En fossilfri fordonstrafik är möjlig

Remissvar är ett sätt för oss att påverka politiskt och i måndags lämnade vi svaret på den stora utredningen om fossilfri fordonstrafik till Regeringen, FFF. Läs hela remissvaret här. Vi hoppas de tar intryck.

Utredningen är ännu en i raden av utredningar med konkreta förslag som en regering snabbt skulle kunna ta till sig om de ville minska utsläppen av växthusgaser. I detta fall transportsektorn. Utredningen är omfattande, över 1000 sidor och en guldgruva för den som vill lära sig mer om transporter. Den visar att det går att nå fossilfrihet, även om den slirar lite på årtalet.

I princip gillar vi förslagen, men skulle gärna se dem skarpare och snabbare implementerade. Vill man raljera lite över utredningen kan man tyvärr konstatera att den i sin tur föreslår ett stort antal nya utredningar. Vi kan inte bara vänta på utredningar längre.

Utredningen har på ett bra sätt analyserat möjliga åtgärder och olika potentialer men vi är mycket kritiska mot att det i stort sett saknas de konkreta åtgärdsförslag som behövs för att kunna uppnå målet om en fossilfri fordonstrafik 2030.

Utredningen borde ha presenterat ett förslag på höjd koldioxidskatt. Förslagen om höjd energiskatt på diesel samt att HVO skattemässigt bör behandlas på samma sätt som övriga biodrivmedel är motiverade. Kilometerskatt för tunga fordon bör införas. Vi stödjer också förslaget om restitution av delar av en höjd dieselskatt för fordon som betalar svensk kilometerskatt liksom att en kilometerskatt på sikt även behöver införas för personbilar.

Bland de förslag som tas upp för ett bonus-malussystem förordas: Införande av ett bonus-malussystem med brytpunkt i systemet till 95 g/km med den största bonusen på 100 tkr för rena elbilar och med den kraftigaste malusen på 100 tkr. Systemets gränser bör regelbundet revideras. Ingen viktdifferentiering i systemet. Supermiljöbilspremien höjs till 70 tkr respektive till 50 tkr enligt förslaget men avskaffas när bonus-malussystemet införs.

Nedsättningsreglerna för bilar med alternativt bränsle ska få fortsätta sättas ned till värdet för en jämförbar fossildriven bil. För 2015-2017 ska dock enbart bilar som släpper ut maximalt 95 g CO2/km vara tillåtna som förmånsbilar. Efter 2017 ska denna gräns skärpas till högst 50 g CO2/km.

Upphandlingskrav i offentlig verksamhet på miljöanpassade fordon bör införas som obligatorium. Förslagen angående eco-innovations, energimärkning av bilar och miljöpremier för tunga lastbilar och bussar behöver utredas ytterligare.

Förslaget om en successivt skärpt kvotplikt är nödvändig och att skärpningen bör fastställas gradvis så att 100 % kvotplikt är uppnått 2030. En prispremiemodell för biobränslen bör genomföras.

En fortsatt befrielse från koldioxidskatt för biobränslen bör gälla ännu en tid. Utredningens förslag till stöd för att påskynda en utbyggd laddinfrastruktur är bra och vi ser även positivt på utvidgade försök med elektrifierade vägar för tunga transporter.

Förslaget att anslå statliga medel till stadsmiljöavtal är mycket intressant förutsatt att medlen till dessa ska tas från infrastrukturens väganslag. Vi stödjer även skärpningar av olika parkeringsregler.

Exploateringar som påverkar regionala trafikflöden, däribland externa köpcentrum, ska miljöprövas av länsstyrelsen liksom att länsstyrelsen ska garantera att mark finns tillgänglig för pendelparkeringar.

Förslaget att befria alternativt drivna tunga lastbilar och elektriska lätta lastbilar från trängelskatt är tveksamt och vi är avvisande till förslaget att alternativt drivna fordon ska kunna utnyttja kollektivtrafikfält.

Förslag för att stödja bilpooler, e-handel, resfria möten, distansarbete kommer att vara viktiga för att minska tranportarbetet liksom åtgärder för att öka kollektivtrafikresandet. Några konkreta förslag finns dock inte.

En förutsättning för att längre och tyngre lastbilar ska kunna övervägas för längre transporter är att lastbilarna konstrueras för drift på elektrifierade vägar.

Ett förändrat reseavdrag bör utredas och göras avståndsbaserat eller helt avskaffas.

Lägre hastigheter bör utredas och överlag införas. Naturskyddsföreningen vill även få till stånd en generell hastighetssänkning i större städer. Föreningen stödjer även idén till bättre hastighetsövervakning genom att fotografera registreringsskylten i stället för föraren.

Härutöver bör regeringen som utredningen föreslår naturligtvis vara drivande i internationella klimatfrågor där skärpta regler är viktiga att snarast få till stånd. Det gäller inte minst frågor om utsläppsrätter i EUs handelssystem, en europeisk koldioxidskatt, regler för fordons avgasutsläpp, regler för biobränsleanvändning och beskattning av flygets och sjöfartens utsläpp.

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.