Solenergi för alla

Våra partners Movimento dos Atingidos por Barragens (MAB) jobbar med energifrågor i Brasilien där hela 85 % av all elproduktion kommer från vattenkraft! ”Underbart” säger den klimatsmarta, eller hur var det nu?

Problemet med vattenkraft är att det har en negativ inverkan på de lokala och regionala ekosystemen. Vattenreservoaren skapar stora konstgjorda sjöar som tvingar människor i området att flytta och lägger under sig mängder av skog. Skog som annars kan binda koldioxid och därför minska utsläppen. Det går faktiskt att se hur de artificiella sjöarna breder ut sig på kartor (använd exempelvis google maps zoomfunktion) över Brasilien, där det redan idag finns cirka 2 000 installerade vattenkraftverk!

Visa större karta

De annars harmoniskt ringlande floderna spricker på sina ställen upp likt åderbrock längs landskapet där de trängt in i dalgångar och annan mark. Det är ett tydligt tecken på att ett vattenkraftverk blockerar vattenflödet och minskar vattentillgången för människor och natur nedströms.

Visa större karta

Ironiskt nog har de lokala grupper som drabbas ofta inte råd att köpa elektriciteten som produceras från vattenkraften vilken istället går till exportindustrin och andra köpstarka företag och individer.

MAB har vuxit fram ur det behov som finns i Brasilien för att bekämpa utbyggnad av vattenkraftverk i landet och ersätta den med miljövänligare och socialare alternativ. Som en del av detta arbete har de publicerat en kortfilm som visar hur den enskilde kan konstruera en egen solvärmeanläggning för uppvärmning av vatten. Denna kostar endast 10 % av en konventionell solcellsanläggning, är enkel att konstruera och erbjuder ett billigare alternativ till uppvärmning av vatten än vad el gör. Anordningen är således inte bara bra för att minska utsläppen av växthusgaser utan kan också förse lokalbefolkningar med ett billigt och lättillgängligt energialternativ. Sådana här lösningar är väldigt viktigt för att bekämpa energifattigdomen världen över, framförallt då nationella policys och utvecklingsplaner missgynnar lokalbefolkningen.

Titta gärna på filmen för att se hur de praktiskt går tillväga för att konstruera denna enkla solvärmeanläggning.

httpv://youtu.be/bPRbF8kB4YQ

Om er portugisiska är lika dålig som min kan du, om du ser filmen på YouTube, aktivera textningen genom att markera CC-symbolen i det nedre högra hörnet. 

Kommentera

2 thoughts on “Solenergi för alla

    • Hej

      Kul att du tycker det var intressant.

      Det är svårt att jämföra vattenkraftens konsekvenser mellan Sverige och Brasilien då bland annat socioekonomiska, kulturella och ekologisk förhållanden är annorlunda. Den negativa påverkan som den svenska vattenkraften har berör främst ekosystemen och den biologiska mångfalden. Bland annat har verken negativa konsekvenser för olika fiskarters vandringsleder och andra djur och växter påverkas av det onatruliga vattenflödet som verken ger upphov till.

      Många utvecklingsländer, inklusive Brasilien, är beroende av flodsystemet på ett annat sätt. Det finns ofta grupper som är livnär sig på flodsystemets naturresurser och ibland också folkgrupper som identifierar sig med den lokala miljön, däribland flodsystemet. De negativa konsekvenserna får därmed ofta en annan karaktär, där människoliv kan stå på spel.

      Jag vill med detta inte påstå att de svenska vattenkraftsverken är bra utan det finns mycket att jobba på. Exempelvis behövs fiskvägar användas och underhållas i större utsträckning än vad de görs idag.

      När vi ändå talar om ”svensk” vattenkraft vill jag understryka att vi, i form av den svenska staten, faktiskt är med och finansierar utbyggnaden av vattenkraft i utvecklingsländer också. Ett sådant exempel är Rampurverket i Indien, vilket i och för sig är en fråga som förtjänar ett eget blogginlägg. Kortfattat så handlar det i alla fall om att Sverige genom en multilateral fond köper utsläppsrätter från verket (ett så kallat CDM-projekt). Det rör sig om ett storskaligt vattenkraftverk, trots att den Svenska staten har en policy som säger att den inte ska stödja sådana här projekt på grund av dess negativa sociala och miljömässiga konsekvenser, och trots att våra samarbetspartner i Indien och lokalbefolkningen har kritiserat projektet.

      Som du märker vill jag inte svara ja eller nej på din fråga, det vore att förenkla ett komplext problem. Slutsatsen med mitt svar är väl att kontexten måste beaktas och att jag inte tycker att de negativa konsekvenserna kan likställas. Jag hoppas också att diskussionen om Rampurverket breddar perspektivet om hur svenskt agerande påverkar andra delar av världen. Det var kanske inte svar på din fråga, eller var det kanske det!? Hursomhelst, jag hoppas att det här svaret har gett dig en lite större insikt att bilda din egen uppfattning.

      Vänligen,

      Daniel Arnesson

Kommentering är stängd.