Hur ska vi mäta klimatutsläppen?

Olika utsläppssiffror ställs ofta mot varandra, något som även blev tydligt i årets valrörelse. Har Sverige egentligen minskat sina utsläpp med 23% mellan 1990 och 2013 som den officiella statisktiken säger eller är utsläppen egentligen mycket högre? Till den officiella klimatrapporteringen redovisas enbart produktionsutsläpp i landet och dessa ligger till grund för nationella åtaganden i de globala klimatförhandlingarna. Ett problem med detta sätt att redovisa utsläpp uppstår dock när ”decoupling” debatteras.  Detta begrepp innebär att utsläppen kan frikopplas från ekonomisk tillväxt och Sveriges sjunkande koldioxid per BNP över tid har ibland använts för att hävda att detta är möjligt. Många kritiska röster har dock höjts mot detta ensidiga sätt att mäta utsläpp och menar att hela vår konsumtion måste beaktas och att man därför inte kan hävda att decoupling uppnåtts. En lösning på detta problem som förts fram är att istället mäta de konsumtionsbaserade utsläppen, det vill säga hur mycket utsläpp ett lands invånare ger upphov till globalt. Mer om Sveriges konsumtionsutsläpp finns att läsa i vår Klimatmaxa-rapport och i  Naturvårdsverkets rapport om konsumtionsutsläpp.

 

Dessa och andra frågor diskuterades idag på ett intressant seminarium på Fores. Medverkade gjorde bland annat Glen Peters, senior research fellow vid norska forskningsinstitutet Cicero, Anders Wadeskog, statistiska centralbyrån och Linda Sahlén Östman, miljöekonom, Konjunkturinstitutet. Glen Peters började med att redovisa hur konsumtionsbaserade utsläpp beräknas och hur säkra de är. Han menar att det är ungefär samma tillförlitlighet som för de produktionsbaserade utsläppen om man jämför olika källor. För Sverige gäller att våra importerade utsläpp faktiskt är större än våra inhemska. Vad gäller styrmedel för olika typer av utsläpp konstaterade Glen Peters att konsumtionsbaserade styrmedel skulle vara mer effektiva både ur miljöperspektiv och ekonomiskt perspektiv. Problemet med dem kan vara att det riskerar att slå hårt mot utvecklingsländer och därför kan upplevas som orättvisa.

I paneldebatten diskuterades bland annat att det är viktigt att inte glömma att det är samma utsläpp vi talar om. Det är alltså inga nya utsläpp som tillkommit utan summan av alla globala utsläpp är samma oavsett om man räknar konsumtions- eller produktionsutsläpp – det är ett annat sätt att skära i redovisningen. Linda Sahlén Östman från konjunkturinstitutet tryckte på att problemet inte är att vi mäter fel saker utan att det saknas globala styrmedel. Även om konsumtionsutsläpp kan vara ett intressant komplement kan de inte ersätta produktionsutsläppen som mått, dels finns inget standardiserat sätt att mäta och dels är det inte säkert att det accepteras lättare av alla länder. Även om hon höll med övriga paneldeltagare om att osäkerheterna kanske inte spelar så stor roll om man pratar om trender över tid tryckte hon på att de blir mycket viktiga om vi ska utforma styrmedel, som exempelvis skatter, runt dem. Alla i panelen var eniga om att det bästa styrmedlet vore ett globalt pris på CO­2 som skulle innefatta alla utsläpp och förhindra olika typer av läckage. Att styrmedel på konsumtionsbasis visat sig mer effektiva och kanske behövs beror på att klimatpolitiken är så fragmenterad globalt – vissa länder har handelssystem, vissa har koldioxidskatt men oftast endast i vissa sektorer, samtidigt som de flesta inte har några styrmedel alls. Linda konstaterade sedan, mycket försiktigt, att gränsjusterande åtgärder kan vara motiverade i en situation med mycket olika klimatpolitik globalt, men bara som en ”second best solution”.

Inga revolutionerande slutsatser framkom ifrån dagens diskussion, men en viss enighet verkade råda i frågan om att konsumtionsbaserade utsläpp visserligen inte kan ersätta de produktionsbaserade i de globala klimatförhandlingarna men ändå kan vara ett viktigt komplement för att spåra läckage, identifiera drivkrafter bakom utsläpp och hjälpa till med att formulera kraftfulla styrmedel.

Not: seminariet kommer att finnas tillgängligt på Fores webbplats från och med onsdag

Kommentera

2 thoughts on “Hur ska vi mäta klimatutsläppen?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.