Öka tempot i klimatarbetet

Idag skriver vi på Newsmill – tillsammans med ärkebiskop Anders Wejryd, Johan Rockström på Stockholm Environment Institute, Lasse Gustavsson på WWF och Christer Zettergren på Röda Korset – att tempot i klimatarbetet måste öka inför klimattoppmötet i Köpenhamn i december.

Forskarnas bild av klimatförändringen blir allt mörkare men samtidigt växer lösningar fram och möjligheterna att hantera problemen förbättras dag för dag. Både dessa trender talar för höjda ambitioner. I det perspektivet pekar vi på att regeringens förslag till klimat- och energipropositioner har alldeles för låga ambitioner och att bättre strategier – baserade på energieffektivisering och förnybar energi – krävs. Självklart ifrågasätter vi Vattenfalls kolsatsningar och öppningen för ny kärnkraft i Sverige, två klart omoderna inslag i den nya svenska energipolitiken.

I juni kommer riksdagens beslut. Då får vi se hur balansen mellan partipiska och ansvarstagande faller ut.

Dela

Kommentera

2 thoughts on “Öka tempot i klimatarbetet

  1. Naturskyddsföreningens ordförande kräver helt riktigt ökat tempo i klimatarbetet, då man nu ser en accelererande global uppvärmning, som bl.a. visar sig i snabbt minskande glaciärer. För Sveriges del förordas energieffektivisering, kraftigt utbyggnad av vindkraft och snabb avveckling av kärnkraft.
    Samtidigt blundar han för de ca 100 TWh fossil energi (olja, kol och naturgas)som används. Det är denna som är den helt dominernade orsaken till växthusgaser från detta land, och det mesta kommer från transportsektorn. Förmodligen är den låga profilen mot petroleumenergin orsakad av att den kommer och behövas som ersättningsenergi när vindkraftverken står stilla(vid svag vind eller vid stark blåst). Fortsätter ledningen för Naturskyddsföreningen sin nuvarande policy, kan man förstå att man vill ha stöd av både Kyrkan och Röda Korset, inför kommande klimatkatastrofer.
    Betydligt mer seriös är artikeln på Newsmill från Kungliga Vetenskapsakademins energiutskott: Kärnkraften självklar del av framtidens energiförsörjning. http://www.newsmill.se/artikel/2009/05/13/karnkraften-sjalvklar-del-av-framtidens-energiforsorjning.

  2. En ny rättighet

    I författarnas värld gör regeringar beslut och länder har mål. Redan här finns en planbyråkrati utan kontakt med verkligheten. Den byråkrati som de förespråkar kan inte minska utsläppen med 90 procent till år 2050. Länderna kan omöjligt snacka sig samman. Dessutom verkar de vara panikslagna.

    Andra har tänkt mer affärsmässigt och föreslagit en internationell fossilskatt kombinerad med stöd till förnybar energi (Wettergren, Beslic, DI den 14 april). En sådan skatt tas ut högst upp i flödet och har stora fördelar jämfört med en nedströms reglering, som med EU:s utsläppsrätter. Inget flöde undgår skatten. Administrationen blir enkel.

    Däremot skulle ett sådant stöd fungera sämre. Tillförda pengar skulle dominera och snedvrida på olika sätt och ge felaktiga beslut. Inte heller skulle det bli en energiprisökning, som med skatten, vilket ger mindre effektiviseringar. Istället behövs ett stöd med skolpengar, som utgår från en resursrätt och närmare bestämt uttagsrätter.

    Kraven på konstitutionell struktur är ungefär samma. Den krävs en styrelse för lagarnas stiftande och denna skulle kunna tillsättas av Kina, Indien, USA, Brasilien, Ryssland, Japan, Tyskland och Storbritannien. Det krävs en oberoende författningsdomstol, vars tillsättning är mer demokratisk. Domstolen tolkar styrelsens lagar, löser tvistemål och straffar länder, ungefär som Högsta domstolen i USA, Europadomstolen och Haagtribunalen, vilket ger en maktbalans. I båda fallen sker mätning vid källan. Tvärt emot det normala tillsätts den dömande makten mer demokratiskt än den exekutiva och lagstiftande.

    Styrelsen säljer uttagsrätterna och tillhandahåller skolpengarna från säg 15 års ålder. Ingen får kontanter. Styrelsen har en egen valuta, som är elektronisk och består av en viss blandning av ett antal större valutor. Den omräknas av gruvor, skolor och elever till aktuell lokal valuta. Där kostnader och priser är låga får eleven mer för pengarna. Skolorna inklusive de etablerade konkurrerar på samma villkor. Många av de etablerade kommer att slås ut. Grundregeln är att diskriminering av skolor och elever inte tillåts. En elev har fri rörlighet. En elev kan utnyttja sin rätt utomlands.

    Styrelsen liknar en centralbank på så sätt att den styr en makrosituation med tillgång och efterfrågan. Styrelsens lag står över ett lands lag. Missnöjda länder, gruvor, skolor, elever med mera får klaga till domstolen, men inte inom uttagna mängder och priser. Styrelsen måste nämligen korrigera för nya omständigheter snabbt och få stabila villkor för investeringar. Lagar och domar verkställs av landets rättsväsen och administration, vilket betyder att den demokratiska domstolen och länderna har den slutliga makten inom det mesta.

    Ett problem kan uppstå om ett land vill styra och driva utbildningen helt själv. Systemets påtryckning består då i att ingen skola får något och att de bästa ungdomarna kan studera utomlands och lämna landet permanent. Tvingande sanktioner skulle bli allt för starkt. Att skolor och elever drabbas är oundvikligt. Ett liknande problem uppstår om gruvor och andra med stöd av regimen gör uttag utan uttagsrätter. I så fall får inget exporteras och uttaget totalt inte vara större än vad som motsvarar landets befolkning. Skolor i ett sådant land får inte skolpengar. Fattigare länder tjänar på systemet. Efterlevnaden blir knappast något problem med de större länderna överens. Nationella intressen dämpas. Världen konvergerar.

    Hur mycket människan påverkar klimatet är okänt. Temperaturökningen har dämpats under de sista åren. Variationerna kan bero på bland annat solvinden och den kosmiska strålningen. Idag är det inte bråttom utan det viktiga är att få ett system som är effektivt, konsekvent och rättvist. Och framför allt som fungerar med en stor minskning och en ändrad livsstil. Det system som EU har och det bakomliggande Kyotoprotokollet gör inte detta. Länderna kan omöjligt snacka sig samman. System med begreppet land är inte användbara.

    Det går att börja i liten skala inom stenkol och brunkol och utbilda där behovet är som störst. Med tiden kan annat fossilt, cementtillverkning, underjordisk deponering och andra växthusgaser än koldioxid ingå. Kanske även andra begränsade resurser. Förutsättningarna för att snabbt komma igång med bindning av kol i mark och skog om det skulle vara nödvändigt förbättras.

    Innan finanskrisen dubblades priset på de viktigaste resurserna. Bland annat på olja, naturgas, stenkol, järn, många metaller, uran, gummi, spannmål och konstgödsel, vilket fick förhållandevis stora följder för fattiga länder. Genom att resurserna ersätter och fördyrar varandra följer priserna varandra. I framtiden kommer priserna att bli mycket höga. Systemet ger en form av marknadsmässig ransonering, som ger vinnare och förlorare och en ekonomisk utjämning. Samarbetande stormakter skapar stabilitet och ger många fördelar. På lång sikt kan den elektroniska valutan göras om till en riktig valuta.

    Alla äger atmosfären lika mycket och därför bör intäkterna fördelas lika. Men det kan knappast göras så. Med skolpengar fås en individuell koppling ändå och en hög effektivitet och bra grund för stora minskningar. Om det behövs omfattas fler bränslen, höjs priset per ton rent kol och utbildas fler. En betydande strypning av det fossila flödet räcker till några års utbildning med en hög utnyttjandegrad i alla länder.

    Växterna lever på koldioxid och ju mer som tillförs atmosfären desto större blir avkastningen i världens jord- och skogsbruk. Sedan industrialismens början har avkastningen ökat cirka 15-20 procent. Mer koldioxid skulle ge ännu mer. Skulle det mot förmodan bli för mycket koldioxid så behövs självklart något som fungerar.

    I modern tid infördes principen om lika rösträtt i USA under president Andrew Jackson på 1820-talet. Med tiden blev det något av en ny världsordning. Så sent som år 1910 i Nordisk Familjebok nämns att ”Jacksons ämbetstid betecknar det stora demokratiska genombrottet på godt och ondt i Förenta staternas statslif”. Motståndet mot förändringar är mer organiserat än förr. En förändring kommer snabbare. Många försörjer sig på klimatreligionen och förnekar att uttömningens följder snart är här.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *