Myten om det gröna Sverige, del 5

För ett och ett halvt år sedan började jag jobba lite mer aktivt med frågor om resurseffektivitet, miljö och ekonomi, som ledamot av EU-kommissionens European Resource Efficiency Platform (EREP). Arbetet leds av Irlands förre premiärminister John Bruton och miljökommissionär Janez Potočnik, och ett antal andra kommissionärer, ministrar, EU-parlamentariker, företagsledare med flera är medlemmar. Vårt uppdrag är att föreslå strategier på kort och lång sikt för ett resurseffektivt Europa. I vissa frågor är vi överens, i andra blir det lätt en hel del diskussion.

Så här långt har vi enats om dels ett manifest (som bland annat slår fast vikten av skatteväxling), dels ett litet handlingsprogram för åtgärder på kort sikt (som slår fast att EU kan minska materialanvändningen med 17-24% och i samma veva skapa 1,4-2,8 miljoner jobb).

Varför skriva om detta i bloggserien om myten om det gröna Sverige? Jo för att en av de parametrar vi började våra diskussioner utifrån är resursproduktivitet, som definieras som förhållandet mellan BNP och inhemsk (inklusive differensen mellan fysisk import och export) materialanvändning (GDP/DMC). Man kan lite förenklat sammanfatta måttet i termer av hur mycket värde man får ut av den fysiska råvara som används.

Res prod

Som för vissa andra av de grafer jag fört fram i denna bloggserie kan man diskutera hur träffsäkra olika indikatorer är för olika länder som har varierande förhållanden, men denna bild har i alla fall varit en viktig ingång till arbetet i EREP, eftersom den visar på en potential till förbättringar.

Sverige finner ni strax under genomsnittet i EU. Medelmåtta igen alltså.

Dela

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *