Sverige tappar ledartröjan på miljöområdet, del 2

Sverige tillhörde de första länderna i världen att införa miljöskatter, som komplement till miljölagstiftningen. När bland annat koldioxidskatten kom 1990 – efter överenskommelse mellan S och FP – var Sverige en pionjär, och skatten tillhör ännu de mest effektiva i världen. Tack vare koldioxidskatten är Sveriges klimatpåverkan avsevärt mindre än den annars skulle varit.

Sverige var också bland de första länderna i världen att skatteväxla, dvs att höja miljöskatterna och sänka andra skatter – exempelvis på arbete – lika mycket. Det moderniserar skattebasen, så att den stimulerar både ökad sysselsättning och minskade utsläpp, utan att skattetrycket ökar. Alla demokratiska partier i riksdagen har genom åren stoltserat med att ha beslutat om skatteväxlingar, även om de varit ganska blygsamma i relation till skattebasens storlek.

Allt detta låter ju bra. Men om man idag gör en internationell utblick och jämförelse så framstår Sverige som sämre än en medelmåtta. De totala miljöskatternas andel  i Sverige – mätt i relation till såväl det totala skattetrycket som i relation till BNP – tillhör de lägre inom EU.

I OECD:s databas (se figur nedan) landar Sverige på 22:a plats av 34 länder som granskats, när miljöskatter jämförs med den totala skattebasen.

Enligt Eurostat låg Sverige år 2011 på 22:a plats även inom EU.

 

 

Dela

Kommentera

5 thoughts on “Sverige tappar ledartröjan på miljöområdet, del 2

  1. Problemet men denna jämförelse är att en framgångsrik skatteväxling ju leder till minskad andel intäkter från just miljöskatter. På så sätt blir ju värdet i sig inget mått alls på huruvida man är eller har varit framgångsrik. Istället visar det ju mest att man har en stor sektor som man _kan_ beskatta, samt att man troligtvis har relativt låga skatter på andra områden.

    … Eller ska man tolka det som att Nya Zeeland är ett land som är dåligt på mijlövård? Det låter inte rimligt.

    Mvh O

    • I vilken grad skatteintäkterna minskar beror på vad som beskattas och hur beskattningen sker och utvecklas över tid. Klimat- och energiskatter lär vara ganska stabila över tid och kan förstås höjas vid behov.

  2. Er samarbetspartner Svensk Vindenergi brukar förorda ”ambitionshöjning
    i stöden till grön energi” vilket jag förmodar innebär att man vill ha en rejäl höjning av avgifterna för el.certifikat, som vi el.konsumenter skall betala.
    Vad anser du om den ide´n?

  3. Efter att ha snabbläst vår förenings policy, har jag inte däri kunnat hitta något direkt svar på min fråga.
    Om du har en åsikt, så är jag tacksam, om du svarar på min fråga.
    Om du däremot delar min uppfattning att avgifterna för el.certifikat redan är
    tillräckligt höga, så behöver du inte svara.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *