Nu skyller Carlgren även på Afrika i klimatfrågan

Miljöminister Andreas Carlgren brukar inte vara sen att skylla ifrån sig i klimatfrågan genom att peka på utsläppen från Indien och Kina. Visst står dessa två länder för stora utsläpp på grund av en stor befolkning och en snabbt ökad ekonomisk aktivitet, och det är därför viktigt att bryta utsläppskurvorna. Men per capita ligger Kina, och inte minst Indien, långt under utsläppen i Sverige, och fattigdomen i de båda länderna är mycket svår på många håll.

Med anledning av Köpenhamnsmötet debatterade jag denna fråga med miljöminister Carlgren i Agenda i söndags. Carlgren sa då att om EU skulle öka sitt mål från -20% mellan åren 1990 och 2020, till -30% (i sig inte heller tillräckligt), så skulle denna minskning ”ätas upp av två års utsläppsökning från Kina”.

Vad är det för argument? Farlig värre, skulle jag säga. Med sådan retorik kan ju även 20%-målet bluddras bort. Eller ett 10%-mål? Och varför inte fortsätta öka utsläppen om nu Kina gör det…

Nej, Carlgrens retorik är ohållbar. Varje land måste ta ansvar för sina utsläpp, särskilt när det som i fallet Sverige är samhällsekonomiskt lönsamt att minska utsläppen. Det bästa och snabbaste vi kan göra – ökad energieffektivisering – är nämligen lönsamt för plånböcker, kommunala bokslut och nationalräkenskaper, redan på kort sikt. Omvänt – det kostar pengar att inte göra sådana klimatåtgärder.

Den som motiverar otillräckliga mål genom att skylla på utvecklingsländer som Indien och Kina argumenterar inte bara för ökade utsläpp utan försvårar också det globala samarbetet. Det är synd att Carlgren slagit in på den linjen när Sverige som EU-ordförande ska försöka vinna utvecklingsländernas förtroende i Köpenhamn.

Tyvärr blev Carlgrens retorik än mer aggressiv i Köpenhamn igår. När de afrikanska länderna krävde att man inte ska släppa greppet om det enda bindande avtal om utsläppsminskningar som finns på klimatområdet- Kyotoprotokollet – så påstod Carlgren att ”det är oljeproducerande länder som står bakom alltihop”.

Att de fattiga afrikanska länder som drabbas värst av klimatförändringen skulle springa oljeindustrins intressen är inte bara fel, det är också så provocerande att det äventyrar resultatet av hela förhandlingen.

Riskerar nu Sverige bli ett land som bidrar till att stjälpa en överenskommelse om att rädda planeten? Tyvärr är frågan befogad.

Dela

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *