Skydda mer svensk skog för klimatets skull

Alltfler studier visar nu på vilken stor betydelse gamla och ostörda barrskogar på norra halvklotet har som kolsänkor. De boreala skogsekosystemen lagrar med tiden mycket kol i marken och kan behålla kolet i tusentals år. Att skydda mer gammelskog är därför bra för klimatet.

I september i år publiserade SLU-forskarna Micael Jonsson och David Wardle en artikel i den internationella tidskriften Biology Letters som visar gammelskogens positiva betydelse för klimatet. Mot bakgrund av en studie av 30 skogsbeklädda öar i norra Sverige konstaterade forskarna i ett pressmeddelande om studien att ”Nettoeffekten blir att gamla ostörda skogar kan lagra mycket mer kol än yngre skogar tack vare den kraftiga ökningen av kol som lagras i marken”.

Ungefär samma slutsatser men i större skala dras i en ny kanadensisk rapport, ”The Carbon the World Forgot”, som bland annat visar att den boreala skogen är den största landbaserade kolsänkan och att den sväljer dubbelt så mycket kol per ytenhet som den tropiska skogen. Ändå har de boreala skogarna inte alls uppmärksammats lika mycket i klimatdebatten. I Kanada har därför forskare och politiker drivit på för att skydda enorma ytor boreal skog, för såväl klimatets som den biologiska mångfaldens skull.

Kontrasten är stor mot Sverige. Här försöker vissa forskare, skogsnäringen och regeringsföreträdare ge sken av att kalhyggen och ökad intensitet kan motiveras med klimatargument. Det är en klimatfarlig kampanj. Självklart tar växande skog upp kol, men efter avverkning ger ett hygge nettoläckage av koldioxid i ungefär tre decennier, och sedan tar det ytterligare tid för kolinlagringen att kompensera för trettio år av läckage. Det är också så att flera metoder för ökad intensitet är direkt farliga för klimatet; dikning exempelvis ger utsläpp av lustgas som har 300 gånger starkare klimateffekt än koldioxid. Dessutom blir merparten av råvaran från ett hygge någon form av pappersprodukt som mer eller mindre snabbt återigen blir koldioxid.

Det krävs en synvända inom området. Istället för intensifiering bör regeringen satsa mer på långsiktigt skogsskydd. Utöver de i genomsnitt 10 procent av den produktiva skogsmarken nedanför gränsen för fjällnära skogsbruk som vetenskapen visat behöver skyddas för att klara den biologiska mångfalden finns det goda klimatskäl att gå längre, i alla fall om arbetet med energieffektivisering och förnybar energi inte snabbas på avsevärt.

I vilket fall är sänkta anslag till naturreservat dålig miljöpolitik, dålig för den biologiska mångfalden, dålig för klimatet – och därmed dålig för människan.

Dela

Kommentera

One thought on “Skydda mer svensk skog för klimatets skull

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *