Mikael Karlssons blogg https://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson Jag var ordförande i Naturskyddsföreningen. Då var det här min blogg. Tue, 19 May 2015 11:15:50 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=4.9.5 Om miljölarm och ett felcitat på Wikiquote https://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/2014/05/30/om-miljolarm-och-ett-felcitat-pa-wikiquote/ https://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/2014/05/30/om-miljolarm-och-ett-felcitat-pa-wikiquote/#comments Fri, 30 May 2014 14:55:24 +0000 http://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/?p=7178 Ibland debatteras vad vissa kallar ”miljölarm”, dvs nyheter om miljöproblem av olika slag, t.ex. förekomsten av miljögifter i mat eller eller ozonuttunning. I P1 gick för några år sedan en hel serie program om miljölarm och nyligen diskuterades förekomsten av rester av bekämpningsmedel i frukt.

Naturskyddsföreningen har som viktig uppgift att sprida information om både miljöproblem och lösningar på dessa. Oftast skildras informationen på ett sakligt sett bra sätt i media, men ibland skruvas rubriker upp och undantagsvis får våra förslag på lösningar stå oemotsagda. Då kan debatten om s.k. larm dyka upp, och frågan ställs om de är berättigade eller inte. Svaren varierar från fall till fall, men de som främst varit kritiska genom åren har nog varit aktörer som inte är intresserade av en skärpt miljöpolitik, eller företag vars produkter kanske kommer i fokus. Ibland har också journalister fört problematiserande diskussioner, vilket jag tycker är positivt.

Jag vill nu ta upp två saker.

Det första är ett vanligt påstående i sammanhanget, att miljölarmen på 80-talet – om ozonuttunning, skogsdöd och i spåren av Tjernobylolyckan – inte förverkligats till så stora problem som först påstods. Här varierar nog utvecklingen från en fråga till en annan, ibland är skadorna verkligen enorma, men allmänt sett är även ett larm som inte omsätts i stora problem lyckat, om det har föranlett åtgärder som minskat problemen. Och det är precis vad som hänt med ozonuttunningen och utsläppen av försurande ämnen – orsakerna till problemen har minskat rejält till följd av debatt och beslut . Ut det perspektivet blir det rätt konstigt att tala om missriktade larm. Därmed inte sagt att all medial rapportering om miljöproblem varit bra.

Det finns mycket forskning om detta som kan diskuteras, men för stunden hänvisar jag intresserade till två stora rapporter från EU:s miljömyndighet EEA – Late lessons from early warnings – vars rubriken i sig påtalar det övergripande historiska mönstret.

Min andra punkt är ett påstående som ibland dyker upp att Naturskyddsföreningen medvetet skulle skruva problembeskrivningar. Det gör vi inte; dels vore det fel, dels är miljöeffekterna stora nog för att skapa debatt, dels vore det kontraproduktivt. Givetvis har vissa kritiserade företag och aktörer som allmänt sett försöker spela ner miljöfrågorna eller miljöpolitiken ett intresse av att försöka sätta en sådan bild av föreningen. Ett uppenbart exempel på detta är den liberala tankesmedjan Eudoxa (som bland annat vill legalisera Cannabis), som påstår att jag sagt att föreningen har målet att larma en gång i månaden. Det är ett direkt felcitat och ingalunda fallet (och det behövde tydligen påtalas här för att Wikiquote ska kunna kategorisera citatet som ifrågasatt, en i sig märklig ordning). Däremot arbetar föreningen med målet att ungefär en gång i månaden bidra till miljöagendan, genom ett större utspel av något slag, vilket kan handla om såväl lösningar som problem.

Såvitt jag vet är förtroendet för denna information från föreningen mycket högt inom forskarsamhället och bland fackmyndigheter. Det hindrar förstås inte att perspektiven ibland skiljer sig åt, men det rör i de fallen framförallt frågor om kommunikation och dess effekter, eller om vad som är mest lämpliga och effektiva åtgärder mot problemen. Exempelvis tycks en del tro att information om problem gör att konsumenter blir skrämda eller till och med får panik vid miljölarm, men forskningen visar tvärtom att det är mycket svårt att ändra beteenden, t.ex. kostvanor, med enbart information. Därför så bra att många politiker och företag tagit miljölarmen på allvar och gjort insatser för att minska problemen.

]]>
https://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/2014/05/30/om-miljolarm-och-ett-felcitat-pa-wikiquote/feed/ 1
Lite miljöfakta inför dagens partiledardebatt https://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/2014/05/04/lite-miljofakta-infor-dagens-partiledardebatt/ https://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/2014/05/04/lite-miljofakta-infor-dagens-partiledardebatt/#respond Sun, 04 May 2014 14:38:54 +0000 http://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/?p=7173 Att tänka på om miljön inför dagen partiledardebatt:

1. Bara 2 av riksdagens 16 miljömål uppnås. Övriga 14 förutsätter nya resurser och nya styrmedel.

2. Av statsbudgeten läggs bara 5 promille på utgiftsområde 20, natur- och miljö. Varje utvärdering av miljömålen visar behov av höjt anslag.

3. Svenska miljöskatter som andel av skattebasen eller BNP är medelmåttiga jämfört med andra OECD-länder. Det var länge sedan de höjdes. Se mer tidigare i denna blogg.

4. Det finns parlamentarisk majoritet för skärpt miljöpolitik i flera frågor, tex malus-bonus för bilar, men blockpolitiken dödar framsteg. Läs mer på DN debatt.

5. I klimatpolitiken har det främst varit stillestånd, i naturvårdspolitiken har det gått bakåt, i kemikaliepolitiken har förbättring skett. Hur vill nu partierna gå vidare?

]]>
https://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/2014/05/04/lite-miljofakta-infor-dagens-partiledardebatt/feed/ 0
Ännu en studie visar att miljön är viktigast i EU-valet https://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/2014/05/02/annu-en-studie-visar-att-miljon-ar-viktigast-i-eu-valet/ https://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/2014/05/02/annu-en-studie-visar-att-miljon-ar-viktigast-i-eu-valet/#respond Fri, 02 May 2014 14:56:46 +0000 http://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/?p=7170 Denna gång är det TV4 och Novus som redovisar att miljö och energi kommer i topp, följt av jobbfrågan.

Glöm inte att rösta den 25 maj!

 

 

]]>
https://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/2014/05/02/annu-en-studie-visar-att-miljon-ar-viktigast-i-eu-valet/feed/ 0
Miljön viktigast inför EU-valet https://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/2014/04/28/miljon-viktigast-infor-eu-valet/ https://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/2014/04/28/miljon-viktigast-infor-eu-valet/#respond Sun, 27 Apr 2014 22:56:52 +0000 http://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/?p=7167 Europaportalen har låtit göra en Sifoundersökning inför valet till Europaparlamentet. Den visar att den fråga som flest anser vara den viktigaste valfrågan är miljö, klimat och energin.

 

Europaportalen - SIFO, våren 2014

]]>
https://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/2014/04/28/miljon-viktigast-infor-eu-valet/feed/ 0
Klimatet och valet: håller partierna med IPCC och OECD? https://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/2014/04/13/klimatet-partierna-och-valet-haller-de-med-ipcc-och-oecd/ https://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/2014/04/13/klimatet-partierna-och-valet-haller-de-med-ipcc-och-oecd/#comments Sun, 13 Apr 2014 10:39:22 +0000 http://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/?p=7164 På dagens DN debatt skriver professor Thomas Sterner, som är medförfattare till IPCC:s nya rapport om åtgärder mot klimatförändringen, att vad som behövs är ”starka styrmedel som gör det dyrt för företag och individer att släppa ut växthusgaser”.

OECD:s generalsekreterare Angel Gurría är minst lika tydlig: ”A clear, long term signal that the price of emissions will only go one way – up – would be the best path to put us on a trajectory towards zero emissions.”

Det behövs givetvis med än höjda priser på utsläpp av växthusgaser. Utfasning av bidrag till fossila bränslen och enorma investeringar i förnybar energi och energieffektiva lösningar är viktiga. Vad som behövs varierar förstås från ett land till ett annat. Men frågan infinner sig ändå nu under detta svenska supervalår:

Vilka partier går till val på höjda koldioxidskatter, det i särklass mest effektiva sättet att driva ner utsläppen?

Och vilka partier bortser från vad OECD och IPCC säger om detta?

Det ska bli spännande att se vilka som kan och vågar svara. Frågan om höjda koldioxidskatter är viktig eftersom den är så konkret. Det är få frågor som så tydligt avslöjar vad partierna egentligen vill i klimatfrågan.

 

]]>
https://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/2014/04/13/klimatet-partierna-och-valet-haller-de-med-ipcc-och-oecd/feed/ 1
Vad gör regeringen med miljömålen? https://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/2014/04/10/vad-gor-regeringen-med-miljomalen/ https://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/2014/04/10/vad-gor-regeringen-med-miljomalen/#respond Thu, 10 Apr 2014 13:47:15 +0000 http://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/?p=7159 Av riksdagens 16 miljömål verkar 14 inte uppnås.

Många utvärderingar visar att det därför behövs mer resurser och nya styrmedel. I budgeten igår sänktes dock miljöanslagen ytterligare och några nya styrmedel som ändrar läget nämnvärt finns inte. Den förändring av fordonsskatten som föreslogs igår ger en viss minskning av koldioxidutsläppen, men utifrån regeringens egen bedömning kan man lätt räkna ut att detta inte motsvarar mer än 2 promille av utsläppen.

Samtidigt föreslår regeringen en proposition om biologisk mångfald som knappast medför några förändringar av måluppfyllelsen. Tvärtom pekar Naturvårdsverkets siffror på att det tar 100 år att skydda kända värdekärnor i landets skogar. Och strandskyddet väljer regeringen i ännu en proposition att fortsatt urholka istället för att – som utlovat – skärpa.

Någon klimatproposition blev det inte alls. 2011 uppdrog regeringen åt Naturvårdsverket att ta fram en färdplan om klimatet fram till 2050, men istället för att föreslå riksdagen en ny politik valde man nyligen att tillsätta en ny statlig utredning – om en klimatplan till 2050…

Bland det sämsta är förslagen om infrastrukturen. Jättesatsningar på vägar föreslås, men någon klimatanalys av förslagen finns inte, varken av myndigheter eller regeringen.

Är det fler än jag som gissar att myndigheterna även nästa år kommer att konstatera att riksdagens miljömål överlag inte kommer att nås.

]]>
https://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/2014/04/10/vad-gor-regeringen-med-miljomalen/feed/ 0
Miljökrav kan ge jobb i EU https://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/2014/04/08/miljokrav-kan-ge-jobb-i-eu/ https://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/2014/04/08/miljokrav-kan-ge-jobb-i-eu/#comments Tue, 08 Apr 2014 09:50:57 +0000 http://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/?p=7157 Ett förbättrat resursutnyttjande inom EU kan ge fler jobb än ett nytt frihandelsavtal. Det är slutsatsen i en ny studie vi tagit fram i European Environmental Bureau (EEB). Med nya mål och styrmedel för att förebygga och återvinna avfall kan 750 000 nya jobb skapas till 2025, en siffra som kan öka till 860 000 vid år 2030.

Läs mer i EEB:s rapport.

]]>
https://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/2014/04/08/miljokrav-kan-ge-jobb-i-eu/feed/ 1
En ny era av slarv påbörjad på FORES? https://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/2014/04/02/en-ny-era-av-slarv-paborjad-pa-fores/ https://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/2014/04/02/en-ny-era-av-slarv-paborjad-pa-fores/#comments Wed, 02 Apr 2014 12:14:13 +0000 http://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/?p=7154 Mattias Goldman, ny chef på tankesmedjan FORES, har skrivit texten nedan. De inskjutna kommentarerna är mina.

 ”Fem framtidsutmaningar för miljörörelsen

Sverige har åstadkommit mycket på miljöområdet och framhålls ofta som ett globalt föredöme, med koldioxidskatter, miljöbilar, sopsortering och badbart vatten mitt i huvudstaden. Om vi verkligen är så bra som det hävdas kan vi diskutera – men det står utom allt tvivel att vi varit betydligt sämre utan en stark, innovativ miljörörelse. Därför är det helt centralt att miljörörelsen förmår hålla gränsen när det behövs – mot partipolitisering, inskränkt hembygdsromantik och tillväxtfientlighet. Men lika viktigt är det att öppna eller omdefiniera sin självutsedda gräns, ta in nya intryck och återuppfinna sig själv. På fem områden behövs ett grundläggande nytänk, inte bara för miljöorganisationernas egen fortsatta relevans, utan för att Sveriges ledande miljöposition inte ska gå förlorad.

En gång om året utser riksdagsledamöterna vem som är Sveriges mest inflytelserika lobbyister. Senast det begav sig vann Göran Persson, med Företagarnas VD Elisabeth Thand Ringqvist som tvåa och mig som trea. Jag ringde direkt till pappa och mamma när jag fått reda på det, men sen infann sig en tråkigare känsla. Att listan också är ett sjukdomsbesked för svensk miljörörelse. Hur kan Gröna Bilister, som jag företrädde, vara den enda miljöorganisation med någon på topp-tio? Var finns Naturskyddsföreningen, Greenpeace, Världsnaturfonden WWF, Jordens Vänner och de andra?

Det står Mattias Goldman fritt att skryta om sig själv. En balanserad beskrivning hade förstås krävt en redovisning av fler listor. En inte helt ointressant lista är Miljöaktuellts ranking av Miljömakthavare, där vi länge legat i absoluta toppen. Goldman kom i år på plats 51, dit han på nya FORES-jobbet stördök från fjolårets plats 35. FORES, för övrigt, syntes inte alls när Naturskyddsföreningen häromåret fick högsta totalbetyget i PR Barometern Samhälles granskning av svenska mediers syn på organisationer och deras ledning. Den här typen av listor har alltid brister, men ingen brist är större än den som Goldman själv gör sig skyldig till när han använder den enda lista han själv tillfälligt toppat för att ta tempen på hela den svenska miljörörelsen. Oskickligt och snyggt.

Kanske finns svaret i att miljörörelsen just nu är dåligt framtidssäkrad. Man har haft så stora framgångar att man alltför länge blivit vid sin läst. Man har inte tvingats återuppfinna sig själv, inte ens se sig i spegeln ordentligt. Det bör vara dags för en grundläggande förändring inom åtminstone fem områden – den som vill avvisa dessa områden bör förslagsvis lägga till lika många som hen tar bort. För Sverige har inte råd med en miljörörelse på dekis.

1. Håll gränsen – prioritera och välj bort

Naturskyddsföreningen är Sveriges största medlemsbaserade miljöorganisation, och vilka frågor de väljer att arbeta med är avgörande för vilka miljöfrågor som hamnar högt på den politiska dagordningen och i allmänhetens medvetande. Lägger man mycket fokus på frågor som uppfattas som perifera tappar hela miljöfrågan i betydelse.

Klimatfrågan ses av många som den stora, globala överlevnadsfrågan där den senaste tidens utveckling akut måste vändas. Den bedömningen har vi också gjort på tankesmedjan Fores, där klimatet helt dominerar vad vi arbetar med inom miljösfären. Naturskyddsföreningen tycks göra en annan bedömning.

Det är helt fel. Klimatfrågan tillhör de frågor som föreningen prioriterar i särklass högst, enligt både stämmobeslut och verksamhetsplaner och budget sedan flera år. Vargfrågan är inte prioriterad. Dessa beslut – och redovisningar av genomförandet av dem – finns öppet redovisade på vår webbplats. Materialet är förvisso omfattande men är fullt möjligt att granska, även med en begränsad insats. Men det har Mattias Goldman inte gjort, inte ens översiktligt. Han drar därför en helt felaktig slutsats.

Under 2013 medverkade organisationen i 1 450 artiklar om varg, enligt en sökning i Mediearkivet Retriever, omfattande alla svenska källor. Under samma period medverkade Naturskyddsföreningen i 1 273 artiklar om klimat, i båda fallen inklusive alla varianter av sökorden, alltså även t.ex. ”klimatförändringar” respektive ”vargjakt”. Totalt sett har det skrivits och sänts 239 531 artiklar och inslag om klimat under de gångna tre åren, mot 158 764 om varg. Skillnaden skulle förstärkas om vi kunde sålla bort åtskilliga tusen artiklar om speedwayklubben Vargarna. Att Naturskyddsföreningen syns mer i varg- än i klimatfrågan kontrasterar alltså mot den allmänna debatten.

Det är en befängd idé som Goldman har, att med ett knippe pressklipp kunna granska en organisation med 200 000 medlemmar, varav tusentals är aktivt arbetande på ideell bas över hela landet, och med en verksamhet som omfattar runt 100 anställda och 200 miljoner, och som dessutom verkar aktiv både på EU-nivå och samverkar med ett femtiotal organisationer i Afrika, Asien och Sydamerika. Den analysmetod som Goldman använder för att underbygga sin slutsats om våra prioriteringar skulle inte klara sig genom ens den svenska skolans högstadium. Men säger då inte analysen något om förhållandet mellan varg och klimat? Nej, för det första säger den inget om vilka budskap vi försöker få ut (som är det vi ser som viktigt), vilket inte måste vara detsamma som det som skildras (som i hög grad är det som media bedömer är allmänintressant, även om vi förstås kan påverkan den saken). Det säger heller inget om vilka frågor vi bedömer att vi samtidigt lyfter med ett utspel i en viss fråga, t.ex. kopplar vargfrågan till rovdjursfrågan och hela naturvårdspolitiken och genomslaget för EU-rätten i alla EU:s medlemsstater. Men även om det skulle vara så att vi får ut allt det vi vill, som vi vill, så säger antalet träffar på Retriever inte mycket om vilka frågor vi ser som viktigast, och inte heller om vilket genomslaget en viss fråga får. Fem minuter på Aktuellt blir en träff, medan en tt-notis på ett par hundra tecken i trettio regionala tidningar blir trettio träffar. En artikel på DN-debatt väger inte tyngre i Retriever, med Goldmans analysmetod, än en tre-radare i en lokaltidning. Är det denna metod och metodik som kännetecknar FORES arbete efter Goldmans entré är det illa. Däremot är det förstås utmärkt att vi kommit ut bra i vargfrågan, och eftersom vi även vinner i domstolar så blir vargarna fler.

Eftersom Naturskyddsföreningen är demokratiskt uppbyggd måste man anta att varg-prioriteringen är i linje med de nästan 200 000 medlemmarnas önskemål. Men man kan förstås ändå undra varför prioriteringen görs – tycker de faktiskt att vargfrågan är viktigare än klimatet och i så fall varför? Medlemsorganet Sveriges Natur, där ordförande har en kolumn, ger inga svar men bekräftar bilden att när man själv får välja är skyddet av cirka 400 vargar väl så viktigt som arbetet för det globala klimatet.

Har man läst så här långt i Goldmans sk ”analys” så blir man inte förvånad över ännu ett ogrundat påstående. Han fokuserar här på min undertecknade krönika och vilket utsnitt i tiden han valt att göra framgår inte men det blir likväl fel, både om krönikan över tid, som tar upp en rad olika frågor, och om prioriteringar. Exempelvis tillhör jag ledarskribenterna, så den delen av tidningen måste också tas i beaktande, och dessa båda texter i sin tur används omväxlande för att ibland förstärka, ibland komplettera annat i tidningen. För att kunna bedöma vad föreningen lyfter i tidningen måste man nog läsa hela tidningen. Och helst inte bara ett nummer. Det säger dock rätt lite eftersom vi figurerar i tusentals artiklar i press, själva skriver debattartiklar, kommunicerar på en stor webbplats, skriver rapporter och finns på både Facebook och Twitter, etc. För att inte tala om vad vi väljer att lyfta fram när vi ordnar seminarier och konferenser. Den som vill se allt detta kvantifierat får gärna läsa våra verksamhetsberättelser, som tydligt visar hur oerhört mycket mer vi satsar på klimatfrågan än på rovdjuren. Maken till snävt perspektiv i en organisationsgranskning får man leta. Allt detta skulle förstås Goldman inse om han hade kontaktat mig om krönikan, eller om verksamheten, men det har han inte gjort. Också det ett nybörjarmisstag vad gäller analytisk metod.

Den andra stora miljöorganisationen Världsnaturfonden har inte någon enskild fråga som sticker ut lika tydligt, även om det lätt kan se ut som att man lägger väl så mycket fokus på enskilda utrotningshotade djur i fjärran land som på klimatfrågan. Mediebilden av Greenpeace domineras av kärnkraftsfrågan, främst om hur lätt det är att ta sig in på reaktorsområdet. Så som Greenpeace formulerar frågan är risken stor att svaret blir ”högre staket och fler schäfrar”, inte ”minskade utsläpp” eller ”100 % förnybar energi”.

De som inte tror att miljörörelsen är viktig har inte förstått mycket. Därför bör den som oroar sig över klimatet också intressera sig för de stora miljöorganisationernas prioriteringar. Snart sagt alla andra miljö-, hållbarhets- och utvecklingsfrågor är beroende av att vi klarar att hejda klimatförändringarna, så även den som inte vill släppa andra frågor bör kunna ställa upp på att den hamnar mer i fokus. Ett första steg kan vara att hålla gränsen mot frågor som ur ett globalt överlevnadsperspektiv trots allt är mindre viktigt än klimatet. Här kan vi alla hjälpa till – som medlemmar, finansiärer, journalister, politiker eller opinionsbildare.

Det är jättebra om många engagerar sig i vår verksamhet. Även Mattias Goldman är välkommen, trots att han som bäst lyckas sparka in öppna dörrar. Men den slarviga och slafsiga metod han tycks ha fört till FORES verkar främst tyda på att det är på FORES som behovet av inspel är störst.

Det finns fler direkta fel i Goldmans långa text men jag vill inte ta mig tid att hjälp honom med dem. I stort visar texten dessutom att Goldman saknar insikt i hur miljörörelsen tänker och arbetar idag. Hans text har också skrattats ut ordentligt av många av oss som verkar inom miljörörelsen, vilket gjort att han på ovanligt kort tid sänkt FORES varumärke ovanligt mycket. Det är närmast ett tjänstefel om man är chef på en tankesmedja som försöker bli trovärdig som grön.

 

 

]]>
https://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/2014/04/02/en-ny-era-av-slarv-paborjad-pa-fores/feed/ 5
Vår miljögranskning av Europaparlamentariker https://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/2014/03/25/var-miljogranskning-av-europaparlamentariker/ https://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/2014/03/25/var-miljogranskning-av-europaparlamentariker/#comments Tue, 25 Mar 2014 12:23:42 +0000 http://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/?p=7152 I förra veckan släppte vi vår granskning hur de svenska Europaparlamentarikerna har röstat och handlat i miljöfrågor under mandatperioden. Granskningen har fått stor uppmärksamhet i press och teve och har som vanligt föranlett någon reaktion från dem som får dåligt betyg eller tycker vi använt fel kriterier.

En kommentar dök upp på ledarplats i Dagens Nyheter. Det är utmärkt att vår rapport diskuteras. I DN:s fall rör det sig dock inte om någon egentlig granskning av vår studie, utan om att DN i vanlig ordning vill argumentera för föråldrad kärnkraft, denna gång genom att kritisera att vi efterlyser bindande mål för förnybar energi.

Det är förstås helt i sin ordning, men i sin iver att snäva in på en fråga misstar sig DN på en punkt. Man skriver att vi ger ”politiker som inte vill infoga ett nytt förnybarhetsmål till 2030 tummen ner”. Men det är fel. Betyget ”tummen ner” får man bara om man röstar dåligt i en rad centrala miljöfrågor, som Moderaterna i parlamentet gjort.

Moderaterna röstade exempelvis nej till höjda klimatmål 2020, nej till att fasa ut subventioner för fossila bränslen, nej till krav på bindande mål om förnybar energi till 2030, nej till att minska överskottet av klimatutsläppsrätter, nej till miljökrav på direktstöd i jordbrukspolitiken, och nej till förbud mot import av illegalt avverkat timmer. Det är mot denna breda bakgrund som alla Moderater får bottenbetyg.

DN-ledaren skriver även om kärnkraften, men den har vi inte alls granskat. Och kärnkraftsförespråkaren Marit Paulsen (FP) får toppbetyg, liksom flera ledamöter från C, MP, V och S. Det finns alltså starkt miljöengagemang bland parlamentariker i en rad partier, och tydligt över blockgränsen.

Naturskyddsföreningen har länge granskat politiker. Det vill våra 203 000 medlemmar. Men det är också bra att vår granskning granskas – vi har ingalunda alla lösningar. Det är därför vi ger bottenbetyg bara till dem som nästan genomgående röstat mot en skärpt miljöpolitik.

Fler intresseorganisationer borde göra granskningar som vår. Det skulle öka intresset för valet i maj och höja förtroendet för EU generellt. 

Vår nästa granskning kommer inför den 8 maj. Då ska vi avslöja vad kandidaterna i valet den 25 maj vill göra under nästa mandatperiod.

]]>
https://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/2014/03/25/var-miljogranskning-av-europaparlamentariker/feed/ 3
Rena vilda västern i gruvbranschen https://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/2014/02/19/rena-vilda-vastern-i-gruvbranschen/ https://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/2014/02/19/rena-vilda-vastern-i-gruvbranschen/#respond Wed, 19 Feb 2014 08:05:47 +0000 http://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/?p=7150 Den vilda västernsituation som nu råder i gruvbranschen, från Skåne till Norrbotten, gynnar de företag som vill göra sig en snabb hacka. Om vi ska kunna skydda grundvatten, jordbruksmark och obrutna fjällområden, behövs betydligt tuffare regler. Det skriver jag om på Brännpunkt i SvD tillsammans med jordbrukaren Carl Piper.

Idag följer vi upp på ett seminarium i riksdagen och den kommande tiden ska riksdagen behandla ett knippe förslag i frågan. Det innebär ett gyllene tillfälle att skapa en modernisering av minerallagen och att stoppa miljöfarlig brytning av uran och alunskiffer i exempelvis Västra Götaland och Jämtland.

Vi kommer att noga följa och berätta om hur riksdagsledamöterna röstar i frågan.

]]>
https://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/2014/02/19/rena-vilda-vastern-i-gruvbranschen/feed/ 0