Kött, klimat och energipolitik, del 1

Att vår höga konsumtion av animaliska livsmedel är ett stort klimatproblem har nog inte undgått någon. Men hur illa är det, vad kan vi göra åt det och hur hänger egentligen köttkonsumtion ihop med energipolitiken? Det tänkte jag svara på i en serie inlägg här på bloggen. Idag börjar vi med klimatpåverkan.

Många källor till utsläpp

Maten vi äter påverkar klimatet på flera sätt. Dels handlar det givetvis om koldioxid från fossila bränslen som används till traktorer, uppvärmning av bondgårdar, transporter, förädling, tillagning och så vidare. De här utsläppen utgör i de flesta fall en mycket liten del av ett livsmedels klimatpåverkan. Produktionen av konstgödsel förbrukar dock stora mängder fossila bränslen. Men ännu större är utsläppen av framförallt metan och lustgas från markanvändningen, dels genom utsläpp som uppstår vid plöjning av mark och vid användningen av gödsel, dels i samband med expansionen av jordbruksmark, vilket ofta orsakar stora utsläpp i samband med avskogning eller dränering av mark. Metan och lustgas är betydligt mer potenta växthusgaser än koldioxid.

Djuruppfödning är resurskrävande

Alla ovanstående utsläpp uppstår givetvis oavsett om det är vegetabilier eller djurfoder som odlas. Men eftersom djuren som äter fodret använder det mesta av energin själva behövs det många gånger mer foder för att framställa en portion animalier än om vegetabilierna direkt hade blivit mat till människor, vilket gör djuruppfödning till ett väldigt ineffektivt sätt att producera mat till människor.

Dessutom så påverkar själva djuren klimatet. Idisslare (kor och får) har en matsmältningsprocess som skapar stora mängder metan, som sagt en mycket potent växthusgas. Det gör dem till riktiga klimatbovar.

Betesdjur

Djur äter ju inte bara foder, utan många kor och får betar också. Det är miljömässigt betydligt bättre än att de äter foder. Framförallt gäller det naturbetesmarkerna, som har hög biologisk mångfald och inte lämpar sig till annan livsmedelsproduktion. Det är dock en liten del av alla djur som betar på sådana marker. Och även betesdjur i Sverige behöver ju äta foder en stor del av året när de står inomhus. Någon ”klimatneutral” animalieproduktion finns inte, även om naturbetesdjur är viktiga för att uppnå andra miljömål än klimat. Naturskyddsföreningen värnar därför dessa. Betesmarker kan också bidra positivt genom kolinlagring i marken, men den inlagringen är som regel allt för liten för att kompensera för utsläppen.

Stor variation i klimatpåverkan från olika livsmedel

Hur ser då klimatpåverkan från olika livsmedel ut? Diagrammet nedan ur vår nya rapport Det subventionerade köttet visar utsläppen från en rad olika livsmedel, uppdelade på metan, lustgas och koldioxid.

Utsläppsdiagram ur köttrapporten

 

Idisslarna (kor och får) sticker ut. Tredje värst här är flygfraktade grönsaker. Det gäller dock ovanliga extremfall, som regel står transporterna för en mycket liten del av klimatpåverkan från livsmedel, varför det är viktigare att titta på produktionens utsläpp.

Nya siffror förstärker bilden

Sedan siffrorna i diagrammet ovan togs fram har dock kunskapsläget förändrats lite. Växthusgasernas klimatpåverkan räknas om i koldioxidekvivalenter (CO2e) för att de ska kunna jämföras med varandra. Ett kilo CO2e har alltså alltid samma klimatpåverkan som ett kilo koldioxid, sett över 100 år. Metan och lustgas påverkar klimatet betydligt mer än koldioxid, och i den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC ändrade de värdet för metan från 25 till 34 CO2e. Ett kilo metan motsvarar alltså 34 CO2e. Lustgas motsvarar 289 CO2e (oförändrat av IPCC).

Därför är staplarna för framförallt nöt och lamm högre i diagrammet nedan, som baseras på en färsk rapport från Chalmers och Naturvårdsverket. Klimatpåverkan är alltså ännu högre än vad vi tidigare trodde. Diagrammet nedan redovisar också ett annat sätt att mäta utsläppen, i CO2e per 1000 kilokalorier (kcal). Också då sticker köttet ut som värst ur klimatsynpunkt.

Utsläpp två perspektiv NVV 2015

 

Mycket utsläpp för lite mat

Den här stora skillnaden på utsläpp från olika livsmedel innebär att animaliska livsmedel står för en mycket stor del av klimatpåverkan från vår kost, trots att de står för en ganska liten del av maten vi äter. Diagrammet nedan baseras på siffror från ovan nämnda rapport från Chalmers/Naturvårdsverket, och illustrerar utsläpp och kaloriintag från en svensk medelkost. Animalierna står hos en genomsnittssvensk för en tredjedel av kaloriintaget men tre fjärdedelar av klimatpåverkan. Globalt står animalierna endast för en femtedel av kalorierna, men orsakar större utsläpp än hela transportsektorn!

Växthusgaser och kalorier cirkeldiagram

 

 

Vad det här har för betydelse för de svenska klimatmålen tar vi i nästa inlägg.