vi faktiskt håller på att ställa till med. Ett krig med oss själva där många miljoner får sätta livet till!

Lyssnade idag på Irlands tidigare president Mary Robinson, en oerhört kraftfull talare som nu organiserar tidigare världspolitiker för att agera för mänskliga rättigheter och mänsklig utveckling. Hon var inte nådig i sin kritik av dagen politikers ovilja att lösa problemet. Utvecklingen är fullständigt oacceptabel och hon vädjade om än hårdare opinionstryck. Klimatfrågan handlar om miljontals människors liv upprepade hon med eftertryck. Jag blev både berörd och vred!

Situationen är som sagt paradoxal. Det har lagts så mycket tid på olika handelsmekanismer – att kunna handlar med utsläppsrätter och investeringar i klimatprojekt  (så kallade CDM projekt ) för att olika aktörer ska slippa att göra utsläppsminskningar själva, i namnet av att de skall agera kostnadseffektivt.

Det tragikomiska är att alla dessa marknader håller på att havererar. Luften går ur dem. De finns knappt några köpare av dessa utsläppsminskningar. Utbudet av utsläppsrätter och även CD- projekt är stort men efterfrågan är mycket svag. Följden blir att priset blir extremt långt. Varför? För att länderna har utlovat så små utsläppsminskningar, att det inte behöver köpa något på klimatmarknaden. Staterna fixar sina mål ändå och det finns, som jag skrev om igår, till och med överskott av de utsläppsrätter som staterna äger (AAU:s) .  Skälet är att de har agerat bättre än de vågat tro (eller att oljepriset har ökat mer än de trott och att den ekonomiska krisen har sänkt utsläppen ). Samma är det med företagen. De har fått mer utsläppsrätter än de behöver och marknaden för utsläppsrätter har nästan kollapsat.

Egentligen är det här positiva nyheter. Det har i princip inte varit billigare att minska utsläppen i EU än nu och därför man ska passa på att skrota utsläppsrätter. Och därför borde förstås Sverige stödja Storbritanniens försslag att skrota 1.7 miljarder utsläppsrätter i EU. Varför kan inte Sverige stödja detta förslag, Anders Borg? Och varför kan inte Sverige skrota sina egna nationella utsläppsrätter? Anders Borg måste också ta sitt klimatansvar! Det är inte ok att missa denna unika möjlighet i den allvarliga situation som världen står inför!

Annars var dagen fylld av möten med våra samarbetspartners från Nepal och Kambodja som arbetar med skydd av skog, journalister, näringslivsfolk , andra miljöorganisationer och rådgivare till Lena Ek!